Problemet med den första möjligheten är att de övriga reflexerna inte försvinner och därmed tycks ha en annan karaktär än ”tungreflexen”. Att härma något specifikt verkar intimt förknippat med en medveten vilja. Problemet att postulera ett minne är ju följdfrågan ”minne från när…?”

Hur det än förhåller sig med detta spelar härminstinkten som sådan en stor roll. Evolutionärt är det inte svårt att förstå att en sådan egenskap blivit manifest. Härmning är en specifik typ av nyfikenhet som riktar sig mot ett annat subjekt. Att härma är ett första steg i sökandet efter andra subjekt. Det hänger naturligtvis ihop med driften/viljan till samhörighet och identifikation.

(Notera svårigheten att skilja reflexer – instinkter – drifter – vilja – avsikt från varandra.)

Steget efter härmning och identifikation är förbundet, överenskommelsen, konventionen. När vi väl har förstått att vi är två subjekt som båda kan säga BA!, infinner sig möjligheten att benämna t. ex  en sten som BA.

Kommunikation har uppstått.

Tidigare i ämnet:

• Akt över förnimmelse och tomhet
• Akt över medvetandets lagar
• Akt över instinkt och känsla

Andra bloggar intressant om: instinkter, känsla, instinkt, känslor, betingning, evolution

1.Flyktinstinkten som skapar känslan av rädsla

2.Kampinstinkten som skapar känslan av vrede

Några andra instinkter är:

3. Motvilja som skapar en känsla av avsky

4. Självförhävelse som skapar en känsla av eufori

5. Underkastelse som skapar en känsla av förnedring

Instinkter är till största del evolutionärt inpräglade. Många är primärt kopplade till reproduktion och överlevnad medan andra är sekundärt kopplade genom att stärka möjligheten av ett fungerande flockbeteende eller en funktionell samhällsstruktur.

En annan grupp instinkter är inte lika tydligt kopplade till känslor och kanske mer adekvat ska benämnas som reflexer. En instinkt att härma och i förlängningen lära och lära ut är en förutsättning för det samhällsbygge som människan utvecklat.

Medvetandet noterar skillnader vari den viktigaste består av subjekt – objekt differensen. Instinkterna utvecklas i relation till den miljö människan befunnit sig under år miljonernas gång.

Se tidigare:Akt över förnimmlse och tomhet, Akt över medvetandets lagar

Andra bloggar intressant om: instinkter, känsla, instinkt, känslor, betingning, evolution

Morgonen gryr och ett fält av ljus infinner sig. Ljus och Mörker. 

Du upplever skiftande tryck och ser rörelser. Märkliga differenser uppstår i ett virrevarr av intryck. Kakafoni. 

§1 Lagen om universums förändring. Hur vi än väljer att definiera universum så inbegriper det föränderlighet.

§2 Lagen om detektering av differenserMedvetandet har som grund att notera skillnader.

§3 Lagen om konfunderingMedvetandet utvecklas genom att respondera på skillnader.

§4 Lagen om nyfikenhetEn systematisk respons på ett konfunderat tillstånd föder viljan. Nyfikenhet är viljans moder.

§5 Lagen om Jagets konstruktionViljan att veta om något leder till konstruktionen av ett viljans subjekt. 

Dessa lagar gäller för alla, en eventuell Gud och andra djurarter men med kraftiga variationer i omfång och intensitet i synnerhet vad gäller §4 och §5. 

§6  Lagen om Jagets definitionKonstruktionen av ett subjekt leder till en definition av vad som inte är subjekt. Tanke – ekot blir den naturliga kandidaten och den metafysiska grunden för existensen: Cogito ergo sum. 

Dessa sex lagar styr det mänskliga medvetandet och gör det till var det är. Det som följer är antropologisk historia....

Andra bloggar intressant om: förnimmelse, sinnlighet, sinnen, sinnesintryck, medvetandet, metafysik, filosofi, Gud, människa, drömmar, dröm, lagar, Jaget, viljan, subjektet

Hon får tröst, värme, mat och lindring.Ont och Gott. 

Lägg dig bekvämt till rätta. Du är ett medvetande som spelar på en rad sensationer; tryck, doft, smak, ljud och ljus. Inte minst det sista – människan är en ljusvarelse. Där till upptäcker du ett sjätte sinne som reflekterar de övriga. Du känner fotens tryck mot madrassen men hör också ett eko som säger att det trycker.

Grundläggande är känslan av att vara konfunderad – sensationer kommer och går och skiljer sig åt. Språket ger ekot en gestalt. Ekot från sensationerna är inte instinktivt. Instinkten är en predisponerad neurologisk reaktion – en reflex. 

Medvetandet är kopplat till sensationerna. Du är din livsvärld och inte din kropp, men kroppen är förstås en viktig del av din livsvärld. Kroppen kan definieras som den del av livsvärlden som i någon mening är bestående. Utan förändring i sensationer inklusive tanke - ekot upphör medvetandet. Utan sensorisk respons kommer medvetandet degenerera och bli mer och mer likt ett drömtillstånd för att slutligen bli mer ospecifikt än en vanlig dröm. Även drömmar har en viss sensorisk bäring.

I detta ospecifika dväljes tomheten och eventuellt tomhetens mysterium. En tomhet som präglas av den totala bortovaron av erfarenhet, sensorisk input, kategoriserande och instinkter. Finns en koppling mellan Gud och människa så finns den här, omvänt är det allt annat än här själva gudsbegreppet emanerat.

 Låt tomheten vara den omänskliga grunden varur det mänskliga i mötet med yttre betingelser formas.

Vilka är då dess lagar?

Andra bloggar intressant om: förnimmelse, sinnlighet, sinnen, sinnesintryck, medvetandet, metafysik, filosofi, Gud, människa, drömmar, dröm