<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>antioxidanter &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://wordpress.com/tag/antioxidanter/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "antioxidanter"</description>
	<pubDate>Sat, 06 Sep 2008 23:53:46 +0000</pubDate>

	<generator>http://wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[Se Sveriges kändaste näringsfysiolog föreläsa om kost och hälsa]]></title>
<link>http://rakraft.wordpress.com/?p=261</link>
<pubDate>Fri, 05 Sep 2008 19:20:18 +0000</pubDate>
<dc:creator>erikhagersjo</dc:creator>
<guid>http://rakraft.wordpress.com/?p=261</guid>
<description><![CDATA[Äntligen, en spännande föreläsning på svenska om kost och hälsa!
Det är en väldigt duktig f]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Äntligen, en spännande föreläsning på svenska om kost och hälsa!</p>
<p>Det är en väldigt duktig föreläsare. Han är bra på att förklara komplicerade saker på ett enkelt, lättförståeligt sätt. Jag har läst och har flera av hans böcker.</p>
<h3><strong><strong>Fredrik Paulún - Om kost och hälsa</strong></strong></p>
<p><strong><strong></strong></strong><img class="alignnone" title="Frederik Paulun" src="http://svt.se/content/1/c8/01/05/42/28/sx0f7c28_fredrik440.jpg" alt="" width="440" height="272" /></h3>
<h3><strong><strong></strong></strong></h3>
<p><em>"Här kan du se Fredrik Paulún föreläsa om några av sina favoritämnen. Det handlar bland annat om blodsocker, antioxidanter och fetter. Föreläsningen är inspelad av SVT på Nalen i Stockholm."</em></p>
<p>Han talar också bl.a. om vårt tropiska ursprung och att vi i grunden är fruktätare. Det här är det alltså Sveriges kändaste kost- och näringsexpert som säger detta. Jag håller inte med om vissa saker han säger (som att omega-3 är likamed "fiskfett" t.ex.), men det är sällan man håller med någon om allt. Jag tycker det var en mycket intressant, sevärd föreläsning! Satt på helspänn i fåtöljen framför TVn när den gick på SVT.</p>
<p><strong>Strömmande</strong></p>
<p>Hög kvalitet</p>
<p><A href="http://www.paulun.se/film1_high.asp" target="_blank">- Del 1</A></p>
<p><a href="http://www.paulun.se/film2_high.asp" target="_blank">- Del 2</a></p>
<p><a href="http://www.paulun.se/film3_high.asp" target="_blank">- Del 3</a></p>
<p>Medium kvalitet</p>
<p><a href="http://www.paulun.se/film1_low.asp" target="_blank">- Del 1</a></p>
<p><a href="http://www.paulun.se/film1_low.asp" target="_blank">- Del 2</a></p>
<p><a href="http://www.paulun.se/film1_low.asp" target="_blank">- Del 3</a><br />
´<br />
<strong>Spela / Ladda hem</strong></p>
<p><strong></strong><a href="http://thepiratebay.org/torrent/4099062/Fredrik_Paul__n_-_Om_kost_och_h__lsa" target="_blank">ISO</a> (4GB)<br />
<a href="http://thepiratebay.org/torrent/4109244/Fredrik_Paulun_om_kost_och_h__lsa_" target="_blank">WMV</a> (1GB)</p>
<p><img class="alignnone" title="Frederik Paulun" src="http://www.gci.nu/images/Fredrik%20Paulun.jpg" alt="" width="449" height="310" /><br />
<em>Fredrik Paulun, näringsexpert.</em></p>
<h3>Information om författaren</h3>
<p>För mer information om föreläsaren kan du besöka hans hemsida:<br />
<a href="http://www.paulun.se/" target="_blank">http://www.paulun.se/<br />
</a></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[e-nummer]]></title>
<link>http://syskonensharma.wordpress.com/?p=275</link>
<pubDate>Tue, 01 Jul 2008 10:00:52 +0000</pubDate>
<dc:creator>sharma</dc:creator>
<guid>http://syskonensharma.wordpress.com/?p=275</guid>
<description><![CDATA[E-nummerboken
Blev lite besviken av boken.
Hade förväntningen av att få reda på vilka tillsatser]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>E-nummerboken</p>
<p>Blev lite besviken av boken.<br />
Hade förväntningen av att få reda på vilka tillsatser jag ska undvika och hälsoeffekterna av dessa. Boken har bra information om vilka<br />
E-nummer som finns, vad de får används till, vilken funktion den har men beskrivningen av hälsoeffekterna anser jag vara bristfälliga. De försöker vara väldigt vetenskapliga och inte komma med egna påstående men detta funkar inte (det är mycket tyckande i boken) och detta gör läsaren förvirrad om vad man ska tro om e-nummerna.</p>
<p>Gick och köpte en annan bok om e-nummer ”E-nummerguiden” denna bok är i mini format för att kunna ta med till affärer och kolla upp livsmedlen innan man köper dom. I boken finns det smilis :)  :(  som visar om e-nummer är ok eller är farliga. Det finns även en beskrivning av vilka negativa effekter som e-nummer kan ge. Denna bok tyckte jag var mer rakt på och lättare att förstå. Författarna försökte inte vara något de inte är och syftet med boken är klara. Detta är en bok jag tycket alla ska ha med i väskan när de handlar. Finns att köpa <a href="http://www.e-nummer.se">här</a>.</p>
<p>Vad är då e-nummer? Har kommer en kort beskrivning.<br />
E-nummer är en tillsats mes syftet att ge livsmedel en effekt som färgning, konservering mm</p>
<p>Tillsatserna är uppdelad i:</p>
<p>Färgämnen – syftet är att färga livsmedlet. Det finns 52 färgämnen och av dessa skadar 43 hälsan på ett eller annat sätt som allergi, överaktivitet, hudutslag, cancer mm.</p>
<p>Konserverig - syftet är förlänga livsmedlenas hållbarhet och förhindra tillväxten av bakterier. Det finns 47 konserveringsämnen och av dessa skadar 40 hälsan på ett eller annat sätt som allergi, magproblem, cancer mm</p>
<p>Antioxidanter - syftet är att förhindra oljor och fett att smaka unket. Det finns 60 antioxidantämnen och av dessa skadar 23 hälsan på ett eller annat sätt som allergi, magproblem, njurproblem, sterilitet, hudutslag, cancer mm.</p>
<p>Emulerings- stabiliserings- och förtjockningsmedel<br />
Syftet är att vatten och olja och ge konsistents till vätskor. Det finns 67 ämnen och av dessa skadar 26 hälsan på ett eller annat sätt som allergi, leverskador, cancer, mm.</p>
<p>Övriga – är olika tillsatser som syror och smakförstärkelser mm. Det finns 135 ämnen och av dessa skadar 69 hälsan på ett eller annat sätt som hudirritation på hud och slemhinnor, påverka nervsystemet, farligt för spädbarn, ammande kvinnor, gravida, foster, njurpåverkan, allergi, cancer, övervikt, trötthet, migrän, mm</p>
<p>Nu har jag inte tagit upp all påverka som kan visa sig på barn. Men de är mindre och känsligare för tillsatser.<br />
 </p>
<p>När jag läste dök en massa frågor upp dessa var bland annat<br />
- Bryr sig producenterna om konsumenternas hälsa, tyckte att båda böckerna skrek NEJ<br />
- Hur tillförlitliga är statliga kontroller av e-nummer? Efter att ha läst boken blev jag mer skeptisk till dessa kontroller. Hur kan de tillåta medel som ger så stora hälsoeffekter hos människor.<br />
- Producenterna hävdar efter några kontroller att e-nummrena inte är farliga men det har inte gjort studier på effekten av kombinerade e-nummer eller effekten av användning under lång tid. <br />
- Kan e-nummer vara en av orsakerna till ökade bokstavsbarn, autism, diabetes och övervikt? En del tillsatser har vissats ge överaktivhet hos barn.</p>
<p> <br />
Detta blev en lång artikel men jag tycker det är viktigt att vi alla vet vad som finns i maten för att kunna välja ett hälsosamt liv där vi inte blir omedveten förgiftad. Sedan är det upp till var och en att välja vilka tillsatser de vill ha i maten med detta ska då vara frivilligt och med kunskaper om effekterna. /bahini</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Vitt te - Silver Hairy Needle ]]></title>
<link>http://matochdryckestips.wordpress.com/?p=30</link>
<pubDate>Fri, 27 Jun 2008 14:26:42 +0000</pubDate>
<dc:creator>matochdryckestips</dc:creator>
<guid>http://matochdryckestips.wordpress.com/?p=30</guid>
<description><![CDATA[
Vitt te som är både exklusivt och lyxigt härstammar från Fujianprovinsen i Kina och den ursprun]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://matochdryckestips.files.wordpress.com/2008/06/sencha-vitt-halso-te-jasmin.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-34" src="http://matochdryckestips.wordpress.com/files/2008/06/sencha-vitt-halso-te-jasmin.jpg?w=300" alt="Vitt te Silver Needle" width="300" height="264" /></a></p>
<p><a title="Handla te ekologiskt" href="http://www.sencha.se">Vitt te </a>som är både exklusivt och lyxigt härstammar från Fujianprovinsen i Kina och den ursprungliga utvinningsprocessen är den varsammaste av alla. I princip är tebladen bara skördade och torkade. De har inte upphettats eller rullats. Här skiljer det sig från andra tesorter och skapar den renaste och mest naturliga tesmaken man kan hitta i tevärlden.</p>
<p>Silver Needles är det mest åtråvärda vita teet. De unga knopparna med silverhår förekommer bara på vissa underarter av teplantan och plockas från slutet av mars till mitten av april. De bör inte vara mer än 48 timmar gamla vid plockning. Man kan spåra formen av vitt te ända tillbaka till Tangdynastinen (618 – 907 f Kr). Silver Needles var mycket populärt under Songdynastin, särskilt omtyckt av kejsaren Huizhong som ansåg att det var den allra bästa tesorten. På den tiden maldes det ofta till ett silvervitt pulver.</p>
<p style="text-align:left;"><a title="te och hälsoeffekter" href="http://www.sencha.se/halsoeffekter.aspx?language=se">Vitt te </a>är det hälsosammaste av alla teer, teet innehåller bland annat antioxidanter – Vitt te har mer antioxidanter än något annat te, grönt te inräknat. Många studier visar också att du får mer antioxidanter genom att dricka vitt te, än t ex genom att äta kosttillskott med olika vitaminer.</p>
<p>Smaken är mycket mjuk, rund och aningen söt. Honung och nötter blandas med subtila toner av torkad frukt. Teet är finstämt och man fylls av en euforisk kännsla när man dricker en kopp. Ett måste för teälskare!</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Raw chocolate - Rå choklad]]></title>
<link>http://matochdryckestips.wordpress.com/?p=23</link>
<pubDate>Fri, 27 Jun 2008 11:21:26 +0000</pubDate>
<dc:creator>matochdryckestips</dc:creator>
<guid>http://matochdryckestips.wordpress.com/?p=23</guid>
<description><![CDATA[Vad är rå Choklad?
 
Kakaobönor i sin naturliga form som endast fermenterats. Dom har inte upphe]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Vad är rå Choklad?</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Kakaobönor i sin naturliga form som endast fermenterats. Dom har inte upphettats eller behandlats på annat sätt.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Rå choklad innehåller:</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Magnesium, basiskt mineral</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Rå choklad är antagligen den främsta källan till magnesium. Bra för hjärtat, hjärnan och matsmältningssystemet (motverkar förstoppning). Viktigt för att bygga starka skelettben. Balanserar hjärnans kemi. Kakaobönor har tillräckligt med magnesium för att balansera ett underskott i kroppen.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Järn</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Rå Kakaoinnehåller 314% av U.S RDA järn per 28 gram. Järn ingår i det protein som förser blodet med syre och därmed håller blodet friskt.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Krom</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Är en viktig spårmineral som hjälper till att balansera blodsockret. Väldigt många har brist på detta ämne. Råa kakaobönor innehåller tillräckligt mycket för att balansera ett underskott i kroppen.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Anandamin (lyckoämnet)</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Är ett endorfin som naturligt produceras i kroppen efter träning. Anandamin har bara funnits i en enda växt- kakaobönan. Anandamin är känt som ”lyckoämnet” eftersom det frigörs i kroppen när vi är lyckliga. Dessutom innehåller kakao ett enzym som tar ner kroppens förmåga att bryta ner anandamin. Det betyder att när vi äter kakao kan naturligt anandamin och kakao anandamin stanna kvar i kroppen längre och alltså få oss att må bra längre.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Teobromin</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Kakao innehåller vanligtvis 1 % teobromin.  Teobromin är en effektiv bakteriehämmare. Teobromin är en släkting till koffein men stimulerar inte centrala nervsystemet i kroppen.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Antioxidanter</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Kakao innehåller den högsta koncentrationen av antioxidanter av alla födoämnen i världen. I förhållande till vikt har kakao mer antioxidanter än rött vin, blåbär, granatäpple, acai och gojibär tillsammans.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Kakao innehåller även. . .</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Zink, koppar, vitamin c, omega 6, tryptofan, serotonin</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Koffein?</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Till skillnad från den allmänna uppfattningen innehåller kakao väldigt lite koffein. Ett snitt på noll till en tjugondel av vad som finns i kaffe.</span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;">Hur ska jag äta mina kakaobönor?</span></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;">Krossade till frukosten i müslin</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;">I en fruktsmoothie</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;">På glass, fruktsallad, desserter</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;">Som snack på bussen, kanske med lite tranbär eller russin</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;">Gör en gudomlig crème genom att mixa kakaobönor, avokado och dadlar i en mixer.</span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Jag brukar köpa mina kakaobönor från </span><a title="ekologiska produkter" href="http://www.sencha.se"><span style="font-size:small;color:#800080;">Sencha på östermalm i Stockholm</span></a></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="font-size:small;"><span style="color:#000000;">En guide till rawfood och rå choklad är boken "Naked chocolate" av David Wolfe &#38; Shazzie. </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="font-size:14pt;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="margin:0;"><span style="color:#000000;"><span style="font-size:small;">Besök </span><a href="http://www.rawfood.com"><span style="font-size:small;">www.rawfood.com</span></a><span style="font-size:small;"> för mera information.</span></span> </p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Te som måltidsdryck -Rooibos Sydafrikas röda guld]]></title>
<link>http://matochdryckestips.wordpress.com/?p=3</link>
<pubDate>Thu, 26 Jun 2008 14:09:21 +0000</pubDate>
<dc:creator>matochdryckestips</dc:creator>
<guid>http://matochdryckestips.wordpress.com/?p=3</guid>
<description><![CDATA[Te som måltidsdryck är enligt min mening klart underskattat, jag föredrar att dricka rött te, v]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Te som måltidsdryck är enligt min mening klart underskattat, jag föredrar att dricka rött te, välkylt till en härlig sommar sallad med tex. rucola, babyspenat, körsbärstomater och parmesan. Det blir en fin balans mellan rucolans skarpa lite peppriga ton och Rooibos teets runda fylliga ton som på ett mycket speciellt sätt ändå är fräsch och frisk.</span></p>
<p><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Jag föredrar att brygga teet riktigt starkt och sedan spä det med kallt vatten, men det är viktigt att använda ett högkvalitativt Rooibos te, tyvärr blandas teet ofta ut med diverse bark och andra otrevligheter som inte har med te att göra och det gör att teet blir bäskt och ganska trist om det drar längre än några minuter, medans ett kvalitetste kan dra i flera timmar utan att bli bittert. Jag brukar köpa från Senchas tebutik på nätet, deras teer håller alltid hög kvalitet och de är ekologiska <a href="http://www.sencha.se">www.sencha.se</a>.</span></p>
<p><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Så här gör jag:     </span></p>
<ul>
<li><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">1 tillbringare som rymmer minst 1,5 liter</span></li>
<li><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">1 msk Rooibos i lösvikt (naturell eller med smak)</span></li>
<li><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">7dl kokande vatten</span></li>
<li><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">8dl kallt vatten</span></li>
<li><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">1 apelsin</span></li>
</ul>
<p><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Häll det kokande vattnet över teet och låt dra i 15 minuter och fyll sedan på med det kalla vattnet, garnera med skivor av apelsin och njut.       </span></p>
<p><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Fakta om Rooibos:</span></p>
<p><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Rooibos te är ett unikt smakfullt <strong>koffeinfritt</strong> te, med lågt tannin innehåll och uppskattad av människor över hela världen. Rooibos växer i Sydafrika 200 km norr om Kapstaden i Cederbergsbergen. Rooibos kallas också Sydafrikas röda guld.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Det är en produkt som är helt naturlig och <strong>utan</strong> några tillsatser av <strong>färgämnen och konserveringsmedel</strong>. </span></p>
<p class="MsoNormal"> <span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Rooibos innehåller många väsentliga mineraler och antioxidanter som kalcium, magnesium, mangan, järn, koppar, kalium, natrium, zink och fluor. </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">I Sydafrika har Rooibos te varit en hälsosam törstsläckare för generationer av spädbarn och vuxna. </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:x-small;font-family:Verdana;">När man har gett Rooibos te till spädbarn har det visat sig haft många fördelar. Rooibos har en lugnande effekt, och lugnar oroliga magar. </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">• Medan många andra teer begränsar kroppens förmåga att ta upp järn, ökar Rooibos te kroppens förmåga att ta upp järn eftersom det innehåller ytterligare järn.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">• Rooibos te innehåller höga nivåer av 37 kända substanser som agerar genom att minska effekten av peroxidemolekyler eller syrefria radikaler. Dessa substanser som härmar effekten av peroxider, hjälper genom att hämma de många gifter som orsakar åldrande. </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Mängder andra medicinska fördelar har blivit knutna till Rooibos te.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;">Läs mer om rött te:</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;"><a href="http://www.sencha.se">www.sencha.se</a> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size:10pt;font-family:Verdana;"><a href="http://www.omte.se">www.omte.se</a> </span></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Antioxidanter en bluff]]></title>
<link>http://rosenblom.wordpress.com/?p=84</link>
<pubDate>Tue, 29 Apr 2008 07:10:56 +0000</pubDate>
<dc:creator>rosenblom</dc:creator>
<guid>http://rosenblom.wordpress.com/?p=84</guid>
<description><![CDATA[Den där stenhårda träningsperioden, eller vad jag nu kallade den&#8230; Det gick sådär. Redan i]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Den där stenhårda träningsperioden, eller vad jag nu kallade den... Det gick sådär. Redan igår, andra dagen i nämnda period, slog någon slags feber klorna om mig.</p>
<p>Jag blir fan sjuk efter varje träningspass. I vanliga fall är det halsont. Nu är det lyxvarianten av det samma. Halsont all inclusive. Nästäppa, rinnande ögon och feber.</p>
<p>Det är något allvarligt fel på mitt immunsystem. De där antioxidanterna jag trycker i mig verkar inte ha någon större effekt...</p>
<p><span style="color:#888888;">Andra bloggar om</span> <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/l%F6pning">löpning</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/g%F6teborgsvarvet">göteborgsvarvet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/sjukdom">sjukdom</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/immunsystem">immunsystem</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/antioxidanter">antioxidanter</a></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Tillbaka till naturen]]></title>
<link>http://omte.wordpress.com/?p=9</link>
<pubDate>Sat, 19 Apr 2008 12:51:08 +0000</pubDate>
<dc:creator>omte</dc:creator>
<guid>http://omte.wordpress.com/?p=9</guid>
<description><![CDATA[Då civilizationen skapar en konstgjord värld börjar vi människor längta tillbaka till ursprunge]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Då civilizationen skapar en konstgjord värld börjar vi människor längta tillbaka till ursprunget. Ja, de flesta av oss i alla fall är min tro. En del av det är varför det ekologiska blivit en viktig del, men vi börjar även se till kvalitén i livsmedlen.</p>
<p>Fler och fler studier uppvisar att den kemi vi stoppar i oss i form av konstgjort sötningsmedel, men även extrakt av ämnen såsom antioxidanter och vitaminer inte är bra för oss. Själv uppskattar jag ofta <a title="Mangostan" href="http://www.mangostan.se/">högkvalitativa frukter</a>, grönsaker likväl som <a title="The och Grönt The" href="http://www.houseoftea.se/">the och grönt the</a>.</p>
<p>Det finns stora skillnader på vad man stoppar i sig, och min tro är att naturen faktiskt valt mer rätt än vi vid tillverkning av mat, eller kanske är det så att vi anpassat oss till maten i tusentals år..</p>
<p>Det är inget fel att presentera naturen på ett av oss försönat sätt, och är inte detta en perfekt <a title="Present" href="http://www.houseoftea.se/blommande-te/blommande-present-70-gram/product_info.php/cPath/30/products_id/239">present</a> ?</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Grönt te som anticancerogen]]></title>
<link>http://theacea.wordpress.com/?p=48</link>
<pubDate>Sat, 19 Apr 2008 12:26:49 +0000</pubDate>
<dc:creator>theacea</dc:creator>
<guid>http://theacea.wordpress.com/?p=48</guid>
<description><![CDATA[Grönt te kan stoppa bröstcancer
En studie på möss uppvisar att antioxidanten EGCG i grönt te ka]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Grönt te kan stoppa bröstcancer</strong><br />
En studie på möss uppvisar att antioxidanten EGCG i grönt te kan stoppa tillväxten av vissat typer av cancer, inkluderat bröstcancer. Detta är ännu en positiv studie om te och dess anticancerogena effekter. studien har utförts av Department of Physiology &#38; Biophysics, University of Mississippi Medical Center.</p>
<p><strong>Antioxidanter i tablettform</strong><br />
Nyligen har även studier påvisat att en överdosering av antioxidanter inte tillför nytta, utan snarare tvärsom. Det finns alltid en fara i att använda extrakt. Det handlar ofta om samverkan och dess naturliga mängd. Det har tidigare likväl påvisats en fara med att använda grönt te extrakt.</p>
<p><a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2008-04/aps-if040408.php">Cancer study - Eurekalert</a></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/cancer">cancer</a>, <a href="http://bloggar.se/om/br%F6stcancer">bröstcancer</a>, <a href="http://bloggar.se/om/antioxidanter">antioxidanter</a>, <a href="http://bloggar.se/om/vitaminer">vitaminer</a></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Sveriges Guld!]]></title>
<link>http://matkultur.wordpress.com/2007/10/31/sveriges-guld/</link>
<pubDate>Wed, 31 Oct 2007 20:55:37 +0000</pubDate>
<dc:creator>matkultur</dc:creator>
<guid>http://matkultur.wordpress.com/2007/10/31/sveriges-guld/</guid>
<description><![CDATA[Fruktdiskarnas charm
I fruktdiskarna på de flesta butikerna ser man de tjusiga frukterna ifrån all]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Fruktdiskarnas charm</strong></p>
<p>I fruktdiskarna på de flesta butikerna ser man de tjusiga frukterna ifrån alla de exotiska länderna, vissa låter sig lockas och vissa låter bli. Jag måste säga att jag är en av de som inte kan låta bli. Känner jag inte igen en frukt så är jag beredd att köpa den nästan för vilket pris som helst.</p>
<p><strong>Pris med vikt i guld</strong></p>
<p>Många gånger är de inte värda priset, även om jag för vissa frukter kan betala hur mycket som helst. Detta tar jag upp i ett senare skede. Det jag tänkte ta upp nu, det är alla de frukter vi har här i Norden, ja eller Sverige. Nu är det säkert några som funderar på vad det är för något, men tänker man i pris så verkar de uppenbarligen minst lika exklusiva som den mest exotiska frukt i fruktdisken!</p>
<p><a href="http://matkultur.wordpress.com/files/2007/10/hjortron.png" title="hjortron"><img width="400" src="http://matkultur.wordpress.com/files/2007/10/hjortron.png" alt="hjortron" /></a></p>
<p><strong>Blåbär, hallon, smultron, hjortron... och havtorn?</strong></p>
<p>Vi har ju blåbären, och hallonen och för att inte tala om hjortronen! Att hjortron är en nästan obetalbar upplevelse både i smak och i pris då den ens överhuvudtaget går att införskaffa är vi nog medvetna om. Det finns även mindre kända bär, som kanske mest liknar bär till våra fåglar och antagligen även smakar så råa, men det är en bra grund att göra sylt på. <a href="http://www.houseoftea.se/ort-te/havtorn-70-gram/product_info.php/cPath/27/products_id/214" title="Havtorn">Havtorn</a> pratar jag om.</p>
<p>Det är idag exklusivt att ens kunna förkunna sig lite bär som det i rätt period finns hur många som helst ute i våra skogar, men man går miste om en extremt god källa till <a href="http://www.mittval.se/index.php?id=587" title="Antioxidanter">antioxidanter</a> om man inte unnar sig det goda ibland! Att blåbär, och hallon och smultron är en källa till ungdomen, på samma sätt som grönt te och <a href="http://www.houseoftea.se/" title="teer">teer</a> brukar förkunnas, vet nog de flesta. Havtorn kanske inte lika många vet lika mycket om.  Det är en extremt god källa till vitaminer och mineraler i höga halter.</p>
<p>andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/antioxidanter" title="antioxidanter">Antioxidanter</a> , <a href="http://bloggar.se/om/hallon" title="hallon">hallon</a></p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Kiwi]]></title>
<link>http://bloggbilder.wordpress.com/2007/01/14/kiwi/</link>
<pubDate>Sun, 14 Jan 2007 20:31:11 +0000</pubDate>
<dc:creator>marknad</dc:creator>
<guid>http://bloggbilder.wordpress.com/2007/01/14/kiwi/</guid>
<description><![CDATA[Den här bilden på en kiwi fallande ner i vatten är tämligen elegant. Frukt som faller ner i vatt]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Den här bilden på en kiwi fallande ner i vatten är tämligen elegant. Frukt som faller ner i vatten har blivit ordentligt populärt på Flickr de sista månaderna. Och faktiskt fortsätter de att få "favoritröster". Jag tyckte den <a href="http://www.flickr.com/photos/kid_a/287503201/" title="Kiwi">här</a> var värd en röst:</p>
<p><img src="http://farm1.static.flickr.com/103/287503201_ce7efaede5.jpg?v=0" alt="Kiwi" height="390" width="500" /></p>
<p>Foto: <strong><a href="http://www.flickr.com/photos/kid_a/" title="Link to Kid A*'s photos"><strong>Kid A*</strong></a></strong></p>
<p><strong>Kiwi är rik på antioxidanter<br />
</strong></p>
<p><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kiwifruit" title="Kiwi">Kiwi</a> är rik på C-vitamin, kalium, A-vitamin och E-vitamin. Skalet är rikt på flavonoider som precis som C-vitamin och E-vitamin verkar antioxiderande.</p>
<p>Man tror kanske att skalet ska smaka hårigt eller vara obehangligt att äta men det stämmer inte. Det är mjukt och välsmakande och ger förutom antioxidanterna fibrer.</p>
<p><strong>Fler bilder på kiwi</strong></p>
<p>Den här <a href="http://www.flickr.com/photos/darwinbell/297475857/" title="Kiwi">bilden</a> var bra och helt klart värd en röst. Fina färger, bra skärpa och trevlig. Jag gillar hur skuggan har skurits fyrkantig. Helt klart en bild som jag vid tillfälle kommer använda i någon forskningsnyhet:</p>
<p><img src="http://farm1.static.flickr.com/107/297475857_bba6fadb90.jpg?v=0" alt="Kiwi" height="500" width="431" /></p>
<p>Foto: <strong><a href="http://www.flickr.com/photos/darwinbell/" title="Link to Darwin Bell's photos"><strong>Darwin Bell</strong></a></strong></p>
<p>Notera att någon helt nutritionmässigt korrekt har tagit sig en tugga med skalet.</p>
<p><strong>Creative commons på Flickr</strong></p>
<p>Båda bilderna har en creative commons licens. Det ger goda möjligheter att använda dem "fritt" under vissa förutsättningar.</p>
<p>Flickr är idag den bästa källan just för att hitta bilder med creative commons. Du kan läsa mer här:  <a href="http://bloggbilder.wordpress.com/2006/09/15/creative-commons-bilder-for-bloggare-pa-flickr/">Creative Commons bilder för bloggare på Flickr</a>.</p>
]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
