Jag har annars haft en skön dag, vaknade (inte så skönt) av att en fluga surrade runt huvudet på mig, i kombintion med att jag hostade och hostade och hostade, och knappt kunde andas genom näsan. Bara att hoppas på att förkylningen släpper lite till imorgon när jag ska träffa patienter. Annars så fick jag frukost på sängen, en frukostmuffin med oboy, och en liten stund senare chokladen som blev kvar från igår tillsammans med ett glas kall mjölk. Sen har jag legat i badet ett bra tag och läst min bok, Trick or Treatment av Simon Singh och Edzard Ernst.

Helt galen bloggdag igår, jag är idag wordpress snabbat växande blogg, och det här inlägget är nummer 4 på mest-lästalistan. Bildbevis längst ner.

I alla fall, jag har inte överdrivet mycket att berätta idag, det har inte hänt så mycket i världen heller, en sak som jag måste kommentera är kvinnan som tvingats göra kejsarsnitt utan bedövning. Jag menar inte att ta läkarnas sida, för det är möjligt att de har gjort tokfel. Men varför tackar hon nej till lokalbedövning? Det är väl inte som att läkarna skulle erbjuda nåt de vet att kan skada fostret? Ja jag vet inte, media har ofta väldigt ensidig rapportering bara, speciellt när det gäller förlossningsartiklar och barnartiklar, och det skulle vara intressant att veta vad det var som egentligen hände.

De ringde mig och sa att du kan komma på en jobbintervju klockan nio ikväll. Javisst, sa jag. Jag kommer. Men jag hinner inte hem för att hämta CV eller andra papper, så jag hoppas det går bra att jag tar med dom vid ett senare tillfälle om det skulle bli aktuellt?

Det gick bra. Jag fick veta att jag måste åka hela vägen till Mariestad för intervjun. Men det blir ett tillfälle att visa att jag kan lösa problem tänkte jag. Man får inte vara en nejsägare. Jag kammade till håret, köpte biljett och åkte.

Väl framme kollade jag in lokalerna i detalj, som jag har för vana. Det var en modern och påkostad kontorsmiljö. Här och där på borden stod frestande kakor och tårtor. Jag undrade mer och mer vad det egentligen kunde vara för arbete man ville ha mig att utföra?

Sen drog en av kvinnorna mig i armen och pekade på en katt med uppskuren buk. Kattstackarn, som var en rödhårig lång sak, levde. Du måste sy ihop kattens mage, sa kvinnan, vi hinner inte fixa bedövning. Hon gav mig en nål som var nästan lika tjock som en penna, och en fiskelina. Jag tyckte förfärligt synd om katten och kände mig pressad att göra som jag blivit tillsagd. Alternativet att avliva djuret kom jag inte på.

Okej, sa jag, jag gör det om det leder till att katten överlever. Men ni måste hämta en sån där tratt att sätta runt halsen på den, för jag vill inte bli biten. Dom hade ingen tratt, jag blev erbjuden lite mjukt papper. Jag bet ihop och tänkte att jag ska minsann visa att jag kan vara flexibel och lösa problem. Jag letade upp en bit plast av typen man täcker båtar med.

Sen sydde jag ihop kattens mage. Den var otroligt tålmodig fast jag inte hade bedövning till den. Det kändes som den förstod att jag försökte hjälpa den.

Bra jobbat! sa kvinnan. Du har klarat provet. Hon berättade att jag befann mig mitt i en audition för tv-programmet Life Challenge. Och, sa hon glatt, om du visar oss att du kan lösa problem och ställa upp när du blir ombedd. Då får du möjlighet att sälja ditt liv till oss under ett helt års tid!

ps. Apropå något helt annat. Jag skrev om övervakningen av våra liv på Dagens Konflikt häromdagen. Satt sen och spånade med en god vän på olika sinistra sätt modern övervakningsteknik skulle kunna vidareutvecklas i kommersiella syften.

Till exempel skulle man kunna ställa till mycket oreda genom att lansera en Foefinder. Skriv bara in namn och personuppgifter på just Dina fiender och låt foefindern spåra dem via gps. Maffian, stalkers, kriminella, mobbare, snutar, politiska och religiösa grupper. Marknaden är stor!

Sen kunde man lansera en version för medlemmar i fotbollsfirmor, Fightfinder, som börjar aktiveras när pubarna öppnas. Den skulle givetvis även visa huliganpolisens rörelser.

En snällare tillämpning vore Fuckfindern, där varje användare loggar in sig som tillgänglig när hon eller han är kåt.

Det värsta med att gå till tandläkaren tycker jag är att man måste vara tyst så länge. Det går ju inte att prata när man har munnen full av salivsug, borr och tandläkarens fingrar. Jag skulle nog inte heller passa till att vara tandläkare för då skulle jag pladdra på för fullt och ställa till besvär för mina kunder pga att de skulle försöka svara tillbaka. Tror också att tandläkare löper stor risk att få arbetsskador, tänkte på det när jag låg i behandlingsstolen. Arbetsställningen är inte den bästa – att sitta framåt framåtlutad med huvudet på sned, dag ut och dag in.

Idag tog jag för en gångs skull bedövning, för jag kom ihåg att det inte varit särskilt trevlig sist jag genomgick just den här proceduren. Hade tid tidigt på morgonen så jag hann i tid till jobbet, men kände mig ganska konstig och sned i ansiktet i flera timmar. Provade att vissla, men det gick inte alls till att börja med. Det måste väl vara ungefär så här det känns för dem som får ansiktsförlamning, men här är ju fördelen att jag vet att det går över inom kort.

Resten av dagen förflöt utan större överraskningar eller missöden. Efter jobbet blev det ännu ett besök i ”centralorten” eftersom jag hade ärenden som måste göras och inget var öppet i morse när jag var där. Det verkar som varenda affär håller på att förändra och bygga om, det var rörigt värre.

Ytterligare en gång kan jag också konstatera att man inte kan lita på Postverket. Postade ett brev igår och när jag kollade med mottagaren idag så hade det inte kommit fram. Hoppas det går bättre än för ett par månader sen, då jag skickade ett brev till min dotter som fortfarande inte har kommit fram. Det verkar som om man inte ska skicka något som man inte kan tänka sig att mista. Trist, det blir ingen tummen upp för Postverket idag ifrån min sida.!

Kvällen tillbringades först på två-års kalas och sen med några kompisar framför tvn tillsammans med Leif GW Persson och Hasse Aro i Efterlyst.

Det var i alla fall en mycket bra föreläsning och de två barnmorskorna som höll i föreläsningen var välidgt förtroendeingivande. Är resten av personalen på förlossningen på Huddinge så kommer det här gå jättebra, och det känns tryggt. Jag lärde mig verkligen en massa saker om allt vart man ska köra in med bilen till vilka olika typer av bedövningar det finns. Jag tycker det var häftigt att akupunktur verkar vara en accepterad form av bedövning och en i raden av de bedövningar de erbjuder.

Efter årsskiftet kommer resten av föräldrautbildningen att dra igång. Shit vad det här är spännande!