Nu har försäkringskassan fått nys om detta och tänker låta Björn börja arbetsträna som clown på barnkalas.

- Vi tror att det kan vara bra för honom att komma ut i yrkeslivet istället för att gå och dra benen efter sig hela sommaren, säger ansvarig utredare som inte utesluter tidsbegränsad sjukpension med 65% av lönen om inte Björn rycker upp sig.

Även försäkringsläkaren håller med:

- Björn är inte alls utarbetad, han är bara lat. En rejäl spark i arslet är vad han behöver.

Månne är det ett symtom på vårt sekulariserade samhälle som gör att vi tycks behöva något att vörda, tillbe och idealisera? Vi kanske behöver människor som vi kan tillskriva alla gudomliga egenskaper vi själva önskar att vi hade. Ett substitut för jesus som övergav oss, de moderna männsikorna. Men det förändrar inte det faktum att det är pinsamt, äckligt och pretentiöst med hyper, oavsett om de tillskriver människor eller företeelser omöjliga egenskaper. Musikjournalister som alla ÄLSKAR debutalbum, för att sedan TOTALT förkasta alla nästkommande. En liten komiker kallad Björn Gustafsson som över en natt blev den mest överskattade komikern i världshistorien, även om det verkligen inte är hans fel. Eller bara ett sånt löjligt faktum som att en klubb stoltserar med att de förkastat DJ:s för att istället ersätta dem med en Ipod inställd på shuffle, som vore det något uttänkt och nyskapande istället för en nödlösning. De kanske mest slående exemplen finner jag ändå inom konstvärlden. Där kan nämligen ett snöre upphängt på väggen vara DET MEST BRILJANTA DE NÅGONSIN SETT. Och jag fattar ingenting.

Det va såklart skrattstock vi va på. Det va galet med folk.

Massa småbrudar som kom dit för Björn Gustafsson (med reservation för felstavning på hans efternamn, orkar inte kolla hur det stavas..)

Den som va bäst av dom vi såg var helt klart Järvheden. Missade tyvärr Betnér, buhu.

Mycket folk var det och ölen flödade. SOMMAR!

Nån mer som va där?

Gustafsson

Betnér

En årligt återkommande favorit.

Jag har två saker jag tänkte kommentera. Först rent allmänt om hur överhypad Björn Gustafsson är och sedan en liten anekdot om hur det nu är offentligt; jag är en bimbo. Men vi börjar med Björn...

Som sista uppträdande kliver Björn Gustafsson upp. Med sitt söta ansikte och sin käcka göteborska drar han gamla skämt som till och med min lärare berättat innan honom. Ja, hon drog exakt samma skämt som min något över 60-åriga lärare drig i början av vår termin. Om att stå på skidor och bajsa i skogen när man plötsligt upptäcker att naturen rasar förbi i fart och man lämnar ett spår av brunt i den kristallvita snön... Okej, jag är inte Gustafssons största fan, jag tycker att hab är sååå överhypad och jag är sååå less på att alla tjejer skrattar läpparna av sig bara för att de tycker att han är söt. Bredvis oss stod ett gäng med tjejer och asgarvade - mitt i punshlinen, inte när de faktiskt skulle skratta. De var sminkade upp till tänderna med riktiga krogenkläder mitt i värmen och i den skitiga parken. De gned låren mot varandra och kvidde samtidigt som de "åååå"-ade sig och asgarvade om vartannat. Jag tycker verkligen att det suger att en kille blivit så hypad och det måste ju vara en skyms för även honom själv att folk skrattar lika mycket för att han är så söt som att han faktiskt drar skämt och är kul.

Och vad händer sen då (om man får tro Aftonbladet). Jo, fansen rusar på honom och överfaller honom. Enligt skvallerpressen så ska arrangörerna sagt att festivalen måste flyttas, bli inträdesbaserad eller stängslas in. Men hejja på era idioter, måste ni förstöra en sådan rolig grej bara för att ni måste ta på en söt kille. Jag dör av besvikelse över hur vi människor fungerar!!!

Missupfatta mig rätt. Gustafsson är säkert en jättebra kille, men det finns bättre komiker! Och definitivt var det så under denna dag.

Okej, till nummer två... jag är officiellt en bimbo jag med.

När Betnér kliver upp på scenen går jag fram och lyssnar till min idol. Han är ju bara så grym. Sylvass som få, han äger! När han sedan kliver ner från scenen så reciterar jag högljutt hans skämt och fortsätter spinna vidare på andra saker han gjort. Citerade ur hans show "Ingenting är heligt" där han pratar om sin dotter och drog skvallerpressens version om varför han fick sparken från Extra, Extra. Ni vet, med en sådan där jargong man har vänner emellan. Man vet inte om allt man säger är sant men det är okej att låta övertygad eftersom det bara är oss vänner emellan.

Någonstans på slutet kliver Betnér in bredvid vår filt. Han har ett barn på axlarna. En decimeter från oss slår han sig ner - bredvis sin flickvän och sina eller hennes föräldrar, kompisar och barn. Oj vad röd jag blev om nosen. De hade suttit där hela tiden och lyssnat på mig som höll låda precis som om jag kände honom. Det är sällan jag skäms men då skämdes jag som en hund. Dels för att jag citerat hans skämt om sina barn när de var bredvid men mest för att jag pratat skvaller som om jag trodde på fullaste allvar att det var sant allt som sagts.

Men varför skämmas? Jo, anta att han hörde, vilket inte alls är säkert, men detta är en skärpt kille (helt baserat på hans uppträdanden och diverse intervjuer, har aldrig pratat med honom) som jag har respekt för. Skulle jag ha förmånen att få sitta ner och prata med honom någon gång i mitt liv så vill jag inte uppfattas som att jag har besticken med mig men glömt lådan hemma. Jag vill inte vara en bimbo i ögon på människor som det faktiskt kan vara värt att respektera. I vanliga fall skulle jag säga att jag skiter i vad andra tycker, det är deras problem om de tycker att jag är korkad, men inte när jag så uppenbart gjort mig dum för någon som verkar mycket skärpt.

Jaja, fy skäms på mig, som är bimbo. Vad göra? Jag får nog bara leva med det!

Hej hopp från bimboland

Idag (eller rättare sagt igår, för nu är klockan över tolv...) har jag varit med finalen i Bungy Comedy, en ståuppkomiktävling för nybörjare arrangarad av kända komiker från BokaStandup.se, bland Annat Janne Westerlund och Anders Celin. Vi var mer än 30 tävlande och vinnaren (Elina Du Reitz) och två till (Jessica Karlén och Mattias Rydman) får uppträda på Skrattstock nu på lördag på Långholmen i Stockholm, (det kan jag rekommendera - jag var där förra året och det var jättekul!).

Jag blev inte en av de tre vinnarna i Bungy Comedy men jag fick bra betyg av juryn ändå. Två av dem hade mig på sin topp 6-lista av kvällens komiker och en av dem gav mig betyget "Du måste absolut fortsätta med detta". Så det finns hopp ändå. Björn Gustafsson, som idag är jättekänd, gjorde sitt genombrott i Bungy Comedy - och han vann inte heller ...

En av anledningarna till att det gick så bra var nog att jag gick en kurs i helgen med Anders Celin som lärare då vi bland annat fick tips om hur vi skulle finslipa våra manus, (på bilden ovan ser man oss som deltog på kursen). Jag var nervös inför tävlingen men intalade mig att det skulle gå bra och att jag är van att stå på scen tack vare att jag har föreläst mycket om autism/Asperger syndrom. Det viktigaste är att ha roligt, som arrangörerna uppmanade oss - jag trodde först att det var en klyscha, men nu förstår jag att det inte är det. Vem vill lyssna på en komiker som inte trivs på scen?  

To quote myself "yeah...and I'm betting they'll be dancing on tabletops if they don't". (Zing).

 

What worries me most, is that, unlike the Latvian pirates or the French bearded bearded ladies (who I thought were fantastic just quietly), the German entry was meant to be good.

Meant to be good?!? THEY WEREN'T EVEN IN TUNE. I thought they were dead certain for a nul points finish, but anyway...

 

The real crime of the evening, in my opinion, was the UK having to share last place with Germany and Poland (who supplied a pretty standard schlager track).
 

I really liked the UK song, in an insanely catchy, "ooh bright colours!" kind of way, and it was by far their best entry in a while.
Poor Andy Abraham was definitely undeserving of a last place finish, and it does make you wonder just how prophetic Terry Wogan's "there's no place anymore for Western Europe in Eurovision" comments are.

 

Oh, don't despair folks, it's not all gloom and doom. Last, and completely incapable of ever being least, the real winner of Eurovision 2008 - Björn Gustafsson.

 



 

Oj, Björn! Jag är helt föräslkad i dig nu. 12 poäng till Björn!!

För det första... att skicka Lolita Pimpanelli att representera Sverige var ju ett stort skämt bara det, säger ju sig själv... denna översminkade, tillgjorda "har inte ens ord för det"...

... men att sen dessutom låta Björn Gustafsson vara den som framförde Sveriges poäng :o Jag menar, räcker det inte att han gjort bort sig här "hemma"?? Tydligen inte, nu har han skämt ut Svea Rike inför hela Europa... Har nog aldrig sett något mer pinsamt i hela mitt 31åriga långa liv... hahaha!! :')

// Skånsk, INTE svensk!

\\o o// \o/

Och vet ni vad jag läser?

Kenny Starfighter ska bli film. Hade det inte varit för det faktum att jag hatar allt som heter utropstecken så hade jag här kanske till och med använt mig av två stycken. Jag älskar Kenny Starfighter. Synd att filmen säkert kommer suga getpung och att de lyckats klämma fram en roll till Björn Gustafsson, men jag antar att det är sådant man får ta.

Jag är i alla fall Kenny Starfighter-sexuell. Och även jag har mina behov, så att säga.

Vad perverst det blev nu.

Sexy Mama

JAG HAR KOMMIT IN PÅ SKOLAN!!! också. Journalist here I come.

Titta Björn, eller "Björran" som jag kallar honom eftersom han är min bästa vän (eller vän å vän, han skulle hem till mig och hångla), har varit hemma. Titta vad mycket av bröstet man ser under tröjan. Noughty Björn.

En igelkott med slö sängkammarblick som jag och grannens sexåring fann under en buske.

Jag har också slö sängkammarblick känner jag. DET ÄR JU VÅR!

I kväll är det Parlamentet kl 20.30. Förra gången missade jag det men idag skall jag banne mig ställa klockan. Björn Gustafsson är med, bara en sån sak.

Det är så skickligt att klämma fram de där tårarna! Bara att med vilje börja gråta är en bedrift, men att göra det samtidigt som man försöker hålla sig från att avlida av skratt... jag är imponerad. Helt imponerad!

Btw: hon i publiken som heter Elin, ja hon svimmade nog förresten men hennes kompisar jublar!

Som 32-årig kvinna kan det kännas lite smått löjligt att jag liksom alla fjårtisar fallit för denna lilla varelse. Men herregud vad söt och charmig han är.

Med det sagt så vill jag nu slå ett slag för mitt favoritprogram Parlamentet. Är det inte det roligaste program son finns?

Ikväll kl 20.30 på fyran.

 

Läste diverse hyllningar till Björn Gustafsson på metro. Jag tycker det till viss del är ganska pinsamt. Tänk om Björn Gustafsson LÄSER det där! Eller hans MAMMA!

Som på Darins hemsida där det fanns en kategori i forumet som hette "fan fiction". Där kunde fans skriva egna påhittade noveller om hur dom träffat Darin. Det var så läskigt så jag höll på att skita ner mig när jag läste.

typ "jag satt på McDonalds. Då kände jag en varm sexig hand på min axel. Det var Darin. Han tittade på mig med sina stora mörka ögon och sa med sin silkesmjuka röst:  hej, får jag sätta mig här... det visade sig att hans tjej gjort slut och han var jätteledsen, jag fick trösta honom och ge honom kramar".

Inte oväntat började löst icke Darin-älskande folk hitta dit och skriva sexporrnoveller där dom beskrev hur Darin våldtog dom eller vice versa.

Seriöst, hur tänker man när man har en sån kategori i forumet?

Björn Gustafsson kommer föresten härifrån Kungälv. Eller Romelanda, men det ligger typ här. JAG HAR GÅTT PÅ SAMMA GATOR SOM HAN! That makes me so horny!!!!