Det Socialstyrelsen gör inom området, kan delas in i fyra delområden: att tydliggöra uppdrag och ansvar, att föra ut kunskap och metoder, att förbättra verksamhetsuppföljning och att stötta brukarmedverkan.

Att tydliggöra uppdrag och ansvar
Personer med psykisk sjukdom eller funktionshinder har rätt till vård och socialt stöd. För Socialstyrelsens del gäller det att tydliggöra för kommuner och landsting vilket ansvar de har. Särskilt viktigt är det att ge stöd till rättstillämpningen när det gäller samverkan och samarbete mellan huvudmännen.

Att föra ut kunskap och metoder
Personer med psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder har rätt till bästa möjliga vård och stöd enligt de senaste forskningsresultaten. För att de senaste rönen ska komma patienter och klienter till gagn är det viktigt att personalen kontinuerligt får tillgång till kunskap och metoder. I enlighet med regeringsuppdrag arbetar man även med att utreda behovet av och genomföra kompetensutveckling för olika personalgrupper.

Att förbättra verksamhetsuppföljning
Som ett led i detta har man inrättat NU!-projektet, Nationellt utvecklingsstöd till verksamheter för människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Projektet ska utveckla och stötta olika former av förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt samordna och utveckla Socialstyrelsens arbete med psykiatrifrågor.

Inom Socialstyrelsen finns nu också Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP), ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. Man har funnit att samverkan mellan skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård är helt nödvändigt för att samhället ska kunna erbjuda ett tidigt stöd till barn och unga.

Att stötta brukarmedverkan
Personer med psykiska sjukdomar eller psykiska funktionshinder ska ha inflytande över sin vård och behandling och sitt sociala stöd. Erfarenheter från enskilda och grupper av brukare och närstående ska vara en del av verksamheternas kunskaps- och kvalitetsutveckling. Det är viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten lyssnar till och respekterar de synpunkter som framkommer.

Socialstyrelsen uppmärksammar och diskuterar frågor som rör etik och mänskliga rättigheter för människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder, och man bedriver en stödjande tillsyn med fokus på patientsäkerhet och rättssäkerhet.

1. Technology is not an issue
Det är inte tekniken och systemen som är hindren – det är tillgången till data och de organisatoriska aspekterna som är den största utmaningen i dag och för framtiden.

Den konkreta användningen av exsterande teknologi hindras i ett samhälle där organisation, förhållningssätt, lagar och ekonomi inte är utrustat för att stödja ett informationsflöde på tvärs över traditionella strukturer. Teknologien är inte den begränsande faktorn. Det är kulturen som är stoppkloss för användningen av teknologin.

2. Mashups
Det finns inte längre behov av mastodontsystem som forsöker att omfamna ett
komplett informationsbehov. I framtiden handlar det om att bygga upp funktionalitet utifrån skilda element och komponenter samt att samla datainnehåll från många olika delsystem i en mångfald av smarta presentationsformer som serverar relevant innehåll från en mängd tjänster, överskådligt och på en gång.

Service Oriented Architecture - SOA - blir ett nyckelbegrepp för framtidens bibliotek.

3. Den semantiska webben - utvidgad till "interoperabilitet"
Enligt danskarna innebär detta, i det här sammanhanget, att sammanhängande resurser länkas till varandra. Användarna ska kunna navigera i relaterade resurser på tvärs över domänerna. Det ska finnas ett intelligent sammanhang mellan dessa.
Man lyfter fram begreppet "Semantisk interoperabilitet" som ett möte mellan struktur och kaos. Semantisk interoperabilitet kan förklaras som ett säkerställande av att den precisa innebörden i information som tas fram en specifik miljö, även kan förstås av andra system i andra miljöer.

4. Användardrivna innovationer
Trenden går från att tala om  att "brukaren ska var med i processen" till ”brukaren som startpunkt för processen”.
 

Tanken är att den vanliga biblioteksanvändaren kan bidra med goda idéer till hur biblioteken kan förändras och utvecklas i framtiden. De som går in på webbplatsen får rösta om de bästa förslagen. Enligt Esben Fjord påminner konceptet om digg.com där man föreslår artiklar och röstar på de artiklar som man tycker bäst om.

I Sverige finns Berunda, men det tycker jag är mer en fokusgrupp.