The 1st version of ekosystem was uploaded during winter 1999. It is mainly a street-art & non-hip hop-graffiti gallery with daily news & links. But ekosystem couldn't exist without his friends and contacts: Artists & photographers send them pictures and a community on the forum posting news and pictures. Have A Look

Nu rapporteras att utsläppen från de stora internationella rederierna faktiskt har ökat. Det känns som att detta kan vara en avgörande faktor som förhoppningsvis kan övertyga om deras reella miljöhot.

"Trots att fartygsbränsle innehåller betydligt mer svavel än lastbilsbränsle och släpper ut fler luftföroreningar än flygplan har det varit en glömd miljöbov. Världens största containerföretag, danska Emma Maersk, uppges släppa ut lika mycket svavel som 50 miljoner bilar." - SvD

Nu ska hårdare krav ställas på rederierna, av artikeln framgår också att svenska fartyg redan ligger långt framme och välkomnar de hårdare kraven. Nu är inte utsläpp de enda problemet med fartygstrafiken, den har också en tendens att väldigt effektivt rubba ekosystem genom t.ex. introduktion av nya arter.

Introduktion av nya arter
Ett problem är när arter frivilligt eller ofrivilligt transporteras genom dessa fartyg över långa sträckor och sätts in i ett område de inte är vana i, och som framförallt inte är vana vid dem. Råkar det sig dock så att situationen är gynnsam kommer den nya arten snabbt att anpassa sig, vilket lätt får till följd att en annan art sätts ur spel och elimineras. Det fiffiga är då att naturen snabbt anpassar sig, är det en nyckelart som försvinner kan det få mycket allvarliga konsekvenser, och det väldigt fort.

"/../ one of the worst cases of a single invasive species causing harm to an ecosystem can be attributed to a seemingly harmless jellyfish /../ (the) population of the jellyfish shot up exponentially and, by 1988, it was wreaking havoc upon the local fishing industry. The anchovy catch fell from 204,000 tons in 1984 to 200 tons in 1993; sprat from 24,600 tons in 1984 to 12,000 tons in 1993; horse mackerel from 4,000 tons in 1984 to zero in 1993. Now that the jellyfish have exhausted the zooplankton, including fish larvae, their numbers have fallen dramatically, yet they continue to maintain a stranglehold on the ecosystem." - Wikipedia

Givetvis är rederierna medvetna om detta, men det går inte enkelt att kontrollera, risken finns alltid där. Även om den bara ligger på några tusendels promille, kan man enkelt räkna ut att sannolikheten ändå är ganska stor om man tänker sig hur många fartyg som varje dag lämnar hamn.

*) Svaveldioxid bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, framför allt olja och kol. I atmosfären reagerar svaveldioxid med vattenånga och bildar svavelsyra. När detta sedan faller som regn försurar det mark och vatten. - SvD, Hårdare regler ska stoppa fusket, 19 juli

Jag och många med mig berördes av artikeln och som försvarare av kunskap och det fria ordet började jag genast fundera på hur man skulle kunna bemöta artikeln. Det fanns så många infallsvinklar, så mycket kunskap att överbrygga och så många bra argument, så var skulle jag börja?

Ja säg det? Det är ibland uppenbart att det inte finns några större sannolikheter att vetenskapligt väl underbyggda arbument kommer att gå in. Inte heller moraliska argument kommer att bita. Det är helt enkelt så att det finns människor som inte vill förstå.

Det sorgliga i sammanhanget är att Dagens Industri valde att publicera artikeln. Publicerandet av artikeln balanserades till viss del av en kommentar i DI av Stefan Lundell. Tilläggas skall att Dagens Industri de senaste åren har haft en rad mycket väl underbyggda artiklar som handlat om klimat och miljöfrågor. I det perspektivet ter sig publiceringen av Per-Olof Erikssons artikel ännu märkligare.

Sorgligt är också att inte Svenskt Näringsliv aktivt tagit avstånd från artikeln. Svenskt Näringsliv som säger sig ta klimatfrågorna på allvar och som ställer sig bakom FN's klimatpanels slutsatser. Slutsatser som Per-Olof Eriksson uttalanden står i skarp kontrast till.

Inom vilket annat område tillåts amatörer och lekmän få så stort utrymme? Det finns säkert en och annan kärnfysiker som har idéer om hur man skall bota cancer, men vem släpper fram dem? Och varför skulle man det? Om du har ont i en tand, låter du rörmokaren ta hand om den bara för att han har tänger? Skulle du anlita tandläkaren för att bygga om husets värmesystem? Ringer du efter en meteorolog när du skall ha hjälp med deklarationen?

Men när det gäller klimat-, miljö- och ekosystemtjänster... Då minsann, då går det bra att att hämta "fakta" från ekonomer, svetsingenjörer och andra i sammanhanget tyckare!

Den mest genomarbetade, solida och trovärdiga kunskapen kring atmosfär, hydrosfär, kryosfär, geosfär och biosfär finns sammanställd av IPCC, FN's klimatpanel. Sök kunskap där. Framsteg sker kontinuerligt som kan göra en del av IPCC's sammanställningar obsoleta, men den nydanande kunskapen kommer inte från förnekare, den kommer från forskare som kommer att vara representerade i nästa utgåva från IPCC.

Angående Per-Olof Eriksson och andra förnekare så sade en arbetskamrat så klarsynt: -Varför kan man inte skippa alla långa utläggningar och bara säga "Han har fel"?

Innovation. Med ett annat ord.

Siddiqi hade tagit med sig de breda penslarna till Palo Alto. Han menade vidare:

• Det som skiljer dagens medielandskap från forna tiders är att utvecklingen inte går att styra eller (knappt heller) reglera.
• Personalen är viktig.
• När medieföretag köper upp innovativa företag ska de inte strypa innovationskraften i det företaget.

Egentligen varken nytt eller hårresande men förstås tre viktiga punkter att tänka på.

Vid den följande diskussion flyttade holländaren Wilfried Ruetten, chef för Europeiska Journalistcentret i Maastricht, fokus från de stora tankarna till innovationsjournalistik i praktiken. Där handlar det om att arbeta horisontellt och baka in flera perspektiv i det journalistiska arbetet - affären, tekniken, samhället, människorna bakom allt. Det gäller att komma bort från en vertikal journalistik som bara ser på en sak i taget och - som man numera säger - komma ur silon.

Turo Uskali, ansvarig för det finska innovationsprogrammet, sammanfattade i sitt inlägg föregåendes talare på ett sätt som säkert glatt en filosof av den kontinentala skolan. Diskurs is the shit. Men också relevans i bevakningen och vikten av ett gemensamt språk. Journalistiken måste in i det ekosystem som omger innovation och nyföretagande. 

Härom veckan blev jag förvånad när jag själv fick se djupfryst Tilapia på ICA här i herrljunga. Tilapia... sist jag hörde talas om den var när jag var i Peru. Även där är det märkligt att man skall höra talas om tilapia. Tilapia är ju en ciklid (eller rättare sagt en hel drös) som lever i afrika och främre orienten. Hur i hela friden har den tagit sig från nilen till djungeln i Peru? Och hur tog den sig sedan till kyldisken på ICA???

Det måste vara ett tecken på all negativ publicitet torsken och våra vanliga matfiskar fått nu när de står på utroningens kant och vippar. Nu söks det högt och lågt efter substitutfisk. Sant är att tilapian är en alldeles utmärkt fisk att odla eftersom den är så anpassningsbar och äter det mesta.

Men är det verkligen en bra idé att vi skall börja äta tilapia??? Det första man bör fråga sig är väl: varifrån kommer den egentligen? Inte tror jag att den är importerad från afrika (fast jag kan ha fel). Varän de nu börjat odla tilapior för att fylla upp våra frysdiskar bör man stanna upp ochfundera lite på vad det kan få för konsekvenser.

På flera hålll i världen har de redan skapat stora problem när de tagit sig ut i de lokala vattendragen där de tränger undan de lokala fiskarterna och tar kål på den naturliga växtligheten, för de är ena riktigt flitiga grävare de små rackarna. När de en gång tagit sig till ett nytt vatten är de praktiskt taget omöjliga att bli av med. I Australien har man gått så långt som till att förbjuda innehavet av tilapia - död eller levande! Det säger lite om hur allvarligt de ser på saken.

Fundera nu på vad som skulle kunna ske om vi nu börjar ersätta torsken med tilapia odlad i dammar runt om i Europa. Det lär inte dröja länge förrän de smitit ut och förändrat en rad ekosystem i tidigare "orörda" vatten.

Att nya organismer som introducerats av människan kan helt förstöra lokala ekosystem är inget nytt. För tillfället är kammaneter och smörbultar på tapeten då de på sikt kan komma att hota fisket i östersjön. Dessa har så påpassligt följt med ballastvattnet i oceangående fartyg ända från amerikas västkust och svarta havet för att finna sig ett nytt hem i våran lilla ankdam - östersjön. Att det är allvarligt kan man ju se bara genom vad som skedde när den amerikanska signalkräftan planterades in i några svenska sjöar...

Nä, vi bör nog stanna upp och tänka efter före, innan vi börjar njuta av tilapian i någon masskonsumtionsorgie, bara för att den smakar fisk igen. I många av amazonas källflöden är det redan för sent. Där har den redan konkurrerat bort den ursprungliga fisken efter att ha smitit ut från de små dammar där de odlats för konsumtion. Vill vi ha det så på fler ställen? För mig är det ett lätt val. Jag äter trots allt inte fisk :)