<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>elfenbenskusten &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://wordpress.com/tag/elfenbenskusten/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "elfenbenskusten"</description>
	<pubDate>Tue, 14 Oct 2008 18:04:06 +0000</pubDate>

	<generator>http://wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[Korruption eller What’s in it for Me?]]></title>
<link>http://pedergustafsson.wordpress.com/?p=229</link>
<pubDate>Wed, 24 Sep 2008 03:53:37 +0000</pubDate>
<dc:creator>Peder Gustafsson</dc:creator>
<guid>http://pedergustafsson.sv.wordpress.com/2008/09/24/korruption-eller-what%e2%80%99s-in-it-for-me/</guid>
<description><![CDATA[ 
Transparancy International har presenterat sin lista över det mest korrupta länderna i världen]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p> <a href="http://www.transparency-se.org/"><img class="aligncenter size-medium wp-image-230" title="tisheader3" src="http://pedergustafsson.wordpress.com/files/2008/09/tisheader3.jpg?w=300" alt="" width="300" height="36" /></a></p>
<p><a href="http://www.transparency-se.org/" target="_blank">Transparancy International</a> har presenterat sin lista över det mest korrupta länderna i världen, Corruption Perceptions Index (CPI) 2008. Sverige kommer i år på en delad första plats över de Minst korrupta länderna i världen tillsammans med bl.a. Danmark och Nya Zeeland.</p>
<p>Laos hamnar på en förnedrande 151.a plats som man delar med bl.a. Vitryssland, Elfenbenskusten och Tadzjikistan.  Sköna länder med fullkoll. Naturligtvis tycker Laoterna att man gör mycket för att hindra korruptionen, men frågan är om det inte bara blir värre och värre. Det handlar nästan hela tiden om "What's in it for me" och många biståndsprojekt vittnar om att nästan en tiondel av budgeten "försvinner" ned i fickorna på korrupta politiker och andra skitstövlar. Det finns till och med ett "Anti-Corruption Center" här i Vientiane. Vad dom gör vet jag inte. Men länge stod det på skylten utanför <strong>Corruption Center</strong>, någon person med humor och insikt hade helt enkelt tagit bort de första fyra bokstäverna.</p>
<p>I projektet jag leder har vi ordnat ekonomin på ett sätt som i stort sett gör det omöjligt för svinn och korruption. Men, man kan aldrig vara hundra procent skyddad.</p>
<p>Ett exempel på hur sjukt det kan vara är följande lilla historia.<br />
I maj 2007 skickade vi en delegation med Laoter till Sverige. En av resenärerna var vice Informations och kulturministern. Som alla andra Laoter var han också tvungen att få ett "utresevisum" från det Laotiska utrikesministeriet. Men där tog det stopp. Det satt någon girigbuk på ministeriet och tycket att han själv skulle få följa med. Efter mycket förhandlande och dokumentifyllande så fanns det bara en sak att göra. Ge gubbfan en back med Beer Lao. Då gick det som en dans. Alla stämplar fanns på plats i ministerns pass och till och med ett brev som önskade trevlig resa och framgång. Ja, fy fan va sjukt!</p>
<p>Men vem betalade då backen med Beer Lao? Ja det vet jag inte, jag vet att inga pengar från projektbudgeten användes till det. Det troliga är att det var min projektkollega Inpanh som tog pengar ur egen ficka för att han;<br />
1. tycket det var genant gentemot mig.<br />
2. orkade inte vänta längre.<br />
3. tycket att ministerns själv gott kunde betala.  <br />
4. vet hur det funkar.</p>
<p>Vad kostar då en back med tolv, sextio centiliters flaskor Beer Lao? Ja runt åttiotusen Kip eller femtioåtta kronor.</p>
<p>Tillsist, de länder i Sydostasien som räknas till de mest korrupta länderna i världen är Kambodja och Myanmar (Burma). Kambodja som förövrigt är det land i Sydostasien som i framtiden kommer att få mest biståndspengar i regionen av Sverige, det har den Svenska regeringen bestämt.</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Obama större i Kenya än i USA]]></title>
<link>http://nairobikoll.wordpress.com/?p=117</link>
<pubDate>Thu, 04 Sep 2008 05:20:44 +0000</pubDate>
<dc:creator>rotsee</dc:creator>
<guid>http://nairobikoll.sv.wordpress.com/2008/09/04/obama/</guid>
<description><![CDATA[Obama är hur stor som helst i Kenya, och det beror givetvis mer på hans släktskap än på politik]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Obama är hur stor som helst i Kenya, och det beror givetvis mer på hans släktskap än på politik. Politiskt står nog de flesta kenyaner McCain närmare, eftersom väljarkåren här är ganska värdekonservativ. Ett lagförslag om att tillåta aborter under vissa omständigheter sablades till exempel ner av alla kommentatorer i Daily Nation härom dagen.<br />
Men, som sagt, Obama är stor, och större här än i USA om man ska tro på <strong><a href="http://www.google.com/insights">Google insight</a></strong>:</p>
[caption id="attachment_116" align="alignnone" width="300" caption=""]<a href="http://nairobikoll.wordpress.com/files/2008/09/obama_google_kenya.png"><img src="http://nairobikoll.wordpress.com/files/2008/09/obama_google_kenya.png?w=300" alt="Obama searches at Google" width="300" height="187" class="size-medium wp-image-116" /></a>[/caption]
<p>USA kommer sjua på listan över länder där det söks mycket på Obama, efter Uganda, Kenya, Ethiopien, Kamerun, Zambia och Gabon men strax före Ghana, Nigeria och Elfenbenskusten.</p>
<p>Google Insight är för övrigt fullkomligt beroendeframkallande när man börjat leka med det!</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[OS här, men något bättre väntar.]]></title>
<link>http://nilshenrik.wordpress.com/?p=86</link>
<pubDate>Fri, 08 Aug 2008 19:12:34 +0000</pubDate>
<dc:creator>nilshenrik</dc:creator>
<guid>http://nilshenrik.sv.wordpress.com/2008/08/08/os-har-men-nagot-battre-vantar/</guid>
<description><![CDATA[Idag var det OS-invigning, missade den på grund av jobb. Bryr mig inte speciellt. Invigningen är b]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p>Idag var det OS-invigning, missade den på grund av jobb. Bryr mig inte speciellt. Invigningen är bara propaganda och det klarar jag mig utan. OS är ett forum där alla skitsporter får uppmärksamheten de inte förtjänar. Jag bryr mig inte om dubbeltrapp eller fälttävlan. Därför blir jag äcklad av folk som bryr sig just nu bara för att det är OS. Det finns dock sporter jag ser framemot som boxningen, brottningen, pingisen, simningen, lite av friidrotten och framför allt herrarnas fotbollsturnering där jag har Elfenbenskusten som lite av ett favoritlag. Mest på grund av Sala.</p>
<p>Att notera är att det i många idrotter är lättre att vinna OS i än VM i respektive idrott. Varför? Jo i OS får ju bara tre från varje land deltaga. Exempel i pingisen får bara tre kineser vara med i OS, i VM är det inget direkt tak vilket gör det mycket lättare att gå långt i OS då världstoppen domineras av kineser. Dagens tanke.</p>
<p>OS må vara lite halvkul men vad som det är som får mig att gå och längta är nästa veckas Premier League start. Som jag längtar. Det är kärlek och kärleken kommer nästa lördag och söndag.</p>
]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Chokladfabrikens barnslavar och andra barnarbetare]]></title>
<link>http://kronbergskrattarochler.wordpress.com/2007/12/10/chokladfabrikens-barnslavar-och-andra-barnarbetare/</link>
<pubDate>Mon, 10 Dec 2007 03:20:30 +0000</pubDate>
<dc:creator>letaguldkorn</dc:creator>
<guid>http://kronbergskrattarochler.sv.wordpress.com/2007/12/10/chokladfabrikens-barnslavar-och-andra-barnarbetare/</guid>
<description><![CDATA[ 
BBC News: Mali&#8217;s children in chocolate slavery:
The sad truth is that many have been kidnap]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<p> <span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/3X3saJUs8f4'></param><param name='wmode' value='transparent'></param><embed src='http://www.youtube.com/v/3X3saJUs8f4&rel=0' type='application/x-shockwave-flash' wmode='transparent' width='425' height='350'></embed></object></span></p>
<p><a href="http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/africa/1272522.stm" target="_blank">BBC News</a>: Mali's children in chocolate slavery:</p>
<blockquote><p>The sad truth is that many have been kidnapped and sold into slavery. The going price is about US$30.</p>
<p>The local police chief is in no doubt where the children have gone. "It's definitely slavery over there," he said. "The kids have to work so hard they get sick and some even die."</p></blockquote>
<p>BBC artikeln fortsätter:</p>
<blockquote><p>So Mali's Save the Children Fund director, Salia Kante, has a message for shoppers too - think about what you are buying.</p>
<p>"People who are drinking cocoa or coffee are drinking their blood," he said. "It is the blood of young children carrying 6kg of cocoa sacks so heavy that they have wounds all over their shoulders. It's really pitiful to see."</p></blockquote>
<p><a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/article44500.ab" target="_blank">Aftonbladet:</a><strong> </strong></p>
<blockquote><p><strong>Lasse Hallströms</strong> film Chocolat är en vacker hyllning till chokladen. Filmen lanserades med stöd av chokladjätten Godiva.</p>
<p>På Elfenbenskusten är Godiva förknippat med barnslavar som skördar kakao på plantagerna.</p></blockquote>
<p>"Sjyssta praliner från Mullsjö" <a href="http://sydsvenskan.se/sverige/article274467.ece" target="_blank">Artikel i Sydsvenskan</a></p>
<blockquote><p>På 1990-talet fick Elfenbenskusten problem och måste be Världsbanken om pengar. I så fall måste ni slopa kakaostödet, krävde banken. Sagt och gjort.</p>
<p>När garantin slopades rasade priset på kakao och odlarna förlorade större delen av sina inkomster. De sade upp sina vuxna lantarbetare och anställde barn i stället.</p>
<p>År 2001 publicerades en rapport som visade att mer än hundratusen barn arbetar på Elfenbenskustens kakaoplantager, drygt tiotusen som slavar.</p></blockquote>
<p><a href="http://vision.ucsd.edu/~kbranson/stopchocolateslavery/atasteofslavery.html" target="_blank">Stop Chocolate Slavery</a></p>
<p><a href="http://www.organicconsumers.org/starbucks/chocolate2.cfm" target="_blank">Starbucks Fair Trade Campaign</a></p>
<p><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Labor_exploitation_in_the_chocolate_industry" target="_blank">Wikipedia</a> om barnslavar i chokladindustrin. Längst ner på sidan finns länkar till övriga relaterade sidor.</p>
<p><a href="http://www.fairtradecenter.se/" target="_blank">Fair Trade Centers svenska sida</a> och deras sida om <a href="http://www.fairtradecenter.se/index.php/ftc/branscher/kakao" target="_blank">Kakao</a></p>
<p><a href="http://www.globalexchange.org/campaigns/fairtrade/cocoa/charlieaction.html" target="_blank">Willy Wonkas Fair Trade Shop</a></p>
<p><span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/JNaUonYx6ds'></param><param name='wmode' value='transparent'></param><embed src='http://www.youtube.com/v/JNaUonYx6ds&rel=0' type='application/x-shockwave-flash' wmode='transparent' width='425' height='350'></embed></object></span></p>
<p>Gå in på <a href="http://www.palmecenter.se/Solidaritetsfonden.aspx" target="_blank">Solidaritetsfonden</a> och läs mer.</p>
<p><a href="http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=488777" target="_blank">SVT Rapport</a>: Barnarbete kan ligga bakom det svenska kaffet</p>
<p><a href="http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&#38;a=983179&#38;lid=puff_983398&#38;lpos=rubrik" target="_blank">SVT Rapport</a>: Barnarbete bakom billig hemelektronik</p>
<blockquote><p>En fjärdedel av världens kobolt används av elektronikindustrin. Merparten bryts i gruvor i Zambia och Kongo-Kinshasa.</p>
<p>Över 50.000 barn tros alltså arbeta i gruvorna i Katanga-provinsen i sydöstra Kongo-Kinshasa. Barnen får ofta de farligaste arbetsuppgifterna, som att krypa långt in i trånga gångar där de för hand hackar loss bitar av metallen kobolt.</p>
<p>Kobolt används i uppladdningsbara batterier som sitter i exempelvis mp3-spelare, mobiltelefoner och bärbara datorer. Mer än hälften av världens kobolt finns i det s.k. Kopparbältet i Kongo-Kinshasa och Zambia.</p></blockquote>
<p><a href="http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?sortOptionArt527895=10&#38;d=47225&#38;a=527895&#38;queryArt527895=barnarbete" target="_blank">Fler SVT-länkar om barnarbete</a>.</p>
<p align="center"><img style="width:318px;height:416px;" src="http://i136.photobucket.com/albums/q170/juliuskronberg/St%20Barth/Sotarpojke.jpg" border="0" alt="" width="441" height="600" /></p>
<p align="center">Italiensk sotarpojke och sotare. Foto från 1800-talet</p>
<p>När jag gick i mellanstadiet läste vår fröken en bok som heter Sotarpojken - om en liten pojke som arbetade tillsammans med en elak sotare som kallades Citronen. Boken var hemskt sorglig. Men det var ju på 1800-talet - så det var som en saga - en sorglig saga från ett land och en tid som låg långt bort - och var nästan inte sann för oss. Vi grät lika mycket när Bambis mamma blev skjuten. Men historien om sotarpojken var sann (till skillnad från Disneys film om Bambi) - det var sant att små barn användes av sotare, barn som lättare kunde klättra ner i skorstenarna, barn som kom åt bättre.</p>
<p><a href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185243868" target="_blank">Sotarpojken</a> ha för övrigt getts ut på nytt. Bakgrunden till boken är:</p>
<blockquote><p>Lisa Tetzner (1894-1963) fann en dag i ett bibliotek ett märkligt dokument. Det berättade om hur fattiga bergsbönder i Schweiz i slutet av 1800-talet tvingades sälja sina pojkar till Milano som sotarpojkar för att klara sig undan svält. Med detta dokument som grund skrev Lisa Tetzner sin berättelse om hur sotarpojkarna, klädda i trasor och  utmattade av köld och hunger, tvingades utföra sitt tunga arbete. Sotarpojken kom ut första gången 1941.</p></blockquote>
<p style="text-align:center;"><img src="http://i136.photobucket.com/albums/q170/juliuskronberg/St%20Barth/Barnigruva.jpg" border="0" alt="" width="350" height="229" /></p>
<p style="text-align:center;">Barnarbete i en gruva i Colombia. Foto: Dorigny/Rea/Laif</p>
<p>Historien om barnen i Zambia och i Kongo-Kinshasa skiljer sig inte mycket från historien om sotarpojken. Skillnaden är att detta händer nu. Och vi kan kanske påverka. </p>
<p>Hur vet jag inte. Men att jag skriver detta blogginlägg kan kanske vara en bra början för mig. Skriva mail och brev till politiker och företag. Engagera sig i föreningar som arbetar seriöst mot barnarbete och fattigdom. Vad mer?</p>
<p>Kanske finns svaret i denna bok: <a href="http://www.amazon.com/s/ref=nb_ss_gw/102-6440075-7669708?url=search-alias%3Daps&#38;field-keywords=Ending+Slavery%3A+How+We+Free+Today%27s+Slaves&#38;x=16&#38;y=17" target="_blank">Ending Slavery: How We Free Today's Slaves</a> av Kevin Bales. Och denna bok kanske fungerar som en väckarklocka: <a id="ctl00_main_frame_ctrlproduct_linkProductTitle" href="http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0825461316" target="_blank">This Immoral Trade: Slavery in the 21st Century</a> av Caroline Cox och John Marks. Jag har inte läst böckerna - så jag vet inte om de är bra. Dick Harrison skriver en trilogi om slaveriet - del tre kommer troligen snart. Där tar han upp dagens slaveri: barnarbete, trafficking och andra former av slaveri - där personer som utnyttjas i produktionen inte har någon möjlighet att bestämma över sitt eget liv.</p>
<p><a href="http://sydsvenskan.se/skane/article274315.ece" target="_blank">STOP stoppar sexslavhandel i New Delhi</a> - Sydsvenskan</p>
<p>Zambia har inte haft krig på många år - men fattigdomen är utbredd.</p>
<p><a href="http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=402" target="_blank">Sida</a> om Zambia</p>
<p>Kongo-Kinshasa drabbas ständigt av krig. Och fattigdomen är naturligtvis utbredd även där...</p>
<p><a href="http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=137&#38;a=23848" target="_blank">Sida</a> om Kongo-Kinshasa</p>
<p style="text-align:center;"><img src="http://i136.photobucket.com/albums/q170/juliuskronberg/St%20Barth/Barnarbete.jpg" border="0" alt="" width="400" height="444" /></p>
<p style="text-align:center;">Foto från <a href="http://www.stolenchildhood.net/entry/asia-registers-declining-child-labour-cases/" target="_blank">Stolen Childhoods</a> hemsida</p>
<p>Se <a href="http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=982266" target="_blank">SVT:s Agenda</a> om barnarbete i Uzbekistan. Barnen plockar bomull som sedan blir till kläder och säljs i bland annat H&#38;M:s butiker. Programmet ligger troligen kvar i 30 dagar - dvs till den 25 december 2007.</p>
<p><a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_628467.svd" target="_blank">SvD:s</a> artikel om H&#38;M</p>
<p><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1328414.ab" target="_blank">Aftonbladet</a> om H&#38;M</p>
<blockquote><p>Henrik Lampa [från H&#38;M] säger att företaget vill fortsätta arbeta socialt och ekologiskt i globala rörelsen <a href="http://www.bettercotton.org/site.php" target="_blank">Better cotton initiative</a>, och med FN. Men trots att H&#38;M kraftfullt tagit ställning mot barnarbete vill Lampa i dag, ens efter att själv ha sett Agenda med de namngivna leverantörerna, inte ta ställning för en bojkott av uzbekisk bomull.</p>
<p>Sannolikt skulle då priset på den uzbekiska bomullen sjunka, vilket i sin tur skulle drabba uzbekerna, hävdar han.</p>
<p><strong>TT: Så genom att inte göra något åt barnarbete gör ni en god gärning? </strong></p>
<p>- Vi vill arbeta proaktivt, till exempel i Better cotton initiative, svarar Lampa.</p></blockquote>
<p>Så här skriver H&#38;M på sin hemsida angående uzbekisk bomull:</p>
<blockquote>
<h3>Om bomull från Uzbekistan</h3>
<p>H&#38;M accepterar inte barnarbete och vill inte att det ska förekomma i någon del av förädlingskedjan. Vår policy mot barnarbete baseras på FN:s konvention om barnets rättigheter. Den omfattar samtliga H&#38;M:s leverantörer, det vill säga alla klädfabriker med tillverkning för H&#38;M.</p></blockquote>
<p>Men hur de agerat i det aktuella fallet har de inte skrivit.</p>
<p>Enligt <a href="http://sydsvenskan.se/sverige/article282416.ece" target="_blank">Sydsvenskan</a> och SVT ska även Borås Wäfveri ha använt den bomull som plockats av barn - men de har nu slutat med det. På deras <a href="http://www.boraswafveri.se/swe/products_services/produktion/default.asp" target="_blank">hemsida</a> står inget om barnarbete och deras policy i frågan. Däremot skriver de om <a href="http://www.boraswafveri.se/swe/products_services/miljo/eko_cotton.asp" target="_blank">ekologisk bomull</a>.</p>
<p><a href="http://sydsvenskan.se/opinion/signerat/tiinameri/article282748.ece" target="_blank">Tiina Meri</a> skriver i Sydsvenskan om "Statliga bomullsbarn":</p>
<blockquote><p>I söndags visade SVT:s Agenda ett uppmärksammat reportage som tidigare har sänts på brittiska BBC.</p>
<p>Reportern och fotografen filmar när uzbekisk polis hjälper till att lasta skolungdomar ombord på en särskild busstransport. På en lastbil intill ligger madrasser och täcken - för de övernattningar som barn och ungdomar nu skall göra.<br />
Hela ekipaget ges sedan poliseskort ut mot vidsträckta, gröna och besprutade fält.</p></blockquote>
<p>Och som sagt - passa på att se <a href="http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=982266" target="_blank">SVT:s Agenda</a> om barnslavarna i Uzbekistan - innan den 25 december, när jag antar att programmet inte visas på nätet längre.</p>
<p><a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&#38;a=660100" target="_blank">DN</a> skriver om barnarbete i Kina - inför OS:</p>
<blockquote><p>Licensierade olympiska produkter tillverkade på fabriker i södra Kina inför spelen i Peking nästa sommar produceras med hjälp av barnarbete och övertidstvång, och betalas med mindre än kinesisk minimilön. Det hävdas i en rapport som släpptes på måndagen av Play Fair Alliance, en sammanslutning av internationella fackförbund.</p></blockquote>
<p>Artikeln är från i somras - men jag tvivlar på att förhållandena har förändrats. Vidare står det att:</p>
<blockquote><p>Avslöjandet gjorde Pekings olympiska organisatörer upprörda. Det kastar även en skugga över Internationella olympiska kommittén, IOK, anser Guy Ryder, generalsek-reterare för Trade union confederation, en av de fackliga medlemmarna i Play Fair-kampanjen.</p></blockquote>
<p>Jag hittade ingen aktuell information på Play Fairs hemsida - men detta hände på en av deras auktioner - då de besökte <a href="http://www.fairolympics.org/countries/sweden.html" target="_blank">Sverige inför OS 2004</a>.</p>
<p><a href="http://www.unicef.se/fakta/fakta-om-barns-rattigheter/barnarbete" target="_blank">UNICEF</a> om barnarbete</p>
<p><a href="http://www.rb.se/sv/FaktaOmBarn/Barnarbete/" target="_blank">Rädda Barnen</a> om barnarbete</p>
<p><a href="http://www.hrw.org/children/labor.htm" target="_blank">Human Rights Watch</a> om barnarbete</p>
<p><a href="http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0008/28/mcdonalds.html" target="_blank">Aftonbladet</a> skrev år 2000 om att leksakerna i Mc Donalds Happy meal tillverkades av barn i Kina. Jag vet inte om det har skett någon förändring där än.</p>
<p>På <a href="http://www.mcdonalds.se/" target="_blank">McDonalds hemsida</a> - under fliken kundservice står:</p>
<blockquote><p><strong>Vårt samhällsengagemang</strong><br />
I stället för en skriven policy strävar vi på McDonald's efter ett etiskt förhållningssätt i alla frågor som berör verksamheten.</p></blockquote>
<p>Sedan räknas några olika former av engagemang upp - bland annat McDonalds barnsjukhus. Någon specifik punkt angående barnarbete kan jag inte hitta.</p>
<p>I denna film från Youtube berättas om barnslavar i Kina. Tyvärr är både bild och ljud dåliga. Men filmen är textad - både på engelska och - tror jag - mandarin.</p>
<p><span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/cHFv8W530LE'></param><param name='wmode' value='transparent'></param><embed src='http://www.youtube.com/v/cHFv8W530LE&rel=0' type='application/x-shockwave-flash' wmode='transparent' width='425' height='350'></embed></object></span></p>
<p>Men jag vill avsluta mitt inlägg med en hopfull notis:</p>
<p><a href="http://sydsvenskan.se/varlden/article277321.ece" target="_blank">Indiska barnarbetare räddade</a></p>
<p>Indisk polis undsatte på torsdagen 77 barn som arbetade på en textilfabrik i New Delhi. Räden var den tredje under veckan.</p>
<p>NEW DELHI. I de två tidigare har tiotals barn omhändertagits, enligt en talesperson för stiftelsen Save the Childhood som arbetar med att rehabilitera arbetande barn.</p>
<p>I torsdagens räd fann polisen barnen i ett sjaskigt rum där de satt och broderade sarier och indiska bröllopskläder. Några av barnen var bara tio år gamla och de flesta kom från den fattiga östliga provinsen Bihar.</p>
<p>En bok om barnarbete finns på svenska - jag vet inte om den är bra - har inte läst den. På <a href="http://www.amazon.com/Living-As-Child-Laborer-Mehboobs/dp/0836859588/ref=sr_1_1?ie=UTF8&#38;s=books&#38;qid=1208091763&#38;sr=8-1" target="_blank">Amazon</a> står det att boken är för undervisning av barn i skolan, ca 9-12 år.</p>
<p>På <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9176947165" target="_blank">Adlibris</a> och <a href="http://www.bokus.com/b/9789176947166.html?pt=search_result" target="_blank">Bokus</a>.</p>
<p>På engelska finns hur många böcker som helst. Skriv child labor i sökrutan på Adlibris, Bokus eller Amazon.</p>
<p>Själv äger jag ingen av dessa böcker, har inte läst dem på biblioteket - och kan därför inte rekommendera någon av dem.</p>
<p><img src="http://ecx.images-amazon.com/images/I/51MMGAEEPWL._SL500_BO2,204,203,200_PIsitb-dp-500-arrow,TopRight,45,-64_OU01_AA240_SH20_.jpg" border="0" alt="A Young Man Fights Against Child Labor and Proves that Children Can Change the World" width="240" height="240" /></p>
<p>Bild från <a href="http://www.amazon.com/Free-Children-Fights-Against-Proves/dp/B0009RMRAA/ref=pd_bbs_sr_1?ie=UTF8&#38;s=books&#38;qid=1208092506&#38;sr=8-1" target="_blank">Amazon.com</a></p>
<p>Men denna låter intressant:</p>
<p><a id="ctl00_main_frame_ctrlproduct_linkProductTitle" class="header15"><strong>Free the Children: A Young Man Fights Against Child Labor and Proves That Children Can Change the World</strong></a><strong>, av Craig Kielburger och  Kevin Major.</strong></p>
<p>Om boken på <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0060930659" target="_blank">Adlibris</a>:</p>
<p><span>Here is the dramatic and moving story of one child's transformation from a normal, middle-class kid from the suburbs to an activist, fighting against child labor on the world stage of international human rights.</span></p>
<p>Making headlines around the globe, Craig Keilburger and his organization, Free the Children, which he founded at the age of twelve, have brought unprecedented attention to the worldwide abuse of children's rights. <em>Free the Children</em>is a passionate and astounding story and a moving testament to the power that children and young adults have to change the world, as witnessed through the achievements of one remarkable young man.</p>
<p>Finns på <a href="http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=0060930659" target="_blank">Adlibris</a>, <a href="http://www.bokus.com/b/9780060930653.html?pt=search_result" target="_blank">Bokus</a> och <a href="http://www.amazon.com/Free-Children-Fights-Against-Proves/dp/B0009RMRAA/ref=pd_bbs_sr_1?ie=UTF8&#38;s=books&#38;qid=1208092506&#38;sr=8-1" target="_blank">Amazon</a> bland annat.</p>
]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
