Jag sitter och trilskas med lite lyricssearch och fixande inför min kusins begravning. Jag och mina två bröder skall spela och det blir sex låtar allt som allt av blandade karaktärer. Inte för att någon av dem är vild eller så, men still...Det kommer att bli tufft. Men det känns ändå bra att kunna bidra med just det, och när vi ändå är tre som kan stötta varandra så tror jag att det kan fungera. But it will be hard.

Idag har jag varit väldigt ineffektiv på arbetet känns det som. Inte så att jag latat mig, jag har fått saker gjorda, bara kanske inte det jag hade föresatt mig. Fast å andra sidan kanske jag förtjänade en sådan dag också med tanke på förra veckans idoga överarbete. Jag skall även dra ut på tiden imorgon och slutligen avrunda dagen med att fika med systeryster. Det blir mysigt, jag har inte träffat henne på evigheters evigheter. Hon kanske är arton och har pojkvän och börjat trean vid det här laget. Ooopps, så var det visst. :P

Nu tror jag att jag måste kasta mig i soffan en stund och därefter sova. Shiiit vad trött jag är. Måste även ringa frun.

http://tll2008.wordpress.com

Groupies är tillåtna i vissa mängder :)

Förresten gick kyrkospelningen bra. Jag har inte hunnit prata med brudparet, men de verkade nöjda.

Annars känns det som om jag sitter och väntar. You know?

Kram.

I try to take it day by day

And I’m in the middle

Of a storm that’s sweeping me away

And I’m out of control

It’s over my head this time

There’s something inside me

I can’t call mine

Is this life?

Little by little

And the road just seems so long

Such a funny riddle

All my answers are long, long gone

I stay together

Only by my skin

But I fall apart

Breaking within

Aching within

Little by little

I seem to lose who I am

When I was little

I took for granted – now I can’t

I am not gonna go

Gently into the night

No, I’m gonna stay

Stay and fight

Cause this is my life

This is life

This is my life

Little by little

I try to take it day by day

(Erika 2004-09-03)

Imorgon flyttar också svärmor till Malmö, det är en ganska knepig känsla att de inte längre skall bo fem minuter ifrån oss. Jag tror att N tar det hårdare än vad han vill göra väsen av. Han har nästan en känsla av att även jag skall lämna honom. No way José (oh baby, vilken kyss jag fick nu).

För övrigt har jag bestämt mig. Imorgon är det jag som helt kavat ringer det där stället och säger att jag vill ha en spelning där i november. Och så hoppas jag på att frun och broder C (hennes broder alltså) är med på noterna. För jag behöver dem definitivt, men om de inte vill/kan tänker jag ha min spelning ändå. Det är dags nu. Känner ni inte det? Att det är dags?

Sitter och lyssnar på de inspelningar jag gjorde sist jag var i skojjen. I en låt har jag helt glömt texten så jag måste även spela om den någon gång när jag kommer ihåg pärmen och mikrofonen. Skall spela in alla de jag hade tänkt att ha min "riktiga" inspelning sen. Sitter och lyssnar på en som faktiskt blev rätt bra, även om jag utelämnat två verser eftersom den blev så jävlarns lång. Nu är det upp till StorEbroroch Skägget att rocka till dem i arret. Vägra vara tuggummipop. Usch. Å vad jag längtar efter StorEbror och Skägget. Och Puman. Kram.

Imorgon får jag åka hem till det stökiga palatset. Jag hinner nog städa undan lite imorgon, men det är mest kartonger och plock som stökar till det. Skall stödbarnsförbereda i alla fall, så att han inte känner sig som en flyttlåda själv. Jag har absolut ingen jävla aning om vad vi skall hitta på i helgen. Tur att även N är ledig så att vi har två skrumpna hjärnor att tänka med. Och det torde ju bli lika bra som en oskrumpen hjärna. Eller? Någon som har förslag?

Det står en häst utanför fönstret. Jag tror att den smyger på mig. Den ömma modern och papi arrenderar ut en stor del av sin gård (de har stor gård) till grannen så att han på ena sidan kan ha sina fyra hästar gående och betande och på den andra sparar han gräs och gör hö. Eller vad det heter. Oavsett så står hästen och smyger på mig. N säger att hästar äter människor, de försöker bara invagga oss i falsk säkerhet och så attackerar de när vi minst anar det. Jag vet inte det jag. Smyger gör de.

Snart börjar seminfinal numero uno. Det skall jag se. Jag har köpt fotbollschoklad. För dagen är det karlfazer med hallon samt riesen. Och så köpte jag karlfazer med marianne till papi. Eftersom jag är (inbillning jag vet) uberfet och faktiskt bör gå ner i vikt - eller omfördela vikten som kanske är mer träffsäkert - så blir det bara någon bit. Jag har faktiskt inte ens godissug. I know! Jag kan ladda med vatten och heja på turkar. Eller jag skiter i vilket, bara den där dåren får rött kort eller utvisas eller deporteras till mars. Jag har mitt lag imorgon. (Nu är det två hästar som smyger på mig.)

Vad händer annars i era liv? Jag känner mig helt världsfrånvänd när jag är här. Jag måste skaffa mig en bärbar dator, så att jag inte behöver googla upp era bloggar. Och så måste jag uppdatera min blogglänk i min egen blogg. Och så måste jag säkert göra en insats i bilduppläggandet. Inte nu dock, jag ser för täääskig ut. (Fatta att hästen nickade när jag skrev det. As.)

Nej. Nu skall jag ladda. Krypa ihop i soffan och hoppas på att hunden Speja vill mysa. Hon är rätt dålig på det om man inte har korv i handen.

Jag är i skojjen förresten, det är därför jag vet så lite om vad som hänt på era bloggar. Bredband här är inte riktigt samma sak som bredband hemma. Så det är inte särskilt roligt att surfa. Jag har inte heller orkat eller haft tid. Imorgon har vi middag för förra jobbet, a.k.a den ömma moderns förra jobb med nu när hon slutat och har ett nytt. Så nästan hela gänget kommer till skojjen och äter den mat vi har lagat. Vi har lite kvar att laga tills imorgon. Temat för festen är färger och regnbågen, den ömma modern kände att hon fått nog av det gråa och trista i livet. Komplicerat värre, eftersom jag har en fantastiskt snygg klänning jag köpte i N.Y. Den är svart med gulddetaljer och den passar sig inte alls på en färgfest. Fick väl lov att köpa mig en gul skjortklänning då. Som är fin den med, men desto mindre från N.Y. och helt fantastisk.

Annars då gott folk. Har ni saknat mig? Min störstebror tyckte att jag bloggade för lite, men hans inlägg försvann förstås, så han talade om det i telefonen istället. Och jag kan bara hålla med. Men jag har en sån här sova-över-vecka-kvar nu, inte nästa, utan veckan därpå. Sedan är jag mer närvarande. Okej?

Nu ringer min käre make. Jag måste telefonpussas.

Fast bröllopet var oerhört vackert. T & E fick varandra och det blev ett fantastiskt firande. Bruden var så vacker!! Ja, brudgummen också, men det är inte alltid det viktiga i kråksången. Det gick hyfsat bra att sjunga, alla gästerna var tårögda och nöjda i alla fall och jag fick mig en dans med brudgummen, med brudens far och N. Och det var en helt fantastisk resa om man bortser från kostnaden för bilen.

Och eftersom veckorna som passerat varit precis som de har varit så är jag ju tämligen ouppdaterad på era liv; dels för att jag inte hunnit/orkat; dels för att datorn fortfarande är uppfuckad. Jag skall ta tag i det där i veckan, jag behöver bara få hjälp av min kusin. Kanske detta är just vår vecka.

Men ni skall veta att jag tänker på er och undrar hur ni mår och hur ni har det. Jag kommer snart igen. Och jag är oskadd.

Vad gör ni i helgen då?

Jag lyssnar för övrigt på en massa bra musik som jag fixat till C ikväll och jag måste säga att låten "Clothes off" med Gym class heroes är bra skön. Likaså Mando diaos "Long before rock'n'roll". Och en jäkla massa annat. Fan vad jag mår bra helt enkelt och då blir musiken så mycket bättre.

PUSS!

Idag är det även torsdag, det vill säga den näst sista dagen på arbetsveckan. Woho! Som jag längtar till helgen. Inte bara för kalaset, inte bara för att jag skall få rå om N, inte bara för allt detta slappande som skall äga rum (egentligen sökte jag ett annat ord, men I got nothing...en av de sju dödssynderna som handlar om slappande....? Någon?) - utan även för att då skall jag blogga ner alla de där tankarna som faktiskt svävar omkring där inne. Och tro mig det är både ytligheter och djupaste djupt just nu, men jag hinner inte gå in på några detaljer. Svärfar nalkas och jag är väl bara sådär 99 % klar.

Förresten, innan jag går. Jag hade min andra sånglektion i tisdags och rackarns så bra det gick. Det var något som lossnade och jag kunde ta mig upp på höga toner med curbing-rösten (dvs med stöd fast med återhållsamhet och utan att ropa)! Och det är weeej! Jag fick klara toner, bort med luften och häsandet. Så i helgen skall jag naturligtvis även öva. "...you who I cradled in my arms, you..."

Idag har dagen ägnats åt tv:n. Jag har varit för trött för att läsa så jag har spenderat mången timmar framför repriseringen av top model säsong 2 där Yoanna House vann - ubervackra kvinna. Inte för att tävlingen i sig var speciellt lockande, jag menar - jag visste ju redan vem som vunnit. Men de var ju i Milano. Och där var jag med dem. Drack capucciono och förundrades över Il doumo som jag skymtade i bakgrunden i en av intervjuerna. Så the hell with tävlingen i sig, ge mig mer Milano.

I helgen är helgen då det vankas storstädning (i den mån jag orkar) och nyårsfoto-uppladdning. Spännande.
Vad skall ni göra i helgen?