filosofiska-tankar « WordPress.com Tag Feed

Äppelpaj med apelsinsmak.

chokladkakan — Thu, 21 Aug 2008 17:55:07 +0000

Yes, that is really what this is all about! Kind of. Quite. Not really. Okay, not at all.

Dock så handlar den snarare om mig, antar jag, eftersom det är jag som skriver detta, av okänd anledning. Och det jag skriver torde vara mina tankar, och mina tankar tillhör min hjärna, min hjärna får mig att fungera, därför är mina tankar på ett långsökt sätt mig. Ni, eller du, för mer än en person torde väl aldrig läsa detta, ser alltså mig, Jakob, här.

Jag, Jakob, bits inte, förutom när det behövs. Eller när jag försöker vara vampyr, fast det händer inte ofta.

Hur kommer det sig föresten att världen är så diktatorisk ibland? Visst, våra trevliga härskare har vi valt, säger någon. Men nej, JAG, som minderårig liten skitunge har inte valt någon för att bestämma hur landet där JAG lever fungerar, ändå måste jag följa vad några personer bestämmer, annars är jag en brottsling, och borde spärras in. Jag har inte heller valt skolledningen, som i sin tur bestämmer hur skolan där JAG skall gå i mången år, bli utbildad och allt det där. Istället är det de vuxna som väljer ett parti, detta partiet väljer en ledning som sedan skall bestämma hur saker skall fungera för MIG. Varför har inte JAG, och alla andra som faktiskt går i skolan rätt att göra skillnad? För det har vi faktiskt inte i mången fall, det finns bra skolor, javisst, men de är ovanliga i jämförelse med de dåliga, är min erfarenhet!

För övrigt så har jag funderat lite på vad Annika sade en gång, för inte allt så länge sedan. För så som hon ser det, vilket jag håller med om så är inte t.ex. röd faktiskt röd, eftersom röd bara är ett ord, färgen är färgen, liksom. Och vad det fick mig att fungera över var om abstrakthet faktiskt kan kallas för abstrakt, eftersom det är en bildgenre som är väldigt diffus, kan man då sätta ord på den?

Vidare skall jag säga farväl, då jag har skrivit färdigt nu.

Aotsårsa

Hans — Sat, 05 Apr 2008 11:55:23 +0000

Att aotsårsa är något varje verksamhet med självaktning bör göra numera. Man skall ägna sig åt kärnverksamheten, heter det. Istället för att ha en städavdelning, sårsar man aot det jobbet till ett städbolag, som kan sina saker. Och verksamhetens byggnader sköter ett fastighetsbolag bättre och billigare. Man köper helt enkelt de här sakerna som tjänster. Så resonerar iallafall storpojkarna i företagen. Och jag tänker inte opponera mig, det har jag inget på fötterna för. Tvärtom, jag tycker det låter vettigt. Folket i vår regering och deras partier antar jag är inne på samma linje, dom är ju lite kompisar med nyss nämnda storpojkar.
Men en sak som jag inte kan förstå riktigt, är att när det gäller vanligt folk och deras bostäder, då är det inte lägre fint att köpa boendet som en tjänst, nej då skall man äga själv eller genom en förening, fixa med reparationer och ekonomi. Det är något som luktar här. Kanonmat. När dom stora spelar och vinner måste de många små stå för fiolerna, i krig, politik och ekonomi. Och man lockar med att att också DU har chansen...

Tur och otur

Hans — Fri, 04 Apr 2008 14:54:58 +0000

Oturligt nog fick jag obotlig cancer. Men tur att jag får behandling som uppskjuter döden.
Oturligt nog funkade inte den behandlingen längre, men som tur var har jag fått en annan, starkare behandling, som dock, oturligt nog gjort mig rätt dålig, jag mår skit, men som tur är kommer det att gå över.
Som tur är, så var den behandlingen en engångsföreteelse. Ännu mer tur är att det finns en ny medicin som jag skall få prova sedan. Den stoppar man i munnen, inte sprutar in, turligt nog!
Och tänk viken tur att en kvinna från Afrikas djungel händelsevis råkade få fatt på mig, så att jag får all den hjälp jag behöver nu när jag har cancer.
Se där! Jag har mer tur än otur! Jag har all anledning att vara glad för livet!
I själva verket är det bara en kedja av händelser som leder fram till det ena eller andra. Det finns inget värde i det, egentligen. Att vi kallar det tur eller otur är bara en efterkonstruktion vi gör för att upprätthålla berättelsen om oss själva. Den berättelsen formar vi efter stundens känslor mer är någon sorts verklighet. Vi har den för att visa upp för oss själva och för andra.

Astronomisk fråga

Hans — Sat, 22 Mar 2008 10:56:29 +0000

jag ser i DN att en exposion som kan ses med blotta ögat från jorden ägt rum på 7½ miljarder ljusårs avstånd. Men vilket avstånd är det man anger?
är det det nuvarande avståndet? Det är bra mycket större än när "smällen" (hörs ju inte) verkligen inträffade eftersom universum expanderar med en väldig och ökande fart. Eller är det avståndet när det "small"? Då befann sig inte jorden där den är nu. Jag gissar att måttbandet rullas ut med ljusets hastighet, så avståndet mäts från där explosionen fanns när den ägde rum till där jorden befinner sig nu.
Förresten, eftersom universum expanderar, expanderar jag också, och alla måttband? Isåfall blir det samma problem om man mäter avståndet från min nästipp till min vänstra stortå!
Något vet jag som expanderat sen jag var ung och vacker - mitt midjemått.

Uppdatering 2008-03-23:

För 7½ miljarder år sedan fanns inte jorden, så det skulle inte kunna gå att ange ett avstånd då.

Vem behöver en dator?

Hans — Wed, 12 Mar 2008 08:28:38 +0000

Numera har de flesta hushåll en dator. Man behöver det för att kunna komma åt alla bra tjänster på internet. Några använder datorn för annat också, video/foto är vanligt. För sådant brukar man installera program på datorn, eller använda ett som följde med på köpet. Datorn som den ser ut idag är en slags multimasin, som kan användas till allt möjligt. Det gör den också känslig för fel och sabotage, och den blir onödigt krånglig att hantera för ovana användare.
De flesta datoranvändare skulle klara sig minst lika bra med en enklare apparat. Den behöver bara ha ett stadigt och bra program för att komma åt internet. Man startar apparaten och så kommer man direkt till lämplig portal på internet, där man kan söka sig vidare. Ungefär som en DVD-spelare, man startar och så visar den innehållet på den instoppade skivan. Man kan kolla sin e-post, hantera bankkonton, kolla på wikipedia osv. Lagring av data på internet finns redan. Vill man t ex redigera bilderna från digitalkameran behövs förstås en usb-överföring till datorn, men själva bilden kan lagras på en internettjänst, och där finns också redigeringsprogram och själva datorkraften. Sådan tjänster kan vara enkla reklamfinansierade, man kan betala per gång eller abonnera för att få tillgång till kraftfullare tjänster. Jag själv använder 3D-program för att göra bilder och animeringar. Istället för att ha en massa datorkraft på mitt bord skulle jag kunna utnyttja riktiga renderingsfarmer och få resultatet bra mycket fortare.
En sådan här apparat behöver inte ha något egentligt operativsystem. Man kan ha en usb-pinne för de egna inställningarna och ta med sig dit man kommer, på den apparat som råkar finnas tillgänglig. Själva internet-programmet kan ligga i hårdvaran, med ev komplettering som laddas ner direkt när man startat. Tangentbord och skärm med bra grafik, högtalare och några usb-kontakter. Ingen "burk" behövs. Ingen surrande hårddisk, inga onödigt snabba, heta processorer.
För att det här skall funka krävs förstås snabba och pålitliga uppkopplingar, och företag som startar sådana här tjänster (det finns redan flera, men det behövs mycket mer). Och framför allt så fattas än så länge den förenklade datorliknande apparaten (men det går förstås att använda den där onödigt komplicerade apparaten vi redan har).
"All-datorn" borde snart vara på väg bort. Redan idag är det ju många som använder en specialapparat för (daror-)spel, och de allra flesta datorerna som finns är inbyggda så att vi inte ens tänker på att dom finns där.
Vem fixar det här? HP, Dell, Fujitsu, Lenovo? Google m fl är redan på väg. Kom loss ni andra!