Ekologiskt framställda produkter kommer bara mer och mer i butikshyllorna.
Samtidigt som det kommer mer och mer produkter pumpade med kemikalier, vad ska man då välja? Är kemikalierna så farliga som dagstidningarnas rubriker försöker få dem att vara? Troligen inte, men det är ju inte narturligt så
jag försöker i alla fall köpa så mycket som möjligt av ekologiska produkter.

Sen visar ett flertal olika studier att ekologisk odlad mat innehåller mycket
mer vitaminer, mineraler och antioxidanter än konventionellt odlade likvärdiga varor.

Så nästa gång du ska ut och handla, kolla då efter ekologiskt odlad mat och kravmärkta varor. Alla dom vanliga livsmedelsbutiker har ekologisk mat!

Först och främst borde jag tillägga att detta inte är ett försvarstal för etanolproduktion, utan mer som ett balanserande inlägg i en sur och snedvriden debatt. Min personliga ståndpunkt är att etanol är ett övergångsbränsle tillsammans med alla biobränslen som skall förbrännas i en förbränningsmotor. Förbränningsmotorn är inneffektiv och förhoppningsvis på väg bort i transportsammanhang. Den kanske har sin plats i tung trafik i framtiden, men knappast för persontransport.

Först och främst några generella synpunkter:

• Svält är inget nytt. Skäl till svält har oftare varit människans snålhet, asociala samhällen, krig, naturkatastrofer, tragedy of the common, forcerade migrationer pga andra naturresursers prioritering m.m.
• Av den totala jordbruksmarken i världen så är det inte så stor del som är till matproduktion som många tror. Vi producerar mycket annat som t.ex. kaffe, kakao, gummi, koka, kat, tobak, socker till godis, samt bambu och bomull etc etc. Alla dessa har sina problem och ineffektiva system, speciellt i utvecklingsländer. Både arbetsmiljömässiga och produktionsmässiga. Etanolen är inget undantag.
• Djurproduktionen tar upp en mycket stor del av jordbruksmarken och har varit det primära skälet till avskogning av regnskog i Sydamerika. För varje produktionssteg i animalieproduktion så tappas ca 90% av energin. Dvs av 100 km2 betesmark så blir endast energin från 10 km2 till animaliska produkter. Detta beror på att mycket av energin ett djur intar går till uppvärmning, rörelse, matsmältning, uppbyggnad och reparation mm. Och om vi sedan räknar ut hur mycket vi äter och använder av djurets produktionen (bortse från t.ex. hud, klövar och skelett mm) så inser vi snabbt att den siffran borde sänkas ytterligare. (Se vilken biologi eller fysiologibok som helst)
• Djur- och kraftfoder har idag ofta inslag animaliska produkter, från fiskmjöl till benmjöl från andra djur. Det betyder att för att skapa foder som endast 3-10% blir till livsmedel redan har tappat 90% av sin ursprungliga potentiella energi. Översätter man detta i åkerareal så blir resultatet tankeväckande.
• I Sverige är ca 27000 km2 (av 400000 km2) jordbruksmark. Av dessa ligger 10-12% i träda eller inte används. 34% av jordbruksmarken används till vall och grönfoder, vilket betyder att vi energimässigt kanske utnyttjar ca 48% av vår jordbruksmark. Se SCB. Hur det är i övriga världen vet jag inte men motsvarande siffror borde vara förväntade i Nord.

Sedan skulle jag vilja gå på djupet med andra produktioner som jag snabbt nämnde ovan (ang svält och människans hälsa), och det är primärt tobak. Ok, jag har just slutat snusa själv (4 veckor nu), men hur många tragiska fall av fattiga människors pengar går till tobak framför mat (framför allt i Syd) har man inte sett, förutom de direkt skadliga effekterna av rökning och dess kostnader. Så... jag var tvungen att räkna lite, dock endast på arealen själva produktionen tar i anspråk. De privat- och nationalekonomiska- samt hälsoeffekterna lämnar jag till någon mer kunnig på det området:

I siffror från millenieskiftet producerar världen mellan 3,9 miljoner ton (1) och 6 miljoner ton tobak (2) (torrvikt) per år. Indien producerar ca 10% av detta på en yta av 4600 km2 (3), EU producerar ca 5% av detta på 1220 km2 (4), dvs lite mer intensiv produktion i EU. Den största producenten är Kina med 38% av världsproduktionen. Enligt FAOSTAT odlas tobak på ca 67000 km2 med en medelavkastning på ca 60 ton/km2. Och då räknar vi de som registreras. Det verkliga talet är säkert klart högre.

(1) FAOSTAT
(2) Rapport International Labour Office
(3) Indian Commodity Tobacco
(4) EUs Raw Tobacco Annex

Enligt rapporterna Sustainability of Brazilian Bio-ethanol och The Ethanol Experience så får man ut ca 7000 l etanol per hektar, dvs 700000 l/km2, samtidigt som man får ut energi av restprodukterna på ca 550000 kWh/km2 per år. Vilket leder oss till att på den ytan som används till tobaksproduktion så skulle man kunna producera ca 47 miljoner kubikmeter etanol och få ut nästan 37 TWh energi per år. Givetvis passar kanske inte tobaksland för sockerrör, men den passar nog för olika typer av matproduktion.

För jämförelse så produceras idag ca 1400 Mton sockerrör på ca 200000 km2 (ca halva Sveriges yta) och hur stor del av dessa som går direkt till etanolproduktion vet jag ej (någon?). Stimulanter (dvs lagliga sådana vilket innebär kaffe, kakao, te och mate), odlas på ca 210000km2. Sedan undrar man hur stor area opium, cannabis, kat, och koka odlas på... lite svårare att hitta sådan statistik ;-)

Jag skulle vilja gå vidare med att räkna ut hur mycket åkermark som är i träda och inte används i alla länder. Vidare hur mycket mark som produktion av ko, lama, häst, samt arealnyttjande av oljesand, dammar, dagbrott, samt övrig av oss förstörd (icke odlingsbar) mark står för. Inte för att värdera att viss produktion är viktigare än annan, utan bara för att få en referens till hur mycket och vad vi använder markerna till.

Så att säga att svälten beror på etanolproduktion när vi tillåter tobaksodlingar, krig och ökenutbredning är väldigt naivt i det stora hela. Så snälla media... angrip problemen där problemen finns. Och med det menar jag produktion av produkter som varken främjar hälsa eller ekonomi, och när vi ändå är på väg och vill diskutera arbetsförhållanden så kan vi väl ta med alla världens sweatshops och barnarbeten inom t.ex. mat, textil, leksaks och färginsdustrin, och i uträkningar av produkters miljöpåverkan för en gångs skull räkna med arealbehovet i livscykelanalyserna och värdera dom på ett ekonomisk riktigt sätt så att den produktionen verkligen får ta med sina externa kostnader i sammanhanget. Skulle det ske så skulle konsumenterna inte välja miljöfarliga produkter då de skulle bli för dyra. Sedan är det väl inte kul att veta att hälften av dina plagg du har på dig just nu har passerat ett barns händer samt har färgats med miljövidriga kemikalier som ofta släppts rakt ut i någon flod som flera människor lever av. Sånt säljer inte... Det vet kvällsblaskorna... och MRF följer okritiskt mediestormen!!!

Så... nu har jag skrivit av mig lite ;-)

Hej!

Jag rensar ut bland mina saker och får dåligt samvete för de saker jag ska slänga/källsortera. Jag vill inte bidrar till de redan stora sopbergen. Det dåliga samvetet är dock bra. För det får mig att tänka ännu mer på vad jag faktiskt köper och det för mig, ännu närmare en hållbar livsstil.

Min miljömedvetenhet har utvecklats sedan jag var 21-22, idag är jag snart 34. Med dagens medvetehet ser jag att jag gjort en hel del missar. Annars skulle inte badrumsskåpet varit fullt med gamla produkter och kvinnosaker som inte är miljö- och hälsvänliga. Jag ser vad jag har samlat på mig och jag har sparat saker sedan tonåren. Att spara är ju visserligen bra, för då kan jag ju återanvända istället för att köpa nytt. Men vet du vad det läskiga är? Jo, det är att en hel del av dessa produkter och tjej/kvinno-assocearer har blivit köpta av mig på grund av ett dåligt självförtroende i kombination med medias hjärntvätt.

Jag växte upp med att läsa Starlet, Frida, Mitt Livs Novell och Vecko Revyn. Senare Elle, Femina, Amelia m.f. Och f-n vad dessa tidningarna, övrig media och samhälle har präglat mig till att tro att jag behöver massor av produkter och saker för att göra mig vacker, för att räknas och för att få finnas. Ja, visst beror det på dålig självkänsla också, men kan man stå emot dessa medias ständiga budskap när man är ung tjej i en ganska hård värd? Kan man det? En del kan nog, men jag kunde inte...

När jag ser tillbaka blir jag riktigt arg (som ett stort rytande lejon). Och när jag ser på hur det är för unga tjejer och killar idag, så blir jag både ödmjuk av förstålese inför hur de agerar och arg på den industi som påverkar så starkt. Media, kosmetik, hygien och klädindustin tjänar mycket mycket pengar på att sälja produkter som är giftiga och ohälsosamma för hälsan och miljön. Jag skulle vilja riva ner alla ohälsosamma och miljöfarliga produkter på golvet i alla butiker (vilket jobb) och sedan tvinga dess producentansvariga att komma dit och hämta upp produkterna, och se till att de återvinns på ett sätt som är minimalt skadligt för miljön och hälsan. Sen skulle de få utbilda sig till kunskap, förstålese och insikt om hur de kan producera produkter på sätt som har minimal påverkan för hälsan och miljön, i alla led.

Vi kan inte fortsätta på något annat sätt om nutida och framtida generationer ska ha möjlighet att leva ett bra liv här på Jorden. Vi måste sluta att ta och ta från naturen som ger och ger. Och sluta upp med att producera syntetiska kemikalier som förgiftar och förstör de livsviktiga naturelementen som vi såväl behöver; rent vatten, ren luft, ren och näringsrik jord och växtlighet. Det kan inte skjutas på framtiden, det behöver ske nu. Och det sker nu i en liten skala som jag vill medverka till att bli "i stor skala". Bojkotta allt som inte är bra för hälsan och miljön! Lyft fram det som verkligen är bra, så skapar vi en nutid och framtid som vi kan vara stolta över.

Värme

Camilla

Att använda råvaror är kanske en grundläggande "regel" om man vill slippa tillsatser och olika kemikalier men hur stor är egentligen kunskapen om detta? Det verkar ju som om det inte finns någon ände på hur mycket färdigrätter och färdigmat människor köper. Kanske behövs det en större kampanj och opinionsbildning för att skapa kunskap kring detta? 

Vi har ju länge diskuterat frågan och vi ska arbeta för att tillsatserna i mat ska minska och att skolmat och sådant ska lagas på så mycket råvaror som möjligt. Frågan är ju hur långt vi har nått med detta i verkligheten? En annan fråga är ju givetvis hur vi ska nå konsumenterna?