Ledarskap är fortfarande starkt förknippat med hårda tag och tuffa hundar men det är tyvärr en vanlig missuppfattning. Man behöver inte skrika och trycka ner en hund i backen för att bevisa att man är ledaren, det skapar ofta bara ett motstånd istället för förtroende.

En hund väljer alltid sin ledare. Ledarskap är inget som med automatik kommer med stamtavlan eller sitter hos den som håller i kopplet. Ledarskapet måste alltid förtjänas.

Läs mer om ledarskap här.

Vad ska jag tänka på med en rädd hund som:

Är rädd för föremål
Tvinga aldrig fram hunden först till saker som den tycker är obehagliga. Gå alltid fram själv först – det är vad en ledare gör. Tala om för hunden att det är helt okey att komma fram.

Klappa på föremålet och lägg kanske en godis på föremålet så att hunden övervinner sin rädsla. När hunden går hunden fram beröm den och gå därifrån.

Är rädd/avvaktande mot människor
Tvinga inte på hunden fysisk kontakt med människor om den inte vill. Tala om för de som vill klappa din hund att den inte vill men att de gärna får kasta lite godis till hunden. I övrigt bör de helt nonchalera hunden.

Är rädd/avvaktande mot andra hundar
Det är faktiskt inte ovanligt numera bland retrievers och spaniels att de inte vill ha närkontakt med andra hundar. Vad du än gör med en sådan hund så tvinga aldrig fram den till andra hundar. Låt den träffa trevliga hundar och träna tillsammans. Eller gå en lugn koppelpromenad tillsammans med en annan ointresserad hund så kan den försiktiga hunden komma över sin rädsla själv utan att ägare har förbrukat sitt förtroende som ledare för hunden.

Att påtvinga hunden kontakt med andra människor eller andra hundar om den inte vill är ett bra sätt att förlora sitt ledarskap. Tvång och våld löser inga hundproblem det skapar däremot problem för både hund och ägare.

Är bara lite försiktig av sig
Försiktiga hundar daltar man inte med utan man är bara glad och har lite ”kom igen nu, det svänger” attityd. Om man ömkar och tycker synd om en försiktig hund så förstärker man bara hundens ev. rädslor. Det är viktigt att den försiktiga hunden har en bra ledare att ställa sig bakom som den kan lita på i alla situationer.

Låt hunden jobba mycket med spår och självständiga aktiveringar så att den bygger upp sitt självförtroende och ge mycket beröm. Bra självförtroende stärker hunden.

När det smäller till
Ett kraftig knall eller annat högt ljud kan skrämma en hund. Om du ser att din hund blir berörd så nonchalera den fullständigt. Titta inte ens åt den, gäspa gärna ordenligt det är en lugnande signal för hunden, och gå lugnt vidare.

Lite om krav
Ställ de krav på hunden som du vet att den klarar av. Hunden måste förstå vad du kräver av den annars blir den osäker och då hamnar ni lätt i konflikter. Hamnar man i konflikt med sin hund ska man alltid lösa hunden från detta, gör något så att hunden lyckas. För mycket krav kan göra hunden osäker och man kan ”döda den mentalt”.

Om man har en bra relation till sin hund kan man också säga till på skarpen om hunden är på väg att göra något riktigt tokigt som den inte får utan att den mentalt ”dör”. Krav innehåller alltid ett visst mått av hot. Eftersom hot har en avståndssökande effekt måste man ha en bra relation annars finns det en risk att hunden mentalt utvandrar och lyssnar ännu mindre nästa gång. Då blir ofta husse/matte ännu mer frustrerad och ännu mer hotande och hunden drar sig ännu mer undan. Tyvärr är detta en ganska vanlig orsak till att hunden utvecklas till att bli en olydig och på sikt en olycklig hund.

Tänk dig för och utsätt inte hunden för onödigt jobbiga situationer för hunden, men låt inte heller den slippa undan i situationer där hundens rädsla är obefogad.

När man väljer valp
En trygg och glad tik som paras med en trygg och glad hane får med stor sannolikhet trygga och glada valpar. När vi väljer valp så vill vi träffa både tiken och hanen och gärna se hur de är både i vardagen och när de apporterar. Det är givetvis ingen garanti för att valparna blir lika fina och duktiga som sina föräldrar men förutsättningarna för detta är i alla fall goda.

Acceptera inte din hunds rädsla utan träna den på ett just sätt.

• pressa inte hunden;
• försök att få hunden att ta initiativ, ignorera
  den och låt den komma till dig av sig själv, även om det tar tid;
• skapa ett behov som bara du kan tillgodose.
  Du kan t ex ha ett fat med köttbullar
  bredvid dig och se till att hunden är hungrig då ni skall träna;
• luta dig inte över hunden, klappa den underifrån, mellan frambenen;
• titta den inte i ögonen;
• ha inte solglasögon på;
• skratta inte alltför livligt;
• glöm inte bort att hunden ska klara sig utan husse/matte. De måste vara passiva och inte störa hunden;
• Stegra försiktigt, framför allt i början, då en människa är godkänd som kompis, börja med en ny.

Vanja Sundqvist
Hundkonsult
 

Lillmatte är 16 år och vill träna agility med sin tvååriga bland-rastik Cilla. Men Cilla törs inte gå upp på de olika hindren. För att hjälpa sin dotter har pappa/husse också ryckt in men inget fungerar. Det kvittar om de lockar, pratar bestämt eller hotar Cilla, hon blåvägrar i vilket fall att befatta sig med något av hindren.

Till slut sätter vi oss ned och försöker komma underfund med Cilla. Det är trots allt inte bara agilityhinder som tiken är rädd för; skott, smällare, en del män, skramliga bilar tillhör också sådant som Zita skyr. Hur gör de i vanliga fall när de stöter på något som Cilla skräms av? Svaret blir lite svävande men som de flesta tycker de synd om sin hund när hon blir rädd för något och försöker undvika att utsätta hunden för dylikt. Efter en liten stund säger jag:
-"Er relation är inte riktigt bra, för ni brister i ledarskapet och det gör att Cilla inte har riktigt förtroende för er."

-"Brister i relationen, i ledarskapet! Husse slår ifrån sig. Kära nån, Cilla är rädd, hon är väl den sista som skulle försöka överta något ledarskap!"

Missuppfattat ledarskap
Ordet ledarskap har blivit starkt förknippat med hårda tag och tuffa hundar. Men en av de mer framträdande uppgifter en ledare har är att beskydda sina flockkamrater. Ledarindividen är den som besitter störst erfarenhet, därför är också den individen bäst lämpad att stå i "frontlinjen" och påta sig ansvaret att avgöra hur allt nytt ska hanteras. Tar ledaren rätt beslut skapar det förtroende hos de övriga för ledaren. Men tar ledaren ofta felaktiga beslut, (situationen blir obehaglig för hunden) sjunker förtroendet. Som människa och ledare över en hund har vi en stor fördel gentemot en hund i samma situation.Vi har ett vida större intellekt. Vi kan förstå när en situation kan verka farlig men inte är det, eller när en till synes ofarlig situation kan vända och bli till något helt annat än vad det först tycktes som.

Men om hunden upplever dig som inkonsekvent eller ännu värre velig, får den svårt att se dig som en ledare eftersom den finner dig oberäknelig. Här ligger en vanlig orsak till att många rädda hundar inte litar på sina förare. Hundägare till rädda hundar agerar ofta just inkonsekvent. Hundägaren vill göra det ena men när det sen visar sig att hunden blir rädd för just det, ändrar sig hundägaren och gör istället något annat. I ren välvilja för att inte utsätta hunden för sådant den finner skrämmande överlåter hundägaren ideligen åt hunden att avgöra hur läskiga situationer ska hanteras.

I praktiken
Hur var det de sa angående Cilla? Jo, att de försökte undvika de situationer som skrämde henne. Vad kan det resonemanget leda till i praktiken?

Cilla och husse är ute på promenad i villakvarteret när de upptäcker en sopbil som står och mullrar lite längre fram. Cilla ryggar till inför slamret från sopbilen. Först efter lite övertalning går hon med på att gå vidare, fast bara om de går på den andra sidan av gatan. Med panik i ögonvrån drar tiken i kopplet allt hon kan, (med husse på släp) över till den andra sidan, för att därefter fort, fort streta sig förbi den läskiga bilen. Sen går de lite lugnare vidare, bara för att upptäcka nästa läskiga situation. De möter en arbetskamrat till husse. Husse vill stanna och prata men Cilla (som är rädd för främmande människor) vill inte komma nära den obekante. Inte propsar husse på att hunden ska behöva hälsa. Det är han själv som gärna vill växla några ord med sin bekant. Men eftersom Cilla är så rädd och envisas med att de ska gå vidare, ger husse snart upp och inser att de där orden får han säga på jobbet istället.

Ur hundens perspektiv
Hur kan hunden tänkas uppfatta situationen? Den är ute och promenerar med sin människa när de upptäcker den slamrande bilen. Husse är långsam som vanligt, hunden upptäcker faran först och larmar honom genom att stanna tvärt. Husse är lite dum och tror att de kan gå vidare. Då visar hunden för människan en någorlunda trygg väg förbi det läskiga; genom att gå över till den andra sidan av gatan och sedan snabbt ta sig förbi det hela. Husse uppfattar tack och lov hundens signaler och följer med utan att krångla. De går vidare men möter snart en ny fara. En främmande karl som försöker att ta kontakt med dem! Återigen är husse oförsiktig, besvarar rent av kontaktsökandet. Hunden sätter sig till motvärn allt vad den kan och till slut lyckas den dra med sig sin människa från den skrämmande främlingen.

Varför skulle hunden uppleva det på annat vis än att det är den som tar ansvaret? Alla gånger hunden "larmar" och ägaren accepterar rädslan, (genom att följa efter hunden) får hunden bekräftat att öraren tyckte rädslan var befogad. Genom att följa efter hunden överlåter föraren initiativtagandet åt hunden. Det blir hunden som avgör hur situationer ska hanteras eller vilken väg de ska ta. Därmed har hunden fått axla flera mycket viktiga ledarskapsfunktioner. Hur ska hunden kunna få ett stort förtroende för någon som den måste hjälpa och leda så mycket? Hur ska hunden veta att den kommer att bli beskyddad om fara uppstår, inget har talat för det hittills.

Förtroende
Det är på så vis som Cillas husse och lillmatte brister i ledarskapet. De har inte tidigare visat att de kan ta ansvaret och beskydda Cilla från sådant som är otäckt. Cilla har inte förtroendet för dem, hon tror inte på att hindren de försöker locka upp henne på är ofarliga, än mindre tror hon att de skulle kunna hjälpa henne om hon tappade balansen.

Förtroende, det är bl.a. vetskapen om att den andre aldrig skulle kunna be en att göra något som skulle kunna bli farligt. Förtroende bygger på en ömsesidig respekt och tillit. Om en hund har ett grundmurat förtroende för sin förare törs den göra som denne säger. (I förvissning om att föraren endast ställer genomförbara krav.) Men att få någons förtroende (även en hunds) går inte kräva, det kan man endast bevisa att man är värdig genom handling.

Ledaregenskaper
En ledare är lugn, snäll, överlägsen och självsäker. Han har ett häftigt temperament och när han blir arg blir han det rejält. Därför är det mycket sällan han behöver visa sitt humör. Det är ledaren som tar initiativen till all aktivitet såsom jakt, lek och försvar.

I en vargflock är det ledaren som oftast är den skickligaste jägaren och som är bäst på att orientera sig och finna bytesdjuren vilket utvecklar ett beroende hos de andra flockmedlemmarna.

Hunden betraktar de mänskliga medlemmarna i familjen som flockmedlemmar. De sätts in i ett system av rangordning där hunden anser en vara ledare - och alltså visas den största repekten. Därefter kommer de övriga i en ofta diffus ordning.

Hunden behöver och vill ha en ledare. Den vill ha en som tar initiativ till olika aktiviteter och roliga stunder, en som man kan kura ihop sig hos, en som smeker och talar vänliga ord, en som visar och vägleder. Det gör den trygg och harmonisk, bara ledaren är rättvis snäll och konsekvent.

Bristande ledarskap
När ledarskapet brister, kan en hund ta över några av de viktigaste uppgifterna som en ledare normalt har. Till dessa uppgifter hör "polisuppgifterna", som att skrämma folk vid dörren eller grinden, göra utfall mot andra hundar, skälla på folk i skogen, nafsa barn som leker för stimmigt eller jaga bilar mm.

Hunden blir otrygg stressad och osäker då den känner att den inte har en ledare. Den blir splittrad för att den inte kan hålla reda på allt som händer i människovärlden.

Visa ledarskap
Ledarskap är inte någon som bara ska visas i svåra situationer, då hunden gör något förbjudet. Ledarskapet ska alltid finnas. Visa det t.ex. genom att ta initiativ till olika aktiviteter. Man hittar på roliga lekar där man är den som visar hunden hur den ska göra. Ibland kan det vara allt som behövs för ledarskapet.

Vanligen blir man en bra ledare genom att träna lydnad med hunden. Efter en genomförd dressyrkurs brukar hunden oftast vara lydig, lugn och harmonisk. Den största nyttan en sådan kurs gör är just ledarskapsträningen. Det är synd att de flesta slutar träna i och med att kursen är slut. Oftast räcker det med fem minuters träning varje dag för att påminna hunden om ledarskapet.

Systematiskt ledarskap - "paragrafläsning"
Det enklaste sätte att genomföra ledarskapsövningar är också det naturligaste. Vi utnyttjar två sker som hunden är mycket känslig för, nämligen greppet med en hand på var sida halsen och närhet. Närhet är ju något som hundar är mycket känsliga för.
Man står på knä framför hunden och har greppet på sidorna på hundens hals och med näsan mot hundens nos. Man stirrar hunden stint i ögonen och börjar tala med lågmäld lugn röst i form av "paragrafer".

"§1. Vad gör du? §2. Har du tappat hörsel? §3. Vi har ju prata om det här."... osv, osv. Ju värr förseelse hunden gjor desto fler paragrafer. Ju längre man håller på med paragrafläsandet, desto mer pressad blir hunden. Ett problem som kan uppstå är att hunden tycker det är så obehagligt med ögonkontakten att tittar åt alla möjliga håll, kanske t.o.m. blundar! Man får anstränga sig så att man verkligen får ögonkontakt, för det är en av de mest effektiva detaljerna i "paragrafläsningen".