ser jeg at skyene revner,

og sola bryter igjennom.

Dit skal jeg!

For uansett hvor tungt livet kan fortone seg
og hvor mange mørke skyer som truer i horisonten,
skinner det alltid en klar sol bak der et sted.

Og hvert lille solglimt vi klarer å ta til oss,
hjelper oss til å ta enda et skritt
på den vanskelige veien...

Tilbake til livet!

(http://www.sosialangst.com/)

Angstringen

Angstringen er en selvhjelpsorganisasjon for mennesker med angst. Siden har mye informasjon om angst og behandling av angst. Organisasjonen drives på idealistisk og frivillig basis, men med noe støtte fra det offentlige.

The Farm

Nettstedet ønsker å frambringe opplysning og større kunnskap om psykiske lidelser, med særlig vekt på de nevrotiske sykdommene som faller innunder diagnosene for angst og depresjon. Nettstedet drives av mennesker som selv enten har eller har hatt angst eller depresjon.

Akuttpost.no

Informasjonsside om psykiatri og psykiske sykdommer og - lidelser.

Alltid-alene

Forum for mennesker med psykiske problemer. Forumet er skjermet for tryggheten til medlemmene, og du må registrere deg for å delta.

BipolarNorge

Diskusjonsforum for dem som har bipolar lidelse (manisk depresjon).

Bipolart treffpunkt

Møtested for dem som lever med bipolar lidelse.

Det Gjelder Angst

Møteplass for mennesker med angst eller med interesse for lidelsen. Her kan du finne faktainformasjon om angst, profiler av mennesker som sliter med angst, møteplass med mulighet for å komme med innlegg, artikler og kronikker samt en del pekere.

Egils side om angst

En nettside om angst.

Interesseorganisasjonen for PTSD-rammede og deres pårørende

... har et ønske om å være møtested og nyttig verktøy for å få informasjon om sykdommen (posttraumatisk stresslidelse), samt ulike behandlingsformer.

Oss Med Angst

Et diskusjons-fellesskap for mennesker som sliter med angst, depresjoner eller andre lignende lidelser

Sosfob

Diskusjonsforum for mennesker med sosial fobi.

Sosial angst

Mailingliste for mennesker med sosial angst.

Stille-vann

Diskusjonsforum hvor temaer innen psykisk helse er i fokus.

Stillheten ... et lys i mørket

Et fristed der du kan treffe likesinnede og prate om alt og ingenting. Siden er spesielt relatert mot angst og depresjon.

European Federation of Psychology Students' Associations (bel)

Den europeiske organisasjonen for psykologistudenter.

HumaNova

Nordisk institutt for psykosyntese og transpersonell psykologi, alternative retninger innenfor psykologien.

Journal of Neurology (nl)

Tidsskrift for europeiske nevrologer. Bestill blant annet artikler over e-post.

Psychology (usa)

Nettstedet er ikke noen faglig ressurs, men en kan stille eksperter spørsmål. En kan også leke «Psykologi-leker» (!)

Psykologi

Nettsted som tar sikte på å spre kunnskap og informasjon om psykologi, både innenfor teori, forskning og praksis. Artikler legges til jevnlig.

Aurora

Støtteforening for mennesker med psykiske helseproblemer.

Felles Utvikling

Et tilbud til ungdom mellom 14 og 25 år, som kan ta kontakt om de opplever psykiske problemer, problemer med rus eller har det vanskelig og ikke takler det på egen hånd.

Forum for Psykologer i Skolen

En interesseorganisasjon for psykologer som jobber i skoletilknyttet virksomhet, oftest i Pedagogisk-Psykologisk Tjeneste, PPT.

Institutt for Gruppeanalyse

Instititutt for Gruppeanalyse har som formål å styrke det psykoterapeutiske tilbud i Norge ved å sørge for kvalifisert utdannelse i gruppeanalyse.

Mental Helse Ungdom

Denne medlemsstyrte ungdomsorganisasjonen som er en del av Mental Helse Norge, er til for ungdom som har eller har hatt psykiske problemer, ungdom som er pårørende eller som interesserer seg for psykisk helse.

NFBUI

NFBUI er en interesseforening for barne-og ungdomspsykiatriske poliklinikker, klinikkavdelinger og behandlingshjem i Norge.

Norsk forening for familieterapi (NFFT)

Norsk forening for familieterapi er en interesseforening for fagfolk.

Norsk Forening for Kognitiv Terapi

Ønsker å informere om kognitiv terapi i Norge, fagets anvendelse og utvikling, og arbeide for å høyne kvaliteten av terapi og forskning.

NOSCO

Norsk Organisasjon for Supervisjon, Coaching og Organisasjonsutvikling er en ideell organisasjon for organisasjoner og personer.

Psyk Opp

Stiftelsen psykiatrisk opplysning er en organisasjon som vil bidra til større åpenhet og kunnskap om psykiatri og psykiske lidelser. Her kan du bestille diverse opplysningsmateriell, få en oversikt over aktuelle kurs samt finne endel nyttige pekere.

WSO - Landsforeningen We Shall Overcome

Støtteforening for mennesker i psykiatrien og deres venner. Siden inneholder bl.a. informasjon om medisinering.

Mental Helse Norge

Organisasjon som arbeider for større forståelse for mennesker med psykiske problemer. Du finner nyheter, hjelpetelefon, arbeidslivstelefon og nettjenesten Si det med ord, hvor du kan skrive og få svar tilbake.

Rådet for psykisk helse

Denne humanitære organisasjonen har som formål å redusere og bekjempe psykiske lidelser. Nettsidene har nyheter og temainndelt informasjon, samt artikler fra bladet «Psykisk helse».

Ananke

Støtteforening for folk med tvangslidelse (OCD) og pårørende.

Angstringen

Angstringen er en selvhjelpsorganisasjon for mennesker med angst. Siden har mye informasjon om angst og behandling av angst. Organisasjonen drives på idealistisk og frivillig basis, men med noe støtte fra det offentlige.

Bipolarforeningen

Interesseorganisasjon for mennesker med bipolare lidelser i Norge.

Landsforeningen for Pårørende innen Psykiatri

LPP skal sikre et helhetlig og individuelt tilpasset tilbud for alle alvorlig psykisk syke og deres pårørende.

Nettros

ROS er en interesseorganisasjon for alle som er berørt av spiseforstyrrelser. På sidene finnes informasjon om anoreksi, bulimi og tvangsspising, samt oversikt over fylkeslagenes adresser og aktiviteter.

Norsk Forening for Integrativ Terapi

NFIT organiserer integrative terapeuter og studenter under utdanning. Foreningens formål er å organisere utdanning, kurs, seminarer og å ivareta faginteressene til utøverne av integrativ terapi.

Norsk Psykiatrisk Forening

NPF er en spesialforening innen psykiatri, tilknyttet Den norske lægeforening. Skal bl.a. jobbe for å synliggjøre det psykiatriske fagområdets betydning innen norsk helsevesen og fremme psykiatriens utvikling.

Organisasjonen for private barneverntiltak

Interesseorganisasjon for private tiltak som tilbyr det offentlige plasseringer etter lov om barneverntjenester. Tilbyr kurs og fagseminar.

Barnepsykiatriprosjektet

Prosjektet har som formål å videreutdanne 15 nye barne- og ungdomspsykiatere i Nordland, Troms og Finnmark.

BUP Midt-Norge

BUP (barne- og ungdomspsykiatrisk enhet i helseforetak) er en av spesialisthelsetjenestene innenfor sykehusene.

DagavdelingsNettverk (DN)

DagavdelingsNettverk (DN) er en sammenslutning av psykiatriske dagavdelinger i Norge. Nettverket er beregnet på alle psykiatriske dagavdelinger som i hovedsak baserer sin virksomhet på gruppeterapi og behandling av personlighetsforstyrrelser.

Kulturnettverket Innlandet

Et uformelt kulturnettverk mellom kommuner, psykiatriske sykehus og andre relevante institusjoner. Arbeider med informasjon, samordning og utvikling av kulturaktiviteter.

NFBUI

NFBUI er en interesseforening for barne-og ungdomspsykiatriske poliklinikker, klinikkavdelinger og behandlingshjem i Norge.

Regionsenter for barn og unges psykiske helse

RBUP Øst og Sør utvikler og driver utdanning, forskning, fagutvikling og informasjonsvirksomhet innen psykisk helsevern for barn og unge.

Senter for barne- og ungdomspsykiatri i Oslo

Senter for forskning og undervisning om barne- og ungdomspsykiatri.

St. Olavs Hospital: Barne- og ungdomspsykiatrisk klinikk

Utreder og behandle barn og unge med psykiske problemer samt yter familiehjelp og forebygger. Driver i tillegg spesialistutdanning for helsepersonell. En del av Helse Midt-Norge.

The American Journal of Psychiatry (usa)

Amerikansk psykiatri-fagtidsskrift.

Anti-Psykologisk Og Anti-Psykiatrisk Side

Om en privatpersons negative erfaringer med terapi. Pekere til avisartikler om emnet.

Informasjon om Psykiatri

I denne prosjektoppgaven settes det søkelys på informasjon i psykiatrien.

Kirkens SOS

Kirkens SOS er en døgnåpen krisetjeneste for den som er i umiddelbar fare for å ta sitt eget liv, og for den som er i følelsesmessig eller eksistensiell krise. Telefonnummeret er 815 33 300. Du kan også sende e- post.

Anonyme Foreldre av Mobbeofre

Råd til foreldre, tips hvis du har mistanke om at barnet ditt blir mobbet og debattforum om mobbing.

Arbeidslivstelefonen Ny

Rådgivningstjenesten i regi av Mental Helse Norge, er et tilbud til både arbeidstakere og arbeidsgivere. Her kan du få råd og noen å snakke med om trakassering, mobbing, sykefravær, lover og regler.

Manifest mot mobbing

Informativt nettsted og idébank for offentlig tiltaksplan: Manifestpartene har en visjon om nulltoleranse mot mobbing.

VG: Mobbing

Samling av artikler som omtaler mobbing.

Kors på halsen

Røde Kors-telefonen for barn og ungdom har telefonnummer 800 333 21. Også på nettstedet for telefonen, «Kors på halsen», kan barn og unge anonymt melde og få svar fra voksne. Her er også diskusjonsforum og temasider.

Landsforeningen mot mobbing på arbeidsplassen

Informasjon om hva det vil si å bli mobbet på arbeidsplassen, hvem som mobbes og konsekvensene av mobbing.

Mobbelista

Her kan du sette deg opp på en postliste og utveksle tanker og erfaringer med andre om mobbing.

Stopp JobbMobben

Informasjon om mobbing på arbeidsplassen. Hvem som rammes, hvilke konsekvenser det får og konferanser organisasjonen holder.

The Mobbing Encyclopaedia (se)

Informasjon om mobbing på arbeidsplassen m.m.

Tore Lende: Mobbing

Siden er litt vanskelig å bruke, men har mye bra og viktig stoff anngående mobbing.

Leve

Landsforeningen for etterlatte ved selvmord.

Universitetet i Oslo: Seksjon for selvmordsforskning og -forebygging

Nettstedet til dette nasjonale kompetansesenteret er en ressursbank for selvmordsforskning og -forebygging, og har til hensikt å presentere aktuell informasjon på det suicidologiske fagområdet. Her er også «Krisehjelp» og henvisning til andre ressurser.

Krisehjelp

Til de som strever med selvmordstanker, eller kjenner noen som gjør det.

Leve Vestfold

Regional organisasjon med råd og informasjon til etterlatte ved selvmord.

Suicidologi

Tidskrift om selvmord. Utgis av Universitetet i Oslo, Seksjon for selvmordsforskning og -forebygging.

IKS - Interessegruppa for Kvinner med Spiseforstyrrelser

Medlemsorganisasjon for kvinner som har eller har hatt spiseforstyrrelser. Nettsidene har informasjon om ulike typer spiseforstyrrelser, om lokallagene etc.

Lommelegen: Spiseforstyrrelser

Temasenter om spiseforstyrrelser med redaktør Finn Skårderud - som er ekspert på dette området. Her finner du nyheter, artikler, bokanbefalinger og utfyllende informasjon.

Nettros

ROS er en interesseorganisasjon for alle som er berørt av spiseforstyrrelser. På sidene finnes informasjon om anoreksi, bulimi og tvangsspising, samt oversikt over fylkeslagenes adresser og aktiviteter.

Senter for Spiseforstyrrelser (SFS)

Her kan du få informasjon, råd og veiledning vedrørende spiseforstyrrelser. Senteret holder også foredrag, undervisning, temamøter og kurs rundt temaet.

Aksjonen mot anoreksi og bulimi

Forum, nyheter og informasjon om spiseforstyrrelser.

Landsforeningen for overvektige

Foreningens mål er blant annet å arbeide for at fedme blir definert som en kronisk sykdom.

Mirabellas lille side om tøffe tak i livet

En side for pårørende til unge med spiseforstyrrelser og/eller selvskadingsproblematikk.

Nasjonalt klinisk nettverk for spiseforstyrrelser (NKNS)

Nettverket representeres av sentrale fagpersoner og skal gjøre det lettere for behandlingsapparatet å samarbeide og behandle pasienter på tvers av regionene

HJELPETELEFONER:

UNG HELSE - hjelpetilbud for ungdom Trenger du noen å snakke med? Det finnes mange hjelpetelefoner du kan ringe dersom du trenger hjelp eller informasjon om forskjellige tema. Noen av telefonene har døgnåpent. Her får du en oversikt over en rekke slike telefoner som omhandler ulike problemstillinger. Besøk siden http://www.unghelse.no/wips/1889661886/

NO ABUSE - HJELPETELEFONER 

Finn nr til mange hjelpetelefoner her: http://www.noabuse.no/hjelp1.htm

døgnåpne hjelpetelefoner; http://www.noabuse.no/dognvakt.html

HELSE NORD Det finnes flere landsdekkende hjelpetelefoner der pasienter eller mennesker i en vanskelig livssituasjon kan få nyttig hjelp. Vi har samlet noen her. Linkene går rett til telefonenes internettsider.

http://www.helse-nord.no/category2858.html

INFOTELEFONER FOLKEHELSEINSTITUTTET 

(KLIKK LINKEN OVERFOR)

• SUSS-telefonen
  Tlf: 800 33 866
  Åpent: Hver dag hele året, kl. 12-18.
  Pris: Gratis (grønt nummer)
  Målgruppe: Ungdom.
  Funksjon: Innringerne kan være anonyme og kan dessuten velge om de vil snakke med en mann eller en kvinne. Alle spørsmål om samliv, seksualitet og prevensjon blir besvart.
  Nettadresse: https://www.suss.no
• Telefon for seksuell helse
  Tlf: 810 02 244
  Åpent: man-tor kl. 20-22.
  Pris: Nærtakst
  Målgruppe: Unge voksne
  Funksjon. Rådgivning og veiledning. Innringer kan få snakke med lege eller rådgiver, samt få ringt inn resept på nødprevensjon til nærmeste apotek. Tjenesten har oversikt over hvor i nærmiljøet det er hjelp å få.
• Informasjonstelefonen om aids
  Tlf: 810 03 200
  Åpent: man-tor kl 09-13 og 18-20
  Pris: Nærtakst
  Målgruppe: Alle
  Funksjon: Helsepersonell svarer på spørsmål om hiv og aids. Innringer kan være anonym.
  Finansieres av Statens helsetilsyn.
• Homofiles ungdomstelefon
  Tlf: 810 00 277
  Åpent: Alle dager hele året kl. 16-22
  Pris: Nærtakst
  Målgruppe: Ungdom
  Funksjon: Unge homofile svarer på spørsmål om homofili, forelskelse, identitet og sikrere sex. Innringer kan være anonym, telefonnummeret kommer heller ikke på telefonregningen. Drives av ungdomsgruppa i Oslo, Landsforeningen for Lesbisk og Homofil frigjøring.

Unge homofile hjelper unge

Homofiles ungdomstelefon består av frivillige unge homofile og lesbiske man kan ringe for å snakke om identitet, forelskelse og seksualitet.

- Mellom oss og innringerne finnes ingen profesjonell barriere, sier koordinator Jan Bakke.

De er seks faste og fire ekstravakter som gratis tar et tak ved Homofiles ungdomstelefon. Alle er unge. Og alle er homofile eller lesbiske.

Koordinator Jan Bakke tror telefonvaktenes unge alder og at de selv er homofile gjør det lettere for ungdom å ta kontakt.

Der egne erfaringer eller kunnskaper stopper, henviser de innringerne dit kompetansen finnes. Det kan være psykolog. Det kan være lege.

- Vi skiller oss fra de andre hjelpetelefonene fordi telefonvaktenes egne erfaringer er kilde til råd og hjelp, sier koordinator Jan Bakke. - Dessuten er vi er den eneste telefonen som retter seg spesielt mot homofile og lesbiske.

Hovedtyngden av de 300 telefonene som Homofiles ungdomstelefon besvarer hver måned, dreier seg om hiv og aids. På tross av at innringerne er vokst opp med aidstrusselen og en konstant informasjonsstrøm om sykdommen, dreier de fleste aidsspørsmålene seg om smitteveier og frykt for å ha blitt smittet.

- Disse telefonene kommer gjerne fra folk som har oppsøkt risikosituasjoner. Vår oppgave er først å berolige. Deretter opplyse og gi råd.

- Vi opplever at mange innringere engster seg vel mye for nettopp aids. Det er jo andre kjønnssykdommer, som gonoré, som smitter lettere. Men engstelsen er vel et uttrykk for hysteriet som har vært om aids. - Samtidig trengs det fortsatt informasjon. Det er en god del unge homofile som har distanse til aids. De føler at sykdommen tilhørte forrige generasjon og at det ikke er en trussel som angår dem, sier Bakke.

Som landsdekkende støtte- og informasjonstelefon har Homofiles ungdomstelefon operert i to år. Telefonvaktene velges ut ved intervju og alle som er på jobb skal være kurset i sikrere sex og samtaleteknikk. Alle telefonvaktene må skrive under på en taushetserklæring.

Telefonen retter seg mot aldersgruppa 13-26 år. De fleste innringerne er i gruppen 19-22 år. Litt flere gutter enn jenter tar kontakt. Tlf: 810 00 277

(Jeg tar forbehold om at feil telefonnummer KAN være feil oppgitt på sidene jeg har funnet dem)

Vi har kontaktat både Tingsrätten och Socialtjänsten för att ta reda på vad som gäller och hur det går till. Det är Tingsrätten som beslutar om adoptionen och till sin hjälp har de Socialtjänsten som utreder och föreslår om beslutet. Från Tingsrätten fick vi veta att man inte kan ansöka om adoptionen redan innan barnet är fött, det måste finnas ett personbevis och ett personnummer. När vi frågade om vad som händer i fall något händer med den biologiska mamman innan närståendeadoptionen gått igenom fick vi svaret att Socialtjänsten ska utreda situationen och se till vad som är bäst för barnet.

Så här frågade vi Socialtjänsten:

"Vi har frågor angående närståendeadoptioner och Socialtjänstens roll i utredningen i följande fall. Två lesbiska kvinnor har tillsammans bestämt sig för att skaffa barn genom insemination i Danmark. Den ena kvinnan föder barnet och den andra kvinnan ska genomgå en närståendeadoption så att båda mammorna blir juridiska föräldrar. De ansöker om närståendeadoption genom Tingsrätten. Tingrätten ska ju då enligt lagen skaffa upplysningar för att kunna fatta ett beslut. Upplysningarna ska skaffas genom att Socialnämnden/Socialtjänsten gör en utredning och sedan ger ett utlåtande till Tingrätten som fattar beslutet.

Våra frågor är: Vad tar Socialtjänsten hänsyn till? Hur går utredningen till? Hur lång tid tar det? I vissa kommuner verkar det räcka med att mammorna beskriver sin situation och skriver under alla papper medan andra kommuner kräver återkommande intervjuer, hembesök etc. Hur ser processen ut i vår kommun?

Om den födande mamman i det här fallet skulle dö under förlossningen, men barnet överlever. Kan den andra mamman ändå få vårdnaden om sitt barn? Vem går vårdnaden annars till? Hur utreds detta?"

Det här svaret fick vi av en representant för familjerätten, Socialtjänsten:

"Det stämmer som ni beskriver att det är Tingrätten som beslutar om närståendeadoption. En adoption är ett ingripande beslut för barnet och gäller för resten av livet. Domstolen behöver en utredning för att bedöma om adoptionen är till fördel för barnet. I vår kommun görs utredningen av familjerättsgruppen och det är Socialnämnden, de politiskt valda ledamöterna, som beslutar om yttrande till Tingsrätten. I utredningen intervjuas mamman och den närstående, den registrerade partnern, som vill adoptera barnet. Det görs också hembesök och ibland är det aktuellt med någon eller några referenter.

Er fråga om vad som händer om mamman skulle dö under förlossningen är inte helt lätt att svara på. Barnet har då ingen juridisk företrädare vid födseln. Socialtjänsten får ansvar att utreda vad som blir bäst för barnet. Det finns en möjlighet att den blivande mamman skriver ner ett önskemål om vem hon vill ska bli vårdnadshavare. Om det inte är olämpligt ska den personen förordnas som vårdnadshavare. En sådan utredning görs också på familjerättsgruppen där syftet är att bedöma vad som blir bäst för barnet.

Med vänlig hälsning

K.L

Områdeschef, familjerättsgruppen"

Jag menar är man ful blir man ofta diskriminerad, man har svårare att få jobb & man får inte knulla. Är man fet, tror alla att man är lat och att man "äter sina egna känslor", man har svårare att få jobb och får skämmas i kön på Mc Donalds när alla stirrar på en och tänker - 'Han borde nog inte käka här'. Gamla människor anses som köpkraftslösa, och trots tidigare insatser för vårt samhälle, ser många dem mest som en belasting. Är du kvinna antar jag att du verkligen vet vad jag pratar om, speciellt om du är snygg, blond och med feta "tuddor"...

Kanske dåliga exempel som framhäver mina egna DÅLIGA fördommar, men det jag vill komma till är att alla oavsett kön, ålder, utseende, relgion & kulturell bakgrund blir diskriminerade och kränkta. Varför ska då invandrare göra sånt vässen av sig?

Jag tror faktiskt det är värre att vara tjock & ful än invandrare & muslim. Fast allra värst har väl den gamla, feta, fula, hucklebärade, lesbiska städaren på Mc Donalds.    

Let It Go, Get Over It - Bit i det sura äpplet och rulla vidare...

Men när man börjat på ett nytt jobb vill man ju inte bli gravid det första man gör. Rent krasst får ju inte chefen säga någonting om det, men man vill ju ändå inte skapa dålig stämning eller få någon att känna sig lurad. Är man två lesbiska kan man ju inte heller skylla på att det "bara blev utan att det var meningen", som heterosexuella kan. Man råkar ju inte direkt sätta sig på ett plan till Danmark och bli inseminerad lite så där hastigt och lustigt. Tyvärr.

Planen är fortfarande att starta upp processen någon gång till sommaren. Då kommer jag att ha jobbat i lite mindre än ett år. Sen kan man ju fortfarande jobba medan man väntar på att ungen ligger och gror. (Om det nu lyckas bli något barn...) Om man helt hypotetiskt låtsas att en bebis föds våren efter, då har jag i alla fall jobbat i drygt ett och ett halvt år. Ju fler gånger man får inseminera desto längre kommer jag ju också att ha jobbat. Är det okej att få barn när man jobbat så länge? Okej som i känslomässigt alltså. Lagen är ju redan på vår sida.

"Jamen alltså, det brukar ju alltid vara en som är den grabbiga..." fortsätter de men känner sig en aning mindre säkra på sin sak. Men har man träffat oss så inser man ganska snabbt att det är två tjejer det handlar om. Det här med kvinnligt och manligt är så svårt. Vi tycker ju själva att vi både har kvinnliga och manliga egenskaper - och framförallt mänskliga egenskaper. Vem har bestämt vad som är kvinnligt och manligt?

MEN. Det hade ju säkert haft sina fördelar om inte båda två av oss så självklart sett oss som kvinnliga kvinnor. Till exempel hade det nog varit lättare att komma överens om vem som ska föda första barnet. Båda av oss har i hela sitt liv sett oss som den självklara mamman till våra barn. Ingen av oss vill egentligen hamna i någon konstig pappasubstitutsvariant av mammarollen.

"Men ni kan ju föda varsitt barn" säger folk då. Ja det kan vi ju. Inte genom den svenska sjukvården, men i så fall genom en dansk klinik. Det är det vi vill, men beslutet om vem som ska föda det första barnet måste ändå fattas. Det kanske tar ett par, tre år innan den andra av oss föder ett barn, vilket betyder att under den perioden kommer vi att vara en biologisk mamma och en mamma. Vi kommer ju självklart att vara lika mycket mamma båda två. Det är ju det här vi vill. Men det kommer ändå innebära många känslor, och det är omöjligt att på förhand veta hur det kommer att vara. Vi är båda två rädda att vi ska känna oss utanför som icke-biomamma. Eller att folk runtomkring oss inte ska se oss som likvärdiga mammor utan som en riktig mamma och en substitutpappa.

Vi pratar mycket om olika känslor och vi tror att det kommer att gå bra. Det känns bra att vi pratar om det så att vi är en aning förberedda. Vi har köpt boken "Confessions of the other mother" som handlar om lesbiska mammor där de beskriver just de här känslorna. Vi har inte läst den ännu, men vi ska.

Många flator vi pratat med som skaffat barn menar att "det föll sig naturligt" vem som skulle föda barnet. Fascinerande Så är det inte för oss.

Danmark är flat-inseminationernas Mekka. Genom ett kryphål i lagen får barnmorskor inseminera lesbiska och ensamstående kvinnor. De erbjuder sperma både från anonyma och öppna donatorer. Använder man anonym donator kan barnet aldrig ta reda på vem som donerat sperman. (I Sverige måste alla donatorer vara öppna för att få donera, men alltså inte i Danmark.) I Danmark finns det speciella kliniker som är specialiserade för att inseminera lesbiska och ensamstående kvinnor.

Fördelen med att inseminera i Danmark är att det i princip inte är någon kö. Klinikerna är privatägda och man betalar för varje insemination. Det blir dyrare än att använda sig av den svenska sjukvården, men det går snabbare. Möjligheten finns också att lägga undan nedfryst sperma och spara i flera år för att kunna skaffa biologiska syskon. I Danmark kan den andra kvinnan vara gravid nästa gång man vill skaffa barn. Man gör som man vill med sperman man köpt.

Nackdelen är att när man insemineras i Danmark blir båda mammorna inte automatiskt juridiska vårdnadshavare. När barnet är fött får den icke-biologiska mamman ansöka om adoption. Det kan göras efter att faderskapsutredningen lagts ner och en utredning av Socialnämnden är utförd. Adoptionen, i detta fall en närståendeadoption, kan bara genomföras om mammorna är registrerade partners. (Alltså gifta på heterospråk.)

Närståendeadoptionsprocessen verkar kunna gå till på olika sätt i olika kommuner. I vissa fall har proceduren tagit flera år, och i andra fall har den tagit ett par månader. Det är Tingsrätten som tillsammans med Socialnämnden utreder och beslutar om adoptionen är det bästa för barnet. Genom att man tar med sig papper från inseminationskliniken i Danmark kan man visa att det inte finns någon pappa, utan en donator. I de flesta fall verkar faderskapsutredningen läggas ned då och man kan ansöka om adoption. Adoptionen går förhoppningsvis igenom när mammorna berättar om sin situation - att de planerat barnet båda två och tillsammans vill ge barnet en trygg uppväxt. Socialnämnden utreder om adoptionen är lämplig och Tingsrätten beslutar.

Det krångliga är att lagen kan vara lite luddig och kan tolkas på olika sätt. Det gör att en del socialarbetare och jurister inte vet hur de ska hantera sådana här frågeställningar. Många regnbågsfamiljer kan därför tycka att de möts av okunskap och ibland onödiga frågor och tvivel.

"Många lesbiska par väljer bort möjligheten att skaffa barn via insemination i Sverige, trots att det 2005 blev tillåtet för lesbiska par att få assisterad befruktning här. Men paren fortsätter att åka utomlands, bland annat till Danmark." Det skriver Sveriges Radio i en artikel från juni 2008.

Vill man ha juridiken på sin sida kan Landstinget hjälpa till. Lesbiska par får insemineras på svenska sjukhus nuförtiden, men kötiden är lång.

Fördelen är att båda kvinnorna automatiskt blir skrivna som barnets föräldrar, med samma rättigheter och skyldigheter. I Sverige är alla donatorer öppna. Det innebär att barnet har rätt att ta reda på vem donatorn är. Informationen sparas och blir tillgänglig för barnet när hon eller han fyller arton år.

Nackdelen kan vara att det inte är säkert att man får hjälp att skaffa syskon. Landstinget erbjuder i första hand sin hjälp till barnlösa par. Vissa landsting erbjuder syskonförsök, men då måste samma kvinna bli gravid igen. Den andra kvinnan får då ingen möjlighet att föda ett barn, om hon skulle vilja det.

Priserna skiljer mycket mellan olika landsting. På vissa ställen är det gratis, då man enbart betalar vanlig sjukvårdstaxa. På andra ställen är det dyrare och man betalar för varje försök. En del landsting har ett visst antal gratisförsök, men man får betala en eventuell provrörsbefruktning själv, om vanlig insemination inte fungerar.

I vårt fall skulle vi få hjälp i Umeå eftersom vi hör till den regionen. I Umeå gäller att varje inseminationsförsök kostar 8000 kr. Man får tre till fyra försök på sig och om man inte blivit gravid genom dessa får man göra en (1) gratis provrörsbefruktning. Lite mer info finns på hemsidan.

"Micha, fyra månader, har två mammor. Men ingen pappa." Läs den här artikeln om ett lesbisk par som inseminerats i Sverige.

Som tur är finns det ju flera olika möjligheter. Här kommer några fixa-hemma-metoder som vi INTE kommer att använda (men det är ju bra att känna till alternativen):

• Att gå ut på krogen och hitta ett villigt och lättlurat fem-i-tre-ragg. Kompisar som inte är så insatta tycker ofta att "ja men herregud, varför krångla till det med inseminationer och resor och dyra pengar när man bara kan gå ner på krogen?" Men det är aldrig något vi ens övervägt. För det första vet man ju inget om killen och hans gener. För att inte tala om alla sjukdomar man kan lyckas dra på sig. Det juridiska blir inte heller så lätt eftersom det blir svårare för oss att blir två juridiska föräldrar, utan godkännande från "pappan".

• Att låna sperma av en killkompis som ställer upp som donator och inseminera hemma. Vi har ett par stycken som gärna skulle ställa upp, men det är nog inget för oss ändå. Det finns tråkiga historier där flator lånat sperma av en killkompis som på förhand lovat att endast finnas i bakgrunden och inte som förälder, men som sedan ångrat sig när barnet väl är fött. I en sådan situation spelar eventuella avtal som man kommit överens om innan ingen roll. Donatorn ses som pappa i lagens ögon och har rätt till halva vårdnaden.

• Att annonsera efter ett bögpar som vill skaffa barn tillsammans med oss. Den här metoden var vanlig förr i tiden när insemination av lesbiska inte var tillåten i Sverige. Men det är inte heller något som passar oss. Vi inbillar oss att det är fullt tillräckligt för oss med två vuxna människor som ska komma överens om barnets uppfostran. Att blanda in två stycken till i vår familj känns lite olustigt. Vi älskar ju varandra och vill ha en familj med bara oss två och våra barn.

Två kvinnor gifter sig. Ellen DeGeneres och Portia de Rossi har gift sig om man nu kan tro på medias rapportering. Det blev ju fina bilder också. De gillar varandra, de är kvinnor, de är lesbiska. Så långt hänger ja med. Har ingen invändningar, alla får gilla vem man vill.

Det jag reagerar mot är deras bröllopskläder. Portia har en gräddklänning medan Ellen är klädd i byxor, skjorta och väst. Ganska manliga kläder, även om kvinnor har också byxor. Men i just den här uppställningen blir precis som när heterosexuella gifter sig.

Så frågan ställs inom mig, varför? Varför klä sig som man och kvinna? Varför inte som två kvinnor som gifter sig?

Det har jag också undrat över varför homosexuella killar uppträder så feminint? Jag kan förstå att en man är intresserad av en annan man, eller att en kvinna blir kär i en annan kvinna, men jag har svårare att förstå när de agerar som om de tillhörde just den kön de inte är intresserade av. Blir man då inte transsexuell?

Det som går åt rätt håll - peppar peppar - är vikten. Hittills har jag gjort mig av med fyra kilo sen i våras. Fyra kilo. Mycket för att vara jag.
Jag kör min egen lilla kur. Ingen choklad. Knappt nåt bröd. Mycket lite pasta/potatis/ris och överhuvudtaget "sånt som är vitt", som vetemjöl, socker, salt...
Imorgon ska jag ut och springa igen. Det bidde inte nån tur i helgen - två fester gjorde sitt till, men jag slet ändå en del i söndags med målandet, dammsugande och tvätta golven. Husmorsgympa.

Det som trasslar in sig är tankarna från igår, om kramsjuka, män, kräsenhet och rädsla.

Visst är jag rädd. Livrädd.

Å andra sidan har jag inte så mycket att vara livrädd för. Mina erfarenheter i form av krossade hjärtan - och män för den delen - är begränsade till tre förhållanden (plus några "strul" som aldrig blev riktiga). Min förste pojkvän som jag blev ihop med när jag var 25. Exet. Verktygslådan.

Jag blir inte klok på mig och män. Ibland önskar jag att jag var lesbisk. 
Jag tror att det skulle vara mycket enklare. Fast jag har bara ett problem. Ett stort. Jag tänder inte alls på kvinnor. Det gör det aningen svårt - för att inte säga omöjligt - att vara lesbisk. :-)

Du er hjertelig velkommen!

 Størst av alt er kjærligheten

Science fiction and fantasy have traditionally been puritanical genres orientated toward a male readership; they can be more constrained than non-genre literature by their conventions of characterization and their effect on depictions of sexuality and gender. However, speculative fiction also gives the freedom to imagine societies different from real-life cultures, making SF a incisive tool to examine sexual bias and forcing the reader to reconsider his or her heteronormative cultural assumptions. It is further claimed that LGBT readers identify strongly with the outsider status of mutants, aliens, and characters who lead hidden or double lives in SF.

Prior to the 1960s, explicit sexuality of any kind was not characteristic of genre speculative fiction. For many years, the editors who controlled what was published attempted to protect their key market of adolescent male readers. As the readership broadened it became possible to include characters who were undisguised homosexuals, but these tended to be villains; lesbians ramained almost entirely unrepresented. The 1950s saw the introduction of more explicit sexuality, however, few writers depicted alternative sexuality or revised gender roles, and images of homosexual male societies remained strongly negative. In the 1960s, science fiction and fantasy began to reflect the changes prompted by the civil rights movement and the emergence of a counterculture. New wave and Feminist SF authors imagined cultures in which homo- and bisexuality and a variety of gender models are the norm, and sympathetic depictions of alternative sexuality became commonplace.

Since the 1980s, homosexuality gained much wider mainstream acceptance, and was often incorporated into otherwise conventional SF stories. Works ermerged that explore specific issues of the LGBT community, instead of simple representaion. This was helped by the growing number of openly gay or lesbian authors and their early acceptance by SF fandom. Specialist gay publishing presses and a number of awards recognising LGBT speculative fiction achievments now exist, and blatant homophobia is no longer considered acceptable to most readers of speculative fiction. Homosexuality has also seen increased coverage within other SF media, although inclusion of LGBT themes in comic books, television and film continues to attract media attention and controversy, and lack of sufficient representation provokes criticism from LGBT sources.

Generalsekretær i Indremisjonsforbundet, Karl Johan Hallaråker, seier dette om liberale prestar:

– Vi tilrår at ein ikkje går til deira gudstenester, og at ein ikkje lar slike rettleie barn og unge. Det gjeld konfirmantundervisninga spesielt.

Hallaråker sier videre at han vil gi menigheten som har denne liberale presten alternativ hjelp

– ImF vil ikkje berre seie nei til noko, vi vil samstundes aktivt seie ja til alternativ hjelp. I bedehushandboka har vi mal og rettleiing for eit fullstendig alternativ både med gudstenester/samlingar, gravferd, konfirmasjon og dåp. Vi er klar til å kunne gje hjelp i samråd med det lokale kristenfolket og andre bedehusorganisasjonar, seier Hallaråker.

Det var da enda godt at Hallaråker viser slik storsinn å komme med alternativ hjelp, så ikke menigheten selv blir ført i villfarelse med en prest som er LIBERAL! Liberal er visst blitt det nye bannordet i den norske kirke det. Og menigheten er visst begynt å blitt sett på som så dumme at de ikke selv kan klare å velge hvilken prest de vil gå og høre på. Her opptrer Hallråker og indremisjonen som Gud selv. Det er DE som sitter med sannheten gjeldende for folket. Og her igjen: Dette må vel da gå inn under den moderne kristendom - å oppfordre folk å holde seg vekke fra Kirken. Kom til meg i stedet - høres det ut som. Ja, det er som om djevel og Gud sloss om bakkemannskapet sitt. Jeg bare lurer på hvem som tilhører djevelen i dette tilfelle.

Hadde det ikke vært for at denne presten var liberal til nettopp den nye ekteskapsloven og vielsen av homofile og lesbiske, så hadde vel Hallaråker knapt reagert. Feks med hensyn til gjengifte. Det er vel også en synd - like stor? Men nei. De homofile skal tråkkes ned og jages ut. De vil ikke engang høre snakk om det. Snakkes det om må de komme med alternativer og de som snakker må fryses ut...

Uhørt. Frekt. Maktmennesker. Og umenneskelig - og derfor anser jeg det også som ukristelig.

les mer her

Fatwarådet, som behandler prinsipielle tros- og tolkningsspørsmål for muslimer i Europa, hadde sitt årlige møte for snart tre uker siden i Paris, men spørsmålet ble ikke tatt opp, skriver Dagsavisen.

les mer i Dagsavisen

Dagsavisen spør:

– Hvorfor kan ikke Islamsk Råd svare på om det er for eller imot dødsstraff for homofile uten hjelp fra fatwarådet?

– Det er veldig viktig at vi har det europeiske rådet for fatwa med oss i så vanskelige saker. Jeg er ikke for dødsstraff, men det finnes tekster i islam som enkelte tolker og forstår på forskjellige måter, så derfor trenger vi autoritetens beslutning for å ta et klart standpunkt, svarer Kobilica, leder for Islamsk Råd her i Norge.

[...] .. men det finnes tekster i islam som enkelte tolker og forstår på forskjellige måter... Det samme gjelder vel for de kristne skulle man tro. Iallefall de som kaller seg bibeltro. Ja for står det ikke også i bibelen at vi skal steines, drepes og at vi iallefall må dø - fordi handlingen (det de kristne kaller homofil praksis) er så avskyelig og pervers?

Jeg spør: Er det slik at bibeltro kristne heller ikke tør å vedkjenne at de egentlig er for dødstraff for homofile? Jeg har spurt en gang før om de mener at homofili fortsatt burde være forbudt, slik det var for bare 35 år siden - men jeg får aldri noe svar? Det er vel ikke tvil om hva som står i bibelen om dette. Kan noen oppklare dette for meg?

Sara Azmeh Rasmussen og Kaltham Alexander Lie synes det er uholdbart at Islamsk Råd ikke er mer engasjert i debatten om homofili, og mener de skyver problemene over på det europeiske fatwarådet. Foto: Luca Kleve-Ruud

På den andre siden: og oppdage en fantastisk artist med navn Ken Stringfellow (tidligere fra The Pogies) med noen helt fantastiske tekster og sjarmerende fremføring på en liten scene (og da mener jeg liten, som en skoeske nesten)  med campfire i bakgrunnen, og bli helt mindblowed av Animal Alpha for du hadde glemt hvor fantastisk vokalisten er live. Og da mener jeg FANTASTISK. RÅ! Hun er herved med på lista mi over helt mindblowing bra kvinnelige live vokalister (hun fra Goldfrapp, Lykke Li og dama i Animal Alpha), hun er så bra at den vanligvis så rytmiske og lettbevegelige kroppen min sto limt til bakken, ikke bare limt, men jeg klarte ikke røre på en kroppsdel (akkurat som om når du får sjokk, kjenner du den følelsen? Du blir bare lammet) sånn ihvertfall, og se Mudhoney (forbildene til Kurt Cobain) live i øsende regn. Cobain som da har hele min fascinasjon... Det var deilig og se på dem og skjønne hvor hans inspirasjon kom fra... Og få med seg akkurat litt for lite av et dansk band jeg ikke husker navnet på (masse kule instrumenter og alle i hvite sære bomullsklær som kan minne om amish people)... Uansett veldig kult! Og spise frokost på en gressplen i sola, og vite at du har absolutt ingen planer, og få tilbringe tid men han som får det til og kile i magen din, og ha sin første fight i støyen fra alle konsertene som foregår rundt deg (jeg vet ikke om det er bra el dårlig egentlig, men det betyr hvertfall at man bryr seg om hverandre.

Med andre ord: Jeg har vært på festival. I Love Music!!! Om 3 dager nå bærer det videre på festival med bestekompisen. Nå var jeg der med Mr.hot-your-on-im-not ( tror egentlig jeg må skifte navn på han snart, det er mulig det bare er meg som er paranoid) og et lesbisk vennepar (skjønner egentlig ikke helt hvorfor jeg sier at de er lesbisk, jeg sier da ikke at et vennepar er hetero, men når de er lesbisk føles det litt mindre som et vennepar, og da er det ikke så seriøst....:)

Nå mine kjære lesere skal jeg ivei og kjøpe angrepille på apoteket. Åååhhh som jeg HATER og være en av de i statistikken til apotekene (salget av angrepiller går opp med 80 prosent el noe under festival). Damn it.

I feel bad, and I've felt worse
I'm a creep, yeah, I'm a jerk

Come on
Touch me, I'm sick

-mudhoney-

Nå er de i full gang med planleggingen av Skeiv Helg Grenland. Det foregår i Porsgrunn 19. - 21. september. Nilsen og Stavran Johansen i Landsforeningen for lesbiske og homofile i Telemark(LLH), har konfrontasjonen under homoparaden i fjor friskt i minne.
- Motdemonstrasjoner viser bare at vi trenger å være synlige, sier Aleksander Nilsen som er fungerende leder i fylkeslaget.
Under opptoget i fjor ble deltakerne møtt med kraftig motstand av enkeltpersoner, men det betyr ikke at homoparaden uteblir i år.
- Tvert imot. Vi håper på stort oppmøte i homoparaden opp Storgata med godt over 100 deltakere, sier Aleksander Nilsen til iporsgrunn.no.
- Frykter dere motstand også i år?
- Vi kan ikke be folk holde seg borte. Men skjer det ubehagelig ting vil vi be folk som deltar i paraden, om å ignorere det. Det er viktig å bevare roen og ikke provosere. Men vi lar oss ikke vippe av pinnen, sier Nilsen.

Må ikke gjemme oss

- Er det vanskelig å ikke bli provosert?
- Jeg skjønner godt at folk blir det, og at det er hårsårt. Kritikken går jo ofte på hvem vi er som person, og vi blir kritisert for det. Spesielt for unge folk som kommer ut av skapet, kan kritikken oppleves som krass. Men når vi får motdemonstrasjoner, viser det bare at vi trenger å være synlige. Vi må ikke gjemme oss, sier Nilsen og Stavran Johansen.

Vise hvem vi er

- Det har blitt mer og mer åpenhet rundt homofili. Trenger vi Skeiv Helg?
- Vi trenger fortsatt å være synlige og vise at dette vil vi feire. Jeg vet om Porsgrunnsfolk som tyr til vold på enkelte utesteder dersom det er homofile eller lesbiske i lokalet. De tåler ikke å se at homser og lesber kysser og kliner. Det at klining provoserer, viser bare at vi fortsatt må vise hvem vi er, sier Stavran Johansen.

Damer i mannsklær

Skeiv Helg Grenland starter fredag 19. september med debatt og åpningsfest på Wine & Dine, før lørdagens homoparade og innebandy-turnering i regi av gruppa Raballder. På kvelden blir det stort show med dragkinggruppa DA Kings. Der stiller sju damer opp i mannsklær. Søndag blir det kino på filmsenteret Charlie før det er klart for avslutningsmiddag.
- I fjor var det 120 betalende. Vi håper Skeiv Helg kan trekke rundt 150 personer i år, sier Stavran Johansen.

 Publisert: 29.07.2008

Burkaen brukte Rasmussen som et symbol på nøyaktig hva burkaen står for - grov kvinnediskriminering innen fundamentalistisk islam. Etter å ha brukt den litt i toget var det meningen at hun skulle ta den av å brenne den for å markere sin frihet. Den friheten fikk hun ikke lov å markere.

Det var tydelig å se skuffelsen i ansiktet hennes da hun ble intervjuet av TV2, og hun mente det var helt fjernt at hun skulle bli nektet dette, på samme tid som ekstreme muslimer får lov å gå i tog i vesten, der de markerer sitt avsky for vesten på andre måter. Se flere eksempler på dèt her.

Dette var totalt udemokratisk av Oslopolitiet, og vi burde vise at vi ikke tolerer slikt i et demokrati! De politifolkene hadde fått en advarsel om jeg hadde vært sjefen deres.

Eller gjør enda bedre: Brenn en burka. Den står for holdninger som har ingenting med Vesten å gjøre! La oss si det som det er.

For Er du skeiv, så ja: hva så?
Du er jo ett menneske i ett og alt
Da skal du elske hjertet i alt.
Og hjertet er likt i alle som en.
Vær ditt hjerte nærmest i gleden så ren

Hvem du da velger i stilling og kjønn.
Det er ditt hjerte som viser dets bønn

Du er unik, gå veien du føler
Den som vil glede seg selv, er den som på sitt
hjerte hører

Ha tillitt til at din bevissthet er perfekt
Du har en kraft så skinnende frekt

Si fra i tide, si ja!
Åpne ditt hjerte og la andre få føle at du har det bra.

Vær taus mot de gamle som frykter sin fryktelige gud.
Gå stille inn i ditt hjerte og finn dine egne sosiale bud

Sannheten i legning og status og slikt,
er at vi alle i kosmos er skapt ganske likt

Det er med en kropp, en sjel og en ånd.
I ånden vi har alle ett bånd

I ånden vi kan danse vår frie dans.
Vi har alle i oss vår egen ressonans

Det er gjennom gleden vår framtid skal måles
Det er via vårt jeg våre gaver er lagt.

Du er unik, gå veien du føler
Da er det mest viktige sagt

Trond Theodor

KLOVN UTEN MASKE

 Klovnen har tatt av maska han nå
applausen har stillna...
han kan enda høre de le..
Maska har gjemt på et ansikt-
når han tok den av-
kunne han endelig se...

Ansiktet er merka av furer
smilet! - det er der ikke mer...
Bare litt merker etter gjenglemt sminke
kan minne om den klovnen
som engang var høyt oppe
men som fallt ganske fort ned...

Øynene er triste og såre
En tåre er tegnet med hvitt..
en ekte drar med seg den andre
renner ned hans kinn...litt... etter litt...

Scenen er blitt byttet ut
som i en gapestokk han bøyer hodet ned...
Slagene som kommer de smerter!
Han ynkes og klager for det...

Men disse han knapt nok merker
smertene før var det verre med...
De kom et sted fra hans indre
sprengte seg ut og han SKREK!

Livet er for de fleste en dans på roser -
en lek..
Denne klovnen har tatt av masken
for det publikum som han svek--

Kjell Morten Bråten

GRATULERER MED DAGEN ALLE STOLTE FLOTTE HOMOFILE

STØRST AV ALT ER KJÆRLIGHETEN

SKEIVE DAGER / PRIDE PARK
Fire Club @ Pride Park
Kl 12: Parade Pre-Party med dj Pjotr
Kl 14: Chill Out med dj Andre A:M
Kl 16: Parade Party med dj Deadswan
Kl 20: Dj Andre A:M

Pride park
Kl 13: Zenzi kokkekamp
Kl 17: Paradeshow og prisutdeling med Dean & The Great Garlic Girls
Kl 18: DJ Mortyboy

Kl 15: Parade
Paraden starter på Prinsessens plass inne ved Festningsområdet i Rådhusgata. Paraden går Rådhusgata opp til Akersgata, inn bak Stortinget og inn på Karl Johan til avslutning ved Rådhusplassen.
Paradeprisen kan bli din dersom deres eller ditt innslag viser kreativitet, fantasi og skaperevne. Prisen deles ut hvert år for å bidra til en spektakulær parade med farger, liv og røre.

Kl 21: Melodi Kvasi Grand Prix
Da er sommerens schlagereventyr igang igjen!
I år har Madam la Comtesse alliert seg med performancegruppen The Hungry Hearts, og ryktene skal ha det til at dette blir et megamalistisk show. Med eget kringkastingsorkester ledet av kapellmester Tomas Heggdal deltar 10 bidrag, nye og gamle Melodi Grand Prix hits fra Nord, Sør, Vest og Øst Europa, om å bli «The winner of Eurovision Fake Song Contest 2008». Info: mkgp.no

Kl 22: Pervosirkus
PervoSirkus er en fetisjfest med sirkustema og et karneval for fordomsfrie, frigjorte skeive og streite. Festen skal være et fristed for kreativ perversitet, og sunn holdning til seksualitet og fargerikt mangfold. Kr 260/300, aldersgrense 20 år. Info: pervosirkus.no
Månefisken
Sagveien 23A

Kl 22: Skeiv natt på Rockefeller
Fire Club avslutter Skeive dager med årets største Fire Party, Fire@Skeiv Natt. Vi inntar sammen med Iconoclastic Rockefeller. Fem klubbrom, 8 barer og stort utendørs røyketerrasse med bevilling.
Rockefeller: Dj Pjotr og dj Andre A:M
John Dee: Iconoclastic: Deadswan og dj KYM.
Slager & Pop Rom
PinkPlanet Rom
Rockefeller

Mer info: skeivedager.no

OSLO MARDI GRAS
Mardi Gras Festivalplass på Seheststeds plass
Kl 15: Plassen åpner
Plassen er fylt med musikk fra forskjellige djs.

Kl 18: Gatefest
Etter paradeshow på Rådhusplassen smeller vi i gang med tidenes gatefest som vorspiel til årets klubb happening inne på teatret senere på bilden. Dagen vil stå i festens tegn, det blir ellevill mardi gras stemning i hovedstaden og for å pumpe ut publikumsvennlig elektronika har vi fått med oss: Dj Burlesk, Upopulær og No Dial Tone.

Kl 22: Jenter, jenter, jenter
DaKings avslutter Mardi Gras for jentene med gamle og nye numre.

Mardi Gras Kulturslott (Det norske Teateret)
Kl 23: Sunkissed
Lineup: Carl Craig. I tillegg Sunkisseds egne g-Ha og Olanskii, med Diskjokke, Vinnyvillbass og Nils Noa. Avslutningsfesten arrangeres på Det norske teatret.

Mer info: oslomardigras.no

I firetida natt til søndag ble Knut-Øyvind Hagen og en venn slått brutalt ned etter å ha tilkjennegitt at de er homofile. Knut-Øyvind må opereres etter skadene han pådro seg. Motivet synes å ha vært at de gikk hånd i hånd og at de fortalte at de var homofile. (dagbladet.no)

Homovold er et alvorlig problem som rammer veldig mange homofile. Jeg tror at ofte blir dette tiet ihel. Mange homofile vil ikke stå frem med slike opplevelser i media, kanskje av hensyn til familie. Det kunne rammet mange fler hadde det ikke vært for at mange homofile ikke tør å vise kjærlighet åpent eller ikke tør å "vise" eller tilkjennegi sin legning offentlig. For heterofile er dette en selvfølge. Så selvfølgelig at de ikke behøver tenke over det en gang.

Jeg har selv blitt slått ned flere ganger.

En gang (faktisk også på Grønland i Oslo) på vei hjem så jeg en overberuset gutt som nærmest lå i grøfta, tilsynelatende døddrukken. Jeg gikk bort til han og tilbydde meg å hjelpe å følge han etter han fortalte at han bodde i samme retning som meg. Etter bare noen minutter ble han "edru" og spurte om jeg var homofil. Han fortalte at han hadde 10 venner som ventet på meg og at de skulle drepe meg. Jeg sa at jeg ikke var homofil - og jeg hadde en ring på fingeren som kunne se ut som en giftering. Jeg sa jeg var gift. På en eller annen måte klarte jeg å få han så nærme politihuset som mulig. Han gikk hele tiden og slo og sparket meg. Rett utenfor hovedinngangen til politihuset smalt det. Han slo til jeg ble liggende og da fortsatte han å sparke. Heldigvis var det politi på vakten som så det hele og kom ut med en gang og reddet meg.

En gang ble jeg angrepet bakfra med armeringsjern av tre gutter ved byggeplassen til det som i dag er tinghuset i Oslo. To vitner kom og reddet meg og de forsvant en stund, men plutselig kom de tilbake og løp mot oss alle tre. Vi klarte så vidt å komme inn på Stefan Hotel. Jeg var sist og kjente et slag over ryggen med det samme døren gikk igjen bak meg og resepsjonisten klare å få låst. Motivet var at jeg var homofil.

Jeg tror at jeg iallefall er blitt slått ned 4 ganger alvorlig. Motivert fordi jeg er homofil. I tillegg kommer alle de ganger hvor man må rømme situasjoner hvor det er opplagt at man skal taes. I tillegg kommer også alle de situasjoner hvor man blir slengt ubehagelig dritt etter som fører til at man føler seg utrygg.

Jeg har aldri forstått hva som driver slike mennesker. Hva er det som truer deres tilværelse ved at en person er homofil? Hva er det som truer noen ved at to mennesker av samme kjønn viser sin kjærlighet offentlig?

Jeg tenker på de fundamentalister som også mener at mitt liv, min kjærlighet til noen av samme kjønn er truende, faktisk også driver motivert vold. Et slag kjennes. Det gjør jammen ordene også - og meningene bak ordene. Det samme gjelder diskriminering og mobbing. Det disse "voldsmennesker" har felles er at de føler seg truet av noen som er annerledes enn dem selv. Hvorfor kan jeg nesten ikke svare på. Det må de svare på selv. Noen skylder på en Gud - noen kan bare skylde på seg selv. Noen er usikre på sin egen seksualitet.

Ifølge LLH er motivert vold mot homofile tiltagende. I disse dager hvor Skeiv Helg arrangeres ber jeg alle homofile være forsiktige. Men ikke la mobberne vinne. Vis kjærligheten!

I dag feires det med rosa sjampagne Norge rundt. Endelig er det oppnådd full likestilling for lesber og homser. Bare Kongen kan ødelegge denne gleden og vi vet alle at det ville aldri vår kjære Konge gjøre. Jeg har gått og vært nervøs i hele dag. Endelig kan vi slippe jubelen løs - HELT! Det tok 30 år... minst...

 Vårt Land: "Sæle: Det nytter å be"

Du kan skrive dine gratulasjoner til alle stolte skeive her:

les også: Tanker dagen etter