Kolumn i Hufvudstadsbladet 22 februari 2008

Tv-chefen Ulrik Haagerup, 44, på Danmarks Radio grep efter telefonen. Uppläsaren i tv-nyheterna hade beskrivit det att Muhammed-teckningarna från år 2006 trycktes på nytt som ”en provokation”.

I de sena nyheterna samma kväll bad redaktionen om ursäkt för ordvalet. Den danska pressen applåderade att DR hade rättat till ett ”grovt fel”.

Danmark går hett kring den västerländska yttrandefriheten; vår rätt att säga vad vi vill. Därför kan danska nyhetsuppläsare inte just nu säga vad de vill.

I Danmark mordhotade två tunisier och en dansk-marockan tecknarsenioren Kurt Westergaard. Det var han som tecknade islams grundare och profet med en bomb som huvud.

Elva dagstidningar svarade på mordhotet med att trycka bilderna en gång till; Politiken i Köpenhamn, lilla tyskspråkiga Der Nordschleswiger längst i söder, Danmarks svar på Hangötidningen.

Litet land, stor hysteri. Frågan är vem som sitter med huvudet fullt av krut just nu. Vill den danska pressen med Jyllands-Posten i spetsen berömma sig av att vara ett analytiskt världssamvete, ska man inte hantera ett mordhot i Århus så här.

Reflektera hellre över vad slags människor som står för dessa hot om våld – välutbildade, västerländska människor, som går på nattklubbar och Starbuck’s som vi. Bakom terrordåden i New York, Madrid och London stod diskjockeyer, socialarbetare, ingenjörer. För bombangreppet mot flygplatsen i Glasgow i somras stod en grupp läkare med en 26-årig neurokirurg i spetsen.

Säg att de besvikna nyeuropéernas band till Profeten är närmast kulturella. Säg att banden till al-Qaida inte är djupare än min svärmors relation till den amerikanska born again-predikant hon ibland ser på över webben. Fundera över om orsakerna till hot och dåd finns närmare än i mytiska träningsläger i Pakistan.

Vill man avstå från den danska rätten till humor sist av allt, teckna då nånting lustigt kring de tre nordafrikanska männen. Den enklaste stereotyp jag kan bjuda på är marockanen eller tunisiern i Norden som lover boy. En välresurserad dansk tidningsredaktion kan säkert hitta på fler.

Det är att hetsa mot tunisier och marockaner som folkgrupp, säger nån då. Bättre alltså att drämma till alla 200 000 danska muslimer mitt i deras tabu, så är det gjort en gång för alla, liksom.

Bohemstadsdelen Nørrebro i Köpenhamn plågas av mystiska nattliga småbränder. Vem som står bakom dem är enligt polischefen (Hbl 15.2) ett mysterium. Muslimska invandrarunga skulle förstås passa bäst i mediedramaturgin, men…

Min teori är att det är danskar som är ute och prövar sin nya, förtydligade yttrandefrihet. Att bränna nåns roskis eller att kasta sten på en stadsbuss är ju fyndigt, som statement. Skadar dessutom ingen.

Det är svårt med tabun och frihet. Peter ”Nyhetsläckan” Nyman filosoferar att det mesta ska gå att bolla med och skratta åt (Hbl 19.2). Fast när han själv sa voi vittu i tv fick han be om ursäkt.

- - -

Det här blogginlägget finns listat på intressant.se | Andra bloggar om: Danmark, islam, islamism, islamister, Muhammedkarikatyrerna, Muhammedteckningarna, pressfrihet, yttrandefrihet | På bloggkartan.se finns min blogg i Finland

(Via Dennis och Expressen)

Just när man trodde islam hade nått sitt lågvattensmärke, så tycks de alltid hitta ett nytt.

I det palestinska barnprogrammet 'The pioneers of tomorrow' på den arabiska tv-kanal Al-Aqsa uppmanar nu en stor rosa kanin och en flicka i röda kläder varandra till, att man ska bojkotta alla danska varor och döda danskar, om de danska Muhammedteckningarna trycks på nytt.

Läs mer i Politiken.dk och se programmet på länken ovan.

Per Stig Møller advarer Sudan
Pakistan fordømmer »tilsmudsning« af islam
Fogh: Muhammedkrise svær at forudse
Spredte Muhammed-protester følges nøje