Åter igen, musik! Och åter igen - Snuff! Texten är så grymt bra och den berör så jäkla mycket.
Jag hade lika gärna kunnat skrivit den.

Ser fram emot imorrn då Sahlin & Marika kommer hit och ska vina med mig.
Härliga vänner, bra musik (så klart eftersom vi är hemma hos mig) och gott vin -Tack mamma!

Låt det bli fredag Nu thank you very much!

JUST JA!
Höll på att glömma, den 22 oktober ska jag och Patrik på en föreläsning med  PAOLO ROBERTO!
Sweet jebus!
Och på lördag ska jag sova hos gumman.
Mysigt ska vi ha det så det blir ingen fest hos henne! ApApApAp!

054idrott var förstås på plats och pratade med Anna Ingman efteråt. Vi fick också en pratstund med Paolo Roberto som var på plats i egenskap av kommentator åt TV 4 Sport som direktsände galan och med Anna Ingmans tränare Leif Leffe Carlsson.

Anna Ingman

Vad hade Paolo Roberto att säga om din boxning?

- Jag tycker det är så härligt att höra vad Paolo tycker och tänker för att han håller med mig om vad boxning handlar om. Att det inte är något duttande på varandra utan det handlar om att man ska dominera i ringen. Man vinner inte något på fin poängboxning, man ska dominera helt enkelt.
- Det var vad jag gjorde ikväll och det var roligt att höra alla positiva åsikter om min boxning. När man har boxats som amatör har människor kanske tyckt att min boxning inte passat så väl där. Det känns som jag hittat hem i proffsboxning.

Vad kan den här galan betyda för svensk boxning?

- Det är jätteviktigt och det här var en fantastisk gala, tuffa motståndare, det var ingen enkel matcher för någon här egentligen.
Jag hoppas detta kan påverka dom som bestämmer och människor att proffsboxning är en sport, på lika vilkor, det är underhållande och väcker känslor som många döljer inom sig.

- Det är en frigörande upplevelse, det handlar inte om misshandel. Det är en sport som alla sporter. Den här galan var i seriöst sammanhang, det var inga konstigheter, det var inga kriminella gangster som satt här och delade knark. Det är allt från grannen och allihop som var här, det är en fest helt enkelt.

Umeåtiden, vad tar du med dig från den?

- Där fick jag faktiskt skola mig. Tuffhet och hårdhet har jag fått från Värmland och Karlstad BK 25. I Umeå fick jag lära mig skolboxning mer och det var nödvändigt för att jag skulle komma och göra en comeback efter sju års uppehåll. För boxningen hade utvecklats så mycket och jag kom tillbaka och var mycket bättre än vad jag någonsin hade varit tekniskt.

- Då kunde jag ta tillbaka mina tittlar och även ta ett EM-silver och guld. Det var på grund av IFK Umeås teknikträning, dom lyfte mig tekniskt. Sen var jag även i Ryssland och i ett år och tränade. Det var en helt fantastik upplevelse.

- Där var det både amatörträning i ett halvår och sen körde jag proffsträning i drygt ett halv år innan jag kom hem till Sverige och började köra med Leif Carlsson. På star fights. Nu har jag legat på camp i Danmark med Vinni Skovgaard och det har lyft mig ännu mer, även om jag inte kunde visa upp allt ikväll (läs fredag den 5 september) men jag fick visa det jag behövde visa.

Vad tar du med dig från den här matchen till kommande uppgifter?

- Jag tar med mig att jag har en väldig bra kapacitet, jag har en ferrarimotor här i hjärtat och jag kan börja hårt och kan sedan öka. Visst var det ett tufft tempo ikväll och jag kände att ska jag slå mig trött nu och det gjorde jag också.

- Jag kunde ha gått vidare flera ronder till… Jag frågade ringhörnan om vilken rond det var och fick reda på att det var den sista , jag tänkte att det kunde åtminstone ha varit två ronder till. Men jag har kört bra träning här nu och redo för längre matcher.

Hur är det att ha Leif Carlsson som tränare?

- Leffe är fantastisk, han har stor erfarenhet, hjärta, medkänsla, passion för boxning och jag är tacksam för att han kommer och ställer upp. Han är på klubben varje dag, hans finns alltid där.

Till sist; Vad har då att säga om Night of the champions?

- Jag han inte se så mycket av matcherna i och med att det var mycket, förmatcherna såg jag inte men jag hörde att de var riktigt bra och det är roligt när hemmaboxarna vann. Det är något jag är glad för.
- Sen är jag väldigt glad för att jag körde på i mitt race och förstörde Olivias boxning, vann stort och övertygande. Det här var en fantastisk kväll. Sen att få boxas inför hemmapubliken var speciellt, känslosamt.

Paolo Roberto

Om Night of the champions:

- Jättebra måste jag säga. Återigen har dom lyckats i Karlstad, det har blivit Sveriges boxningsmecka. Bra matcher och bra arrangemang .

Om Anna Ingmans match:

- Fantastiskt. Väldigt väl genomförd. Och väldigt kul med en ny champion till Sverige. Det är vädligt roligt för svensk boxning. Hon är en riktig reklampelare, trevlig, snygg och hon kan fightas, herregud, det är bara att älska henne.

Om de andra matcherna i galan:

- Kul med Ray Mercer, kul att gamla gubbar kan. Sen jag tycker jag att svenskarna var ok, det behövs tränas på vissa grejer.

- Det var kul att se Attila Levin tillbaka, det var väldigt mycket känslor i hans boxning. Cliff Soukka var mycket bra i två ronder, han hade ju tagit matchen på en veckas varsel och det tyder på stort mod och inte bara ”jag är otränad”. Han tog matchen, han såg grym ut, världsklass i två ronder, sen vart han lite trött men hann vann klart och rättvist.

Vad galan betyder för svensk boxning:

- Det är klart att det betyder väldigt mycket att vi har en publik, att vi har ett bra event att folk kan boxas och få ett record och rutin, jätteviktigt.

Om vad som händer i övrigt i Paolo Robertos liv:

- Jag kommer med ett tv-program nu i höst på tv4 plus. Jag har varit nere i Italien och kokat spagetti med mina fastrar. Dom säger att proffsboxning är hårt. Tjocka tanter från Italien är inte att leka med. Sen jobbar jag med K1, det kommer väl något till höst.

Leif Leffe Carlsson

Om Annas match:

- Hon gjorde rätt. Det kändes redan i omklädningsrummet att hon var på gång, att hon skulle ligga först i allt och förekomma hela tiden. Man får inga stilpoäng, det gäller att få träffar och det var hon som hade träffarna.

Om uppladdningen:

- Den har varit jättebra, eget omklädningsrum, det var lugnt och tryggt. Det kändes redan under dagen att det var någonting på gång.

Om vad som väntar framöver:

- Vi väntar på nästa fight och det vet vi inte när det blir än. Det är bara att avvakta. Hon får ta det lugnt en vecka i alla fall.

Leif GW Persson och Paolo Roberto åker till Italien och lagar mat tillsammans med Paolos släktingar, samtidigt berättar Leif GW historier om den Italienska maffian!

Frågan jag ställer mig är: Hur ska Leif kunna hålla sig vaken? Jag menar, han håller ju på att somna om torsdagarna i Efterlyst!

Premiär i TV4 Plus till hösten.

/Andreas

Jag vet att det finns kloka och tänkande människor på Svenska Fotbollförbundet. Just nu skulle jag därför väldigt gärna vilja veta vad de - på riktigt - kände igår när de antingen deltog eller (som oss andra) satt och tittade på Fotbollsgalan i TV4.

Jag skulle vilja veta vad de tycker om att Adam Alsing och Jessica Almenäs kramar alla som kommer ivägen för dem (Zlatan såg klart besvärad ut när Alsing tryckte upp sitt fjuniga skägg i ansiktet på honom).

Jag skulle också vilja veta vad de tycker om att Jessica Almenäs helt omotiverat byter kläder fyra gånger, jag skulle vilja veta vad de tycker om att Magnus Uggla fick vara med, jag skulle vilja veta vad de tyckte om att TV4 än en gång beredde plats åt ännu ett antal långa minuter av poänglösa bilder med Dogge Doggelito och en tjockis i skägg och Hammarby-tröja som kallas Tomten. Och jag skulle framför allt vilja veta hur de spontant reagerade när en oanmäld Anders Timell dök upp i rutan och hojtade om Ola Salos "paket".

Jag vet att jag inte är ensam. Aftonbladets Lasse Anrell sågar rätt snyggt här. Men skulle jag tiga så skulle man kanske lätt få intrycket att jag tyckte gårdagens jönsigheter var okej.

Ordet Fotbollsgala antyder att det ska handla om fotboll. Men det är väldigt mycket gala, om man nu är objektiv, och väldigt lite fotboll. Det är däremot väldigt mycket trams och flams och framför allt är det alldeles för mycket av Adam "Big Brother" Alsing. Hans "intervju" med en helpackad Bengt Andersson slår helt tillbaka mot honom själv. Pinsamt. Dåligt omdöme. Kalkon-TV.

Förstår Svenska Fotbollförbundet att de också dras med i fallet? Begriper de inte att de blir associerade med alla dessa jönserier, som rundades av med att en packad Paolo Roberto och en högljudd Anders Timell och en Peter Jihde som nyligen upptäckt 1992 års grunge-mode, "intervjuade" stackars Zlatan.

Det var några år sedan jag såg den här galan. Precis som Zlatan har jag valt bort den. Igår ville jag se Zlatan få guldbollen. Det var därför jag tittade. Och då fick man ju tvinga sig igenom ett bra gäng med reklamavbrott, debila sketcher med Tomten & Dogge, ännu mer pantade sketcher med två "humorister", varav den ena eventuellt skulle föreställa en parodi på Jihde. Och alla dessa klädbyten och alla dessa krystade dialoger mellan Almenäs och Alsing.

Ja, sannerligen, det var ett långt lidande. Och ett kvitto på vad Sven Delblanc en gång sa när Jan Guillou ringde och ville ha med honom i något program.

- Men, käre vän, du vet väl att jag tycker att TV är ett skitmedium.

Sannerligen: jag är glad att Sven slapp se gårdagens gala.

Att Roberto vill ha boxning på både proffs och amatörnivå, på riktigt i Sverige - och alltså inte bara på TV från något annat globaliserat land, eller vad nu sådana länder kallas enligt Roberto-vokabulären – är inget nytt. Det har han velat länge. Han kräver också att svenska boxare ska ha rätt till svensk sjukvård.

Det är väl det enda han har rätt i, för det har dom, och oavsett om den krossade näsan skulle bero på en knytnäve i en ring eller en likadan på gatan. Men nu är det inte riktigt det han menar. I en debattartikel i samma veva som radiointervjun, skrev han att andra länder (globaliserade?) har läkarkontroller som ”i stort sett har bestått i att gapa och säga aaa” och – och här kommer det som är hans verkligen mycket egna poäng – ”hade man (och menar Sverige) verkligen brytt sig om vår hälsa så hade vi fått boxas på hemmaplan med hårda kontroller”.

Svenska boxare ska alltså få boxa både näsa och hjärnceller av sig, och dom ska inte behöva göra det i matcher som sänds på TV från annat land utan få göra det hemma i det globaliserade Sverige, så att dom kan få svensk sjukvård. Hur man än vrider på något sådant, blir det både dumt och livsfarligt. Då är det tur att det finns en annan sida, och att bra många fler än Roberto och Svenska Boxningsförbundet alldeles säkert står där, tillsammans med bland andra hjärnforskaren Martin Ingvar.

För det är klart att det är lika självklart som otäckt att även svenska elitboxare är drabbade av hjärnskador – boxning leder ju till det, det fattar väl vem som helst. Och lika sant är antagligen att kampsporter kan kanalisera våldsamma ungdomars beteenden, liksom att det finns risker med för korta observationsperioder – för vem skulle egentligen kunna påstå att det inte är så.

Även om man inte känner någon, kan man tycka illa om det personen representerar. Och precis så är det med Paolo Roberto och Svenska Boxningsförbundet.