Egentiden läker alla sår.

Vilken smart reklammakare kom på den? Så rätt, och så oerhört tidstypiskt... wow. Reklam för själen... vem kunde gissa att sådant skulle kunna finnas...

* Aşk Yakar Sezon 1 2008 - Oyuncu
* Haziran Gecesi Sezon 1 2004 - Oyuncu

När han svarar "actually, I have a little bit of problem with my wife" på frågan "how do you do" skrattar jag högt.

Och när han tar på sig den olycksaliga fisen under affärsmötet i Japan med orden:

- It was mine!

Hahaha.

Då kan man ju undra vad som händer när mottagaren snabbspolar genom TV reklamen i sex gånger hastigheten, vilket börjar blir vanligt i USA i takt med att digital TV inspelningsutrustning typ TiVo blir vanligare. Vissa annonsörer anpassar sin reklam efter denna typ av visning.

På Neurosciencemarketing.com rescenseras en artikel på just det ämnet. Det visar sig att när TV tittare snabbspolar genom reklamen är de något mer engarerade än annars, de vill inte missa när programmet börjar igen. Detta innebär att effekten inte blir så låg man kunde förvänta sig, och faktiskt är inte alltför dålig för reklam som mottagaren sett förut. Forskarna rapporterade om 53% reklamerinran för reklam som försökspersoner snabbspolade igenom men som de sett förut jämfört med 15% för reklam de inte sett tidigare. Naturligtvis är det omöjligt att jämföra dessa resultat med vanliga kampanjmätningar och trackingar, men de förefaller vara tydligt lägre än vad som är normalt i Sverige idag, men helt klart stora nog att räkna med.

Vad innebär det för svenska annonsörer? Motivationen att använda Tivo boxar i är mycket lägre i Sverige eftersom reklamtrycket är så mycket lägre än i USA, så jag tror inte att vi kommer att ha samma problem på lång tid, om någonsin. Däremot ger det lite mer aspekter på Low Involvement Processing. Att snabbspola en 30s spot på 5s innebär dålig bild och inget ljud, det finns alltså ganska små möjligheter att förmedla någon ny information. Däremot räcker det för att repetera redan inlärda associationer. Det innebär att första gången reklamen visas behövs högre Involvement, medan för att bygga räckvidderna på högre frekvenser räcker det med lägre Involvement. (Använder det engelska ordet för att vara tydlig med vilket engagemang som avses)

Det finns även en koppling till uppföljningar. High Involvement innebär spontana frågor, Low Involvement innebär hjälpta frågor, mycket grovt förenklat. Spontana frågor kan alltså fånga inlärningsfasen, medan hjälpta frågor är bättre i senare faser i kampanjer när man bygger räckvidd för högre frekvenser.

[/caption]

Har skrivit lite väl oseriöst sista dagarna, och har taggat inläggen med ett visst mått av kreativ frihet. Ska försöka bli mer restriktiv framöver.

Dagens Media's Erik Westerberg publicerade igår en artikel angående hur TV4 skappade s.k buzz inför premiären av nya programsatsningen "Stjärnor på is". Buzz är en väldigt utbrett använd term för att beskriva vad till exempel Prime pr informellt brukar hänvisa till som en "snackis".

Ordet buzz har sin historia i s.k buzz marketing, word of mouth och Lazarsfelds tvåstegshypotes. Tänkte ge min korta, helt ovetenskapliga och troligtvis rätt bristfälliga analys/syn på Filipsson och artikeln nedan.

Filipsson's favourite philosophy

I artikeln uttalar sig TV4s Presschef Camilla Filipsson om hur lanseringen, som bedöms vara en stor framgång, har sett ut:

"Jag har aldrig varit med om ett liknande genomslag", säger Camilla Filipsson till Dagens Media.

Lanseringen har inneburit en större presskonferens, en omfattande traditionell affischkampanj i stadsmiljö och även en kampanj med online advertising.

 Westerberg skriver att det var ett medvetet drag för att maximera intresset för programmet, inför premiären på lördag, att lägga pressträffen, där alla deltagare presenterades, så sent som möjligt. Krånglig mening.

- Till skillnad mot andra storformat som vi har jobbat med lade vi pressträffen samma vecka som premiären, säger Camilla Filipsson.

- Men det genomslag vi har haft inför den här lanseringen har jag aldrig varit med om tidigare på TV4.
 

(Westerberg) Den sena presentationen av deltagarna har gjort att bloggare, och medier, har spekulerat om vilka deltagare som kunde tänkas vara med.

- Vi kunde redan i augusti se förslag från olika tidningar på vilka deltagarna kunde vara.

(Westerberg) Camilla Filipsson har ännu inte summerat hur många artiklar som har skrivits inför programmet.

Presskonferens...någon?

Så vad är då signifikant för att den här kampanjen påstått har varit en framgång? Filipsson verkar väldigt fokuserad på presskonferensen, vilket är rätt naturligt då hon är presschef. Presskonferensen eller den omfattande traditionella reklamkampanjen?

Snackisen i sammanhanget var väl rimligen, som Dagens Media's Erik Westerberg lyfter fram i artikeln, spekulationer om vilka folkkära och mindre folkkära kändisar som skulle delta i spektaklet.

Ett rätt vanligt inslag i organisationer, företag, föreningar - spelar ingen roll vilken arena - folk tycker alltid att just deras ansvarsområde är viktigast. En matematiklärare i grundskolan kommer alltid hitta bra argument till varför man inte klarar sig utan multiplikationstabellen i vardagliga livet, senare på gymnasienivån är det derivatan som är oumbärlig. En samhällsvetare likt en historiker kommer alltid med att "för att förstå var vi är påväg, var vår framtid finns, för att förstå det måste vi förstå vår historia, var vi kommer ifrån".

En musiklärare, lärare i det ämne som de allra flesta mest rycker på axlarna över, kommer alltid kunna säga att musik faktiskt är uppbyggt notmässigt likt matematik. Därför är musik lika viktigt som matematik. Eller nåt.

Slutsats

Känns som att TV4s Presschef Camilla Filipsson överskattat presskonferensen ganska rejält, även om det säkert var en fantastisk presskonferens. Kudos till Dig Camilla. Att man med rena bandwagon-taktiken kört över Stockholms alla mediekanaler och allmänna utrymmen med traditionell reklam via köpta kanaler verkar man inte vilja prata om. Det var den fantastiska presskonferensen som gjorde skillnaden.

Sa Presschefen.

Artikeln återfinns i sin helhet på Dagens Medias hemsida.

/ Krigsstigen

Skrev lite om vem som skulle kunna vara programledare när inspelningen av programmet börjar i vinter. Peter Jihde verkar vara Aftonbladets favorit. Robinson-Robban föreslog Magnus Betnér, tycker jag skulle var kul att se Betner kritisera Lag Nord för att deras lag suger i tävlingarna :P men jag tror inte att Betnér skulle vilja göra en sån grejer direkt. Vara programledare av den anledningen att han är känd. Sån stör ju han sig på själv. Ett annan förslag skulle vara Filip och Fredrik, men Robinsson skulle nog tappa sin coolstämpel då, om inte Filip och Fredrik är kanbiall o börjar käka upp varandra (dem har ju redan testat en gång).

Nä, mitt förslag är Skansen-Akvariets chef Jonas Wahlström. Kan han komma till varje öråd med någon orm eller spindel han själv hittat upp på ön och visa alla deltagarna vad som gömmer sig i buskarna.

A "Betiltott és provokatív könyvek hete" is kiváló kezdeményezés, de ez a reklám egyenesen fenomenális... :)

Kirakatban a kultúra.

Forrás: Boingboing

Buyur burdan bak: www.humanrightsactioncenter.org

De senaste som gått ut med sådan reklam är TV3, Viasat 3 eller vad de nu än kallar sig. Det är inför premiären för "S.O.S. Familj" som de satt upp afficher där fadern står i bakgrunden och agerar förbannad, modern sitter i soffan och ser besviken ut, dottern kikar fram helt i oförstånd av vad som händer och sonen står i förgrunden och ser allmänt rebellisk ut i punk-kläderna och emo sminkningen, med den sönderslagna gitarren i högsta sving.
3:an verkar inte ha förstått det här med att följa strömmen. Så som jag har förstått det så går de flesta, hårdrockare eller ej, genom en tid av tonårsrebelliska upptåg där man testar på allt möjligt lagligt/olagligt. Rätta mig nu om jag har fel, men är inte minoritetsgruppen (om man får använda ett sådant ord i detta sammanhang) de som inte lyssnar på radiomusik? De som hellre letar upp något som alltid spelas med hjälp av trummor, basgitarrer och sexsträngsinstrument, då menar jag att de där är de konstanta ingredienserna. Är inte minoritetsgruppen de som hellre lyssnar på Disturbed, The Ramones eller, varför inte, The Cult?

Ska jag säga det som alla andra så kanske man skulle känna sig kränkt. Ni som inte känner mig förstår inte att jag har en sådan självdistans att jag kan ta emot vilka glåpord som helst om vända det till något som har med humor att göra. Det är så man ska se på reklamen. Det är sarkasm i högsta nivå, det är samhällskritik så det skriker om det, det är humor i riktig Galenskaparna&Aftershave-stil. För vad vore dagens samhälle utan stereotypyiska synsätt och fördomar. Läser ni högre upp så har ni tre sådana uttalanden om tre andra musikstilar.

Alla har fördomar, det är ingen som kommer undan. Alla tänker på stereotyper, ingen kommer undan. Hör jag någon säga att de inte har fördomar så vet jag att de ljuger. Det många däremot säger är att man ska försöka kämpa för att få slut på sådana tankar, men varför ska det behövas. Jag tycker om att tänka på ointelligenta Amerikanare, fega Svenskar och supande Finnar. Jag tycker om att kunna ta fram humorn i skämt om Norskar och blondiner. Jag gillar leka med tanken att varenda stad på något sätt och vis har en Emotrappa där alla deprimerade svartsminkade ungdomar samlas för att prata om vilket gilletthuvud som är skönast att använda. Jag finner tankar om att Muslimer förnedrar kvinnor är lätt roande. Speciellt när man vet att så inte är fallet i någon av grupperna.
För vi vet ju att Göteborgarna inte är de sämsta bilförarna i Sverige. Vi vet att Stockholm inte endast befolkas av "förståsigpåare" och "stureplansbrats". Vi vet att det finns Skåningar med något inanför pannbenet. Vi vet att den godaste pizzan bakas i Motala.

Fördomar är bra, till viss mängd, för utan fördomar skulle vi inte bli förvånade över när vi har fel. Vad skulle man ha för nytta av livet annars?

mata ne
/aku

The path to wisdom does, in fact, begin with a single step.
Where people go wrong is in ignoring all the thousand of the other steps that come after it. They make the single step of deciding to become one with the universe, and for some reason forget to take the next logical step of living for seventy years on a mountain and a daily bowl of rice and yak-butter tea that would give it any kind of meaning. While evidence says that the road to Hell is paved with good intentions, they're probably all on first steps.

/Terry Pratchett (Hogfather)

– Jag ska försöka besvara det den närmaste timmen, fortsatte Dahlén inför en nästintill fullsatt lokal.

Efter en timme och otaliga exempel på hur människan blir allt otåligare och där den ständiga tillgången av information och utbud av varor och tjänster förändrar människans beteende.

– Vi är inne i ett paradigmskifte. I dag kan vem som helst, göra vad som helst, när som helst.

Under sin föreläsning utsåg Dahlén bland annat Eva Nazemson till årets svensk 2007, efter hennes lilla olycka i tv-rutan och den efterföljande publicitet och uppmärksamhet som det skapade.

Du är aldrig bättre än din nästa grej.

– Vi tror hela tiden att det som väntar oss är bättre än det där vi befinner oss nu. Meningen med livet är att ständigt söka lyckan, konstaterade Dahlén när timmen hade gått.

Det här så snyggt gjort. Man tänker på film noir, amerikansk skräckfilm från 50-talet etc...
Tanken verkar vara att man skall samla illustrerade rullpapper här. Rökning är förvisso dumt, men förpackas det så här snyggt så...

Kommit fram till att jag aldrig är nöjd. Varför? Jo det ska jag nog ta berätta. Så fort man jag har jagat ifatt det jag vill ha. Så har samhället förändrat mig, min smak och tycke.  Exempel, jag sitter hemma och surfar får syn på en reklam snutt om äppeljuice på någon webbsida. Bestämmer mig för att lyfta på min rumpa och gå dit för att inhandla äppeljuicen. Vägen till juicen blir jag utsatt för ca 6 till 10 olika törstsläckare. Så när jag kommer fram till den juicen som jag från första början ville ha. Delar hylla med de andra 6 till 10 andra törstsläckare. Vilken väljer man då?! Ska man ta de säkra före de osäkra? Den som ser häftigaste ut, den som ser seriösast ut. Beslutsångest på högnivå. Vågar man misslyckas med sitt juice val? Kommer de att lämna några traumatiska upplevelser som, jag kommer inte att gå på någon reklam mer, jag kommer bara att köpa märken som jag känner till även om de smakar lika dåligt som den billiga.

Liten tanke jag fick när jag handlade juice. Jag gjorde det enkelt i alla fall, sprang in i affären, tittade inte på de andra juicerna tog tre, en liters av den billiga äppeljuicen, som smakar lite dåliga som de dyra. Hela mitt resonemang kan nog appliceras på förhållanden. Jag gick bara till den baren tog tre öl med grabbarna tittade inte på nått hela kvällen, gick hem direkt. jag lovar!

Fast försöket till en kort affärsvistelse så hängde jag kvar i kassa kön för att nån gubbe gjorde jag vet inte vad. Eller så var det kassakillen som jag inte vet vad han gjorde. Medförde att jag fick stå där en extra cirka två minuter. Under dem få minuterna kom jag att tänka på den artikeln om anorexi som fanns på aftonbladet. Vågar jag prata om annorexia egentligen. Det känns lite så där. Vad vet jag om sjukdomen och vad som händer i ens hjärna. Men egentligen jag borde nästan ses som fellow colleague då jag ser ut som en sticka. Anorexi är en hemsksjukdom hur den sätter sig i din hjärna och din självbild. Men sjukdomen som lurrar på andra sidan, fetma är inte så mycket sämre. Sätter sig på din kropp som en sumodräkt. Som efter ett tag börjar lukta för att dina försök till att få av dig den gjort dig svettig. Har du otur som den här mannen som vad med på aftonbladet tv som hade fått på sig en XXXXXL custom-made sumodräkt på 600 kg. Det va..... äh, ville säga mäktigt bara för att skapa lite känslor i andra sidan skärmen. Men det ska jag nog inte göra, i och med jag va ju väldigt snäll mot anorexikerna så ska jag väl ta det hyfsat lugnt med Manuel och hans sumoklubb polare. I slut ändan så är jag nog bara avudsjuk på honom. Han ska tydligen har blivit rik och fasktiskt har en flickvän som vill gifta sig med honom. Det är två saker som jag aldrig kommer att få. Varför, kom igen jag sitter här framför min dator och mobbar tjockisar, eller människor med krafitig benstome. Inga pengar, ingen flickvän. Så kommer det nog att förbli. Och när jag ändå är i gång, så kan jag lika gärna berätta att de få vänner som jag har kommer nog inte att finnas tillhands så länge till. För jag har märkt att jag börjar bli en ganska otrevlig person. Som härom dagen, mär jag berättade att jag var ute och gick med en vän för att inhandla lite saker. Så träffar vi på en tjej som jobbar för ett gym. Det är andra gången vi träffar på henne, som sist försöker hon övertala oss att börja på de gymet. Samtalet rullar på och frågan om var vi kom ifrån och denna fråga passades sedan vidare till henne också. Hon berättar att hon är från jönköping, vad blir då min kommentar till de, "Jönköping, vilken skit stad". Oh my god, jag känner ju inte ens henne, ändå kan jag säga en sån sak till henne. Hmm jag tror att jag ska gå över till nästa sak som jag har på hjärnan.

Scientologi, shit vilken grej. En sci-fi författare som lyckas få folk att tro att de han säger är sanningen om livet, hur man kan förbättra de osv. Det var verkligen kul att se Uppdrag granskning avsnittet idag om de. Att de var så stora i Sverige, kunde inte ha trott de alltså. Hela tiden trott att det är nån Hollywood-jippo sekt grej för Tom & co. Men jag gillar Tom, han är grym, antagligen sitter du/ni och skrattar just nu. Men visst, skratta åt en kille som har gett oss Top gun, Risky Business, Cocktail osv. Nästan hälften av hans filmer är ju rena klassiker.
I love you Tom, throw your no.1 fan a bone or two. Ge mig en bit av scientologi pengarna som ni håvar in please! Så kanske jag kan köpa mig ett par fruar eller nått fint.

/

Blivande scientolog medlem.

ps. Jag förstår inte alls varför det är så mycket snack om melamin?! Det är ju inte alls så farligt som media målar upp de. Okay, det är ett par spädbarn som skaffat sig njurstenar och nån dog eller vad det nu hände. Jag har faktiskt ätit godiset "White rabit" med melamin i. Och se på mig inga som helst problem. Så ta det lite lugnt nu, det finns värre saker.

Imorgon är det dags för premiär för "reklambloggen skriven av oss som ivrigt klättrar", som hon skriver i sin egen blogg. Jag är sjukt nyfiken på vad jag kommer få läsa om. Min vän är en stjärna när det gäller att fånga och behålla ens intresse så jag tror inte att jag kommer bli besviken.

Titta in imorgon när denna nya blogg öppnar, ni hittar den på www.fakeitmakeit.se :)

...ett stort plus också för att både flaskan och reklamen är supersnygga.

Topp - Päron, Guava-ackord, Hallon
Hjärta - Vit lilja, Tiareblomma, Apelsinblomma
Bas - Patchouli, Mysk, Honung

Priset för en flaska på 50 ml är ca 725 kronor (prisexempel från www.soderfin.se)

http://www.absolut.com/iaawau/realising.html

I båda är det en svart kille som räknar/kontrollerar och en vit äldre man som kör bilen. Lite roliga och ganska snygga är de, men har inte VW lite för mycket baggage för att hålla sig med uråldriga stereotyper?

Skulle någon läsa detta och hitta ngn av dessa reklamer på youtube så dra en kommentar med youtubelänken.

Hittade dock det svenska postproduktions(?)-bolaget som haft en hand med i den första filmen. Länk till filmen här.