För något år sedan läste jag Anita Goldmans fantastiska bok "Guds älskarinnor: om hängivna kvinnor i en livrädd värld", och i den boken citerar Goldman vid flera tillfällen poeten Hafez. Redan då greps jag av en stor lust att få läsa mer av Hafez. I våras besökte jag Textmässan, och fann att Ellerströms förlag hade givit ut en nyöversättning till svenska av Hafez dikter. Då slog habegäret till, och jag köpte naturligtvis denna efterlängtade bok.

Sedan följde en märklig läsning. Jag ömsom skrattade, ömsom grät, och tjusades gränslöst av Fateme Behros mästerliga översättning från 1300-talspersiska till svenska, av Hafez emotionellt ekvilibristiska poesi. Hafez själv var en boklärd man av folket, en djupt troende muslim, men samtidigt en andlig anarkist, en egensinnig visman som ser gud som lika närvarande i vinstugan som i moskén, för att inte tala om det svarta håret hos vackra kvinnor...

Trots Hafez frisinnade relation till Gud och religionen (eller kanske till viss del på grund av det, som hälsosam motpol till den dogmatiska religionen) betraktas Hafez med stor vördnad och uppskattning i den persiska kultursfären, och i Iran står Hafez dikter ofta sida vid sida med Qur'an i bokhyllorna, och vid nyår högläses ur både Qur'an och Hafez. Naturligtvis betraktas den vindrickande och imamhäcklande Hafez med stor misstänksamhet, och ibland motvilja, av mer fanatiskt religiösa muslimer, men de läser honom ändå.

Hafez älskar livet. Han har upplevt sublim lycka och djupaste sorg, och han ser med stor visdom och insikt på alla livets vindlingar, samtidigt med poetisk och känslosam vision. Hans dikter är ofta halsbrytande kast från torra konstateranden till skrattretande absurdismer, från rumlande rop till subtila metaforer, från häcklande av fulhet, lögn och hyckleri till euforisk dyrkan av skönheten, extasen, naturen, människan och sanningen.

Till glädje för oss okunniga västerlänningar har Fateme Behros i sin översättning även tillfogat en ytterligt välförfattad introduktion till Hafez poesi, den kultursfär han verkade i, tolkningar och förklaringar, exempel och sammanhang, och denna introduktion gör Hafez poesi tillgänglig på ett alldeles utsökt pedagogiskt och engagerande sätt.

Hafez är en pluralist, en universalist, som inte låter sin muslimska religionstillhörighet hindra honom från att referera till såväl kristendomen som judendomen, och även den hinduiska traditionen, samt förstås zoroastrismen, som fortfarande under Hafez levnad inte helt hade trängts undan av islam. Det är också därför det är möjligt för Hafez att besöka vinstugorna, eftersom zoroastrerna inte hade något förbud mot alkohol.

Hafez är en kärlekens riddare, en förkämpe för såväl jordisk som himmelsk kärlek, och det är ibland svårt att veta vilket som är vad – om hans "älskade" är en kvinna, alla kvinnor eller Gud själv. Eller alltihop samtidigt. Och detta är en del av tjusningen med Hafez. Han talar om paradiset, om lyckan, om kärleken, och det kan lika väl tolkas som jordisk kärlek till en specifik kvinna som den överjordiska kärleken till det gudomligt eviga. Och båda kan äga samma giltighet.

Gör dig själv en stor välgärning – köp genast Fateme Behros översättning till svenska av Hafez poesi. Om du har en enda fiber av liv i din kropp, poesi i din själ, nyfikenhet i ditt sinne, så måste du läsa Hafez. Du kommer inte att ångra dig.

Svettig och berusad med utsläppt hår och glatt leende
sjungande med uppknäppt klänning och bägaren i handen.

Med odygd i ögonen och spefulla läppar,
kom hon igår natt och slog sig ner vid min säng.

Med huvudet vid mitt öra sa den älskade med sorgsen röst,
du min evinnerliga älskare, kan du sova?

Den aref som får ett sådant vin mitt i natten,
är en kärleksförnekare om han inte älskar vin.

Du fromme, gå din väg och klandra inte dem som dricker grumligt vin,
det är den gåva vi fått från begynnelsen.

Vi njöt av det som den älskade hällde i vår bägare,
om det var paradisdrycken eller berusande vin.

Den skrattande bägaren och den älskades böljande lockar
har fått många att liksom Hafez bryta sitt löfte.

Nu är det dags för sex i Expressen – igen. Sex är förstås alltid ett populärt och allmängiltigt ämne, och även denna gång är jag och min kära hustru Jennie involverade. Till att börja med fanns redan i söndagens Expressen 27 juli att läsa en artikel om par som gillar att ha sex i naturen. Till just den artikeln blev jag anlitad som fotograf, eftersom jag ju har erotiskt foto som specialitet. Reportern från Expressen, det älskande paret och jag åkte till Kärsön, och där hittade vi en fin plats att fotografera på. Det blev en hel del fina bilder, och en hamnade i nätupplagan – hur det såg ut i papperstidningen har jag faktiskt fortfarande inte sett.

Men det blir mer. På söndag den 3 augusti (om Gud vill och Expressen håller vad de lovar) så kommer en artikel om Gudomlig Njutning, vår grundkurs i kärlek, sex och relation för par. Expressen intervjuade oss, samt ett par som var deltagare på en av våra kurser. Det ska förstås bli mycket spännande att se resultatet av denna artikel. Vi har varit mycket uppmärksammade i olika media i flera år, och det har förstås en positiv effekt på vår verksamhet.

Och det blir ännu mer – den norska erotiska tidskriften Cupido (som också kommer ut i Danmark, på danska) skall nu i dagarna komma ut med ett nytt nummer som också innehåller en artikel om vår kurs Gudomlig Njutning. En journalist från Cupido kom som deltagare tillsammans med sin man i våras, delvis i syfte att skriva en artikel om kursen. Så nu kanske vi får ännu fler norska och danska kursdeltagare, vem vet...?

Många gnäller på kvällstidningarnas intresse för sex, som förstås alltid beskylls för att vara spekulativ, eftersom det exploaterar läsarnas intresse för sex. Som om inte varenda artikel exploaterar läsarnas intresse... Om Expressen och Aftonbladet skriver om sex, så får vi i alla fall läsa om något allmängiltigt, något som verkligen engagerar alla på djupet, mer eller mindre.

Själv tycker jag att det är bra att kvällstidningarna skriver om sex, även om det ofta är ytligt och fragmentariskt. Snuttifieringen är vår tids mediasjukdom. Men det är ändå bättre att bladen skriver om sex och kärlek än att de skriver om våld och blod, äckel och galenskap. Kan vi förmedla bara lite substans mitt i all smörja, så är det gott.

Sexualiteten är en grunddrift, som påverkar allt vi gör i våra liv. Men sexualiteten är också en av de mest tabubelagda delarna av våra liv, vilket innebär att de allra flesta har en oerhört hämmad och skambelagd sexualitet – mycket mer än vi tror, eftersom det är normalt att vara hämmad. Så när vi jämför oss med andra som är ungefär lika hämmade, så tror vi att allt är O.K., eftersom vi är "normala".

Vi har haft dessa kurser i snart fem år nu, och vi brinner verkligen för det vi gör. Vårt engagemang för det kärleksbudskap vi vill sprida är gränslöst. Den verksamhet vi bedriver, med kurser, föredrag, böcker, bloggande och mycket annat, är ett resultat av en innerlig passion, ett patos, en övertygad ambiton att sprida kunskap och insikt om hur vi alla i långt högre grad kan tillämpa kärlekens principer i vårt vardagliga liv.

Vi har flera olika kurser numera, både för singlar och par, både i Sverige och utomlands, så vi har något att erbjuda för alla som vill förkovra sig i kärlekens konster. Som fortsättning på Gudomlig Njutning har vi Livets Goda, en livsnjutarkurs för par på ett vinslott i södra Bordeaux-distriktet. Dessutom har vi en kurs på Skeppsuddens kursgård utanför Norrköping som heter Kärlek, Liv & Lust, som vänder sig både till singlar och par. Om du är nyfiken så är det bara att kolla in infosidorna för kurserna, och dem hittar du på vår erotiska hemsida Cirkus Eros.

Med andra ord:
MAKE LOVE, NOT WAR – ÄLSKA MER, KRIGA MINDRE!

Ylvas bok handlar om kukar, mannens specifika behag, och även hon gör korta betraktelser över olika slags kukar, ofta på samma svulstigt expressiva sätt, men samtidigt med eftertänksamt filosofiska tankegångar, alltid humoristiska och underhållande, samt med mycket kärlek och innerlighet. Där finns Eldslukarens kuk, Trollkarlens kuk, Kukar i bastun, Guds kuk, Skogsmulles kuk, Den tvehövdade gummikuken, Den tyske kannibalens kuk, Kukar jag minns – och många, många fler.

Det är svårt att göra en pastisch som inte bara blir en blek efterapning – men Ylva lyckas förvånansvärt bra, i det att det blir ett alldeles eget litterärt verk med ett eget konstnärligt och innehållsmässigt värde, fittorna förutan, om man säger så. Berättelserna är personliga, roliga, härligt befriande i sitt oneurotiska uppskattande av männens annars så skambelagda behag. En synnerligen lyckad pastisch, med andra ord.

Anonyma exhibitionister var namnet på en utställning som Ylva Maria gjorde för några år sedan, som utgick från 100 gipsavgjutningar av lika många olika kvinnors fittor. Denna utställning blev också en affisch, och en liten bilderbok. Så fittorna har grundligt penetrerats (som konstnärligt motiv menar jag förstås...) av Ylva Maria, och därför är det väl på sin plats att även skildra männens kön.

Jag antar att det äntligen är dags för kukarna att komma till heders, att vi män äntligen kan få vara så stolta över våra lemmar som vi innerst inne är, utan att behöva skämmas för det. Att den manliga sexualiteten inte behöver vara hotfull och farlig för kvinnor, utan snarare skoj och spännande, något att njuta av. Och då ska det väl till en riktig vamp som Ylva Maria Thompson för att få till en sådan hyllning... :-)

Ylva Maria Thompson är en av mina favoritfeminister, i det att hon aldrig har fallit för frestelsen att rätta sig in i ledet av politiskt korrekt, nyfeministisk sexualfientlighet och manshat, och framför allt för att hon aldrig identifierat sig som ett offer - för någon, någonsin. Hon är en stark och initiativtagande konstnärinna med stor integritet, intelligens, lekfullhet och engagemang.

Hydra Förlag är ett litet entusiastförlag i Stockholm som är modiga nog att ge ut böcker som är allt annat än mainstream, men Ylva Marias bok har alla förutsättningar att bli en storsäljare - om köparna är modiga nog...

Boken kommer att släppas under Pride-festivalen, på torsdagen den 31 juli. Ylva Maria kommer även att prata om boken på Författarscenen 20:30 samma dag. Se Stockholm Prides hemsida, programmet. Du kan även läsa en presentation som Ylva själv har skrivit, på Svensk Bokhandels hemsida.
Den kommer förstås att gå att köpa på AdLibris hemsida.

Läs och njut!

Joshen har skrivit en underbar liten historia som tydligt belyser problematiken med FRA:s tänkta spaning på all e-post, websurfning, SMS och mobilsamtal. Joshens bloggpost är helt i linje med min egen bloggpost "Ett moraliskt lågvattenmärke", i vilken jag gör jämförelsen med att läsa sin partners eller sina barns brev och dagböcker, utan deras tillåtelse. Det är helt enkelt inte acceptabelt, punkt slut. Det är ett integritetsbrott, och det är INTE O.K.!

Läs Joshens bloggpost, bli skrämd och tjusad, samtidigt.

100-förråd, Aerosol spridning, Airplane, AK-47, Al-Aqsa, Allah, Allah-o-Akbar, al-quaida, Amatol, Ammonium triiodide, Ammonium, Ammoniumnitrat, Anakata, Anarki, ANFO Thermate, Anthrax, Anthrax, Arlanda, Arrest, As-Salāmu `Alaykum, Assassination, Avlyssning, Avrätta, Avrättning, Avsätta, Babyolja, bankomat, Barnporr, Barsebäck, Basladdning, Beatrice Ask, Bergsjön, big event, bin ladin (med tillägg “är stor”), bismillah al-rahmani al-rahin, Blasting cap, Blyazid, Blyblocksexpansion, Blynitrat, Bodström, Bogside Doodlebug, Bomb, Bomba, Bombhot, Bomullskrut, Booster, Botulism, Bribe, Brigader, Brokep, Buggning, bunker, Bush, C4, Calculations, Carl XVI Gustav, Carpet knife, Cayman Gibraltar, cell phone, cell, centralstationen bomb klockan 3, CIA, Cluster, Containerscanning, Cray, Cryptoanalysis, Cyclonite, DDNP, depå, DES, Detonator, Dilba, Dinitronaftalen, Distributed, Doctrine, domstol, dum-dum, dumpster diving, Dvärg, Dynamex, Dynamit, Dynashock, Döda, Egghead3000, Emulite, Encryption, ETA, Etylendiamindinitrat, Europakonventionen, Execution, extremism, Fake, Flint, Flygplan, Flygplanskapning, Flygplats, Forsmark, FRA, Fredrik Reinfeldt, Frihet, fritagning, Fyllmassa, Förstörelse, Förtvivlad, gang-bang, Geoprime, Gisslan, gisslan, Godsägare Persson, Granuler, ground zero, GRU, Grundlag, Gruppvåldtäkt, Gudrun Schyman, Guds vilja, Gurit, Hash, heligt krig, hemmagjord bomb, Hizbollah, HMTA, HMTD, Hora, Håkan Roswall i ett badkar med välling, Hämd, Hönornas befrielsefront, IDEA, Ifpi, Imam, Immigrationsmyndigheterna, Importtull, insh’ Allah, inshallah, insurgents, IRA, Jan Guillou, JAS, Jersey Liechtenstein, Jihad, Jumbo jet, Justice, Kalashnikov, Kaliumperklorat, Kastrup, KGB, Kidnappa, Kimulux, Kina, Kommunism, Koncentrationsväg, k-pist, KP-Primer, Kristallin, kritisk diameter, Kryphål, Kulspruta, Kvicksilverfulminat, Kvinnoförtryck, Känslighet, Kärnkraftverk, Leverera, Liquid bomb, Loophole, Luftfaktura, Lönnmord, Lönnmord, Mardrömmar, Martyr, Mattkniv, Mercury fulminate, Metylaminnitrat, Miljöförstöring, Minaret, Minderårig, Mjältbrand, mob-förråd, moder jord, Molotov, Mord, Mossad, Mujaheddin, Murder, mänskliga rättigheter, Mörda, Nabit, Nagelsax, Natriumaminat, Natriumazidlösning, Nervgas, Nitrate, Nitro Nobel, Nitrocellulosa, Nitrocellulose, Nitroglycerin, Nitroglycerine, Nitrometan, Nitrostärkelse, Nonel, Not-So-Jolly Roger, Nuclear, Offer, offshore haven, Orättvisa, otryggt barn, Pannkakor, parallell computing, paramilitary, Parliament, Pedofil, Pentyl, Peroxyacetone, PETN, Picric acid, Pikrinsyra, PKE, PKI, PKK, plutonium centrifuges, Plutonium, politik, Potassium chlorate, President, Primär, Prostitution, Punktskatt, Pyrodex, RDX, RDX, Regeringen, Relatives, Retaliation, Revolution, riksbanken, Riksdagen, Riksdagshuset, Rosetta, RSA, Rättigheter, Rättvisa, Sagerska, Sanningen, Sarin, securitas, Sekundär, Semtex, Sex, sexbomb, Shampoo, shoe bomb, Självmordsbombare, Skans, Skatteflykt, Skatterevision, Skattmasen, Skjuta, Slottet, Smörja, social engineering, ssg, Stasi, Statskupp, statsminister, Subway, Suicide bomb, Supercomputer, Surströmming, Sweden, Säkerhetskontroll, Säpo, säpo, Sönderfallshastighet, t1amo, Taiwan, Tandkräm, Terrordåd, test tubes, Thermite, Tibet, TNP, Torped, Trafficing, Train, Trinitrophenol, Trotyl, Tungmetallazid, Turban, Tvätta, Tändhatt, UPK, Upphovsrättstaliban, Uppror, Uppstoppad nallebjörn, Uppvaknande, Utnyttja, Uzi, Wa `Alaykum As-Salām, Walk like an Egyptian, Vattenverk, wedding cake, wedding preparations, Wedding, Virgin Islands, Våldtäkt, Väpnad, värdetransport, Väteperoxid, yee-haa!, Yippie-Ki-Yay, motherfucker, Yttrandefrihet, Ödeläggelse, Övervakning...

Rewson, SAFE, Waihopai, INFOSEC, ASPIC, MI6, Information Security, SAI, Information Warfare, IW, IS, Privacy, Information Terrorism, Terrorism, Defensive Information, Defense Information Warfare, Offensive Information, Offensive Information Warfare, The Artful Dodger, NAIA, SAPM, ASU, ASTS,
National Information Infrastructure, InfoSec, SAO, Reno, Compsec, JICS, Computer Terrorism, Firewalls, Secure Internet Connections, RSP, ISS, JDF, Ermes, Passwords, NAAP, DefCon V, RSO, Hackers, Encryption, ASWS, CUN, CISU, CUSI, M.A.R.E., MARE, UFO, IFO, Pacini, Angela, Espionage, USDOJ, NSA, CIA, S/Key, SSL, FBI, Secert Service, USSS, Defcon, Military, White House, Undercover, NCCS, Mayfly, PGP, SALDV, PEM, resta, RSA, Perl-RSA, MSNBC, bet, AOL, AOL TOS, CIS, CBOT, AIMSX, STARLAN, 3B2, BITNET, SAMU, COSMOS, DATTA, Furbys, E911, FCIC, HTCIA, IACIS, UT/RUS, JANET, ram, JICC, ReMOB, LEETAC, UTU, VNET, BRLO, SADCC, NSLEP, SACLANTCEN, FALN, 877, NAVELEXSYSSECENGCEN, BZ, CANSLO, CBNRC, CIDA, JAVA, rsta, Active X, Compsec 97, RENS, LLC, DERA, JIC, rip, rb, Wu, RDI, Mavricks, BIOL, Meta-hackers, ^?, SADT, Steve Case, Tools, RECCEX, Telex, Aldergrove, OTAN, monarchist, NMIC, NIOG, IDB, MID/KL, NADIS, NMI, SEIDM, BNC, CNCIS, STEEPLEBUSH, RG, BSS, DDIS, mixmaster, BCCI, BRGE, Europol, SARL, Military Intelligence, JICA, Scully, recondo, Flame, Infowar, FRU, Bubba, Freeh, Archives, ISADC, CISSP, Sundevil, jack, Investigation, JOTS, ISACA, NCSA, ASVC, spook words, RRF, 1071, Bugs Bunny, Verisign, Secure, ASIO, Lebed, ICE, NRO, Lexis-Nexis, NSCT, SCIF, FLiR, JIC, bce, Lacrosse, Flashbangs, HRT, IRA, EODG, DIA, USCOI, CID, BOP, FINCEN, FLETC, NIJ, ACC, AFSPC, BMDO, site, SASSTIXS, NAVWAN, NRL, RL, NAVWCWPNS, NSWC, USAFA, AHPCRC, ARPA, SARD, LABLINK, USACIL, SAPT, USCG, NRC, ~, O, NSA/CSS, CDC, DOE, SAAM, FMS, HPCC, NTIS, SEL, USCODE, CISE, SIRC, CIM, ISN, DJC, LLNL, bemd, SGC, UNCPCJ, CFC, SABENA, DREO, CDA, SADRS, DRA, SHAPE, bird dog, SACLANT, BECCA, DCJFTF, HALO, SC, TA SAS, Lander, GSM, T Branch, AST, SAMCOMM, HAHO, FKS, 868, GCHQ, DITSA, SORT, AMEMB, NSG, HIC, EDI, benelux, SAS, SBS, SAW, UDT, EODC, GOE, DOE, SAMF, GEO, JRB, 3P-HV, Masuda, Forte, AT, GIGN, Exon Shell, radint, MB, CQB, TECS, CONUS, CTU, RCMP, GRU, SASR, GSG-9, 22nd SAS, GEOS, EADA, SART, BBE, STEP, Echelon, Dictionary, MD2, MD4, MDA, diwn, 747, ASIC, 777, RDI, 767, MI5, 737, MI6, 757, Kh-11, EODN, SHS, ^X, Shayet-13, SADMS, Spetznaz, Recce, 707, CIO, NOCS, Halcon, NSS, Duress, RAID, Uziel, wojo, Psyops, SASCOM, grom, NSIRL, D-11, DF, ZARK, SERT, VIP, ARC, S.E.T. Team, NSWG, MP5k, SATKA, DREC, DEVGRP, DSD, FDM, GRU, LRTS, SIGDEV, NACSI, MEU/SOC,PSAC, PTT, RFI, ZL31, SIGDASYS, TDM. SUKLO, Schengen, SUSLO, TELINT, fake, TEXTA. ELF, LF, MF, Mafia, JASSM, CALCM, TLAM, Wipeout, GII, SIW, MEII, C2W, Burns, Tomlinson, Ufologico Nazionale, Centro, CICAP, MIR, Belknap, Tac, rebels, BLU-97 A/B, 007, nowhere.ch, bronze, Rubin, Arnett, BLU, SIGS, VHF, Recon, peapod, PA598D28, Spall, dort, 50MZ, 11Emc Choe, SATCOMA, UHF, The Hague, SHF, ASIO, SASP, WANK, Colonel, domestic disruption, 5ESS, smuggle, Z-200, 15kg, DUVDEVAN, RFX, nitrate, OIR, Pretoria, M-14, enigma, Bletchley Park, Clandestine, NSO, nkvd, argus, afsatcom, CQB, NVD, Counter Terrorism Security, Enemy of the State, SARA, Rapid Reaction, JSOFC3IP, Corporate Security, 192.47.242.7, Baldwin, Wilma, ie.org, cospo.osis.gov, Police, Dateline, Tyrell, KMI, 1ee, Pod, 9705 Samford Road, 20755-6000, sniper, PPS, ASIS, ASLET, TSCM, Security Consulting, M-x spook, Z-150T, Steak Knife, High Security, Security Evaluation, Electronic Surveillance, MI-17, ISR, NSAS, Counterterrorism, real, spies, IWO, eavesdropping, debugging, CCSS, interception, COCOT, NACSI, rhost, rhosts, ASO, SETA, Amherst, Broadside, Capricorn, NAVCM, Gamma, Gorizont, Guppy, NSS, rita, ISSO, submiss, ASDIC, .tc, 2EME REP, FID, 7NL SBS, tekka, captain, 226, .45, nonac, .li, Tony Poe, MJ-12, JASON, Society, Hmong, Majic, evil, zipgun, tax, bootleg, warez, TRV, ERV, rednoise, mindwar, nailbomb, VLF, ULF, Paperclip, Chatter, MKULTRA, MKDELTA, Bluebird, MKNAOMI, White Yankee, MKSEARCH, 355 ML, Adriatic, Goldman, Ionosphere, Mole, Keyhole, NABS, Kilderkin, Artichoke, Badger, Emerson, Tzvrif, SDIS, T2S2, STTC, DNR, NADDIS, NFLIS, CFD, BLU-114/B, quarter, Cornflower, Daisy, Egret, Iris, JSOTF, Hollyhock, Jasmine, Juile, Vinnell, B.D.M., Sphinx, Stephanie, Reflection, Spoke, Talent, Trump, FX, FXR, IMF, POCSAG, rusers, Covert Video, Intiso, r00t, lock picking, Beyond Hope, LASINT, csystems, .tm, passwd, 2600 Magazine, JUWTF, Competitor, EO, Chan, Pathfinders, SEAL Team 3, JTF, Nash, ISSAA, B61-11, Alouette, executive, Event Security, Mace, Cap-Stun, stakeout, ninja, ASIS, ISA, EOD, Oscor, Tarawa, COSMOS-2224, COSTIND, hit word, hitword, Hitwords, Regli, VBS, Leuken-Baden, number key, Zimmerwald, DDPS, GRS, AGT. AMME, ANDVT, Type I, Type II, VFCT, VGPL, WHCA, WSA, WSP, WWABNCP, ZNI1, FSK, FTS2000, GOSIP, GOTS, SACS STU-III, PRF, PMSP, PCMT, I&A, JRSC, ITSDN, Keyer, KG-84C, KWT-46, KWR-46, KY-75, KYV-5, LHR, PARKHILL, LDMX, LEASAT, SNS, SVN, TACSAT, TRANSEC, DONCAF, EAM, DSCS, DSNET1, DSNET2, DSNET3, ECCM, EIP, EKMS, EKMC, DDN, DDP, Merlin, NTT, SL-1, Rolm, TIE, Tie-fighter, PBX, SLI, NTT, MSCJ, MIT, 69, RIT, Time, MSEE, Cable & Wireless, CSE, SUW, J2, Embassy, ETA, Porno, Fax, finks, Fax encryption, white noise, Fernspah, MYK, GAFE, forcast, import, rain, tiger, buzzer, N9, pink noise, CRA, M.P.R.I., top secret, Mossberg, 50BMG, Macintosh Security, Macintosh Internet Security, OC3, Macintosh Firewalls, Unix Security, VIP Protection, SIG, sweep, Medco, TRD, TDR, Z, sweeping, SURSAT, 5926, TELINT, Audiotel, Harvard, 1080H, SWS, Asset, Satellite imagery, force, NAIAG, Cypherpunks, NARF, 127, Coderpunks, TRW, remailers, replay, redheads, RX-7, explicit, FLAME, J-6, Pornstars, AVN, Playboy, ISSSP, Anonymous, W, Sex, chaining, codes, Nuclear, 20, subversives, SLIP, toad, fish, data havens, unix, c, a, b, d, SUBACS, the, Elvis, quiche, DES, 1*, N-ISDN, NLSP, OTAR, OTAT, OTCIXS, MISSI, MOSAIC, NAVCOMPARS, NCTS, NESP, MILSATCOM, AUTODIN, BLACKER, C3I, C4I, CMS, CMW, CP, SBU, SCCN, SITOR, SHF/DOD, Finksburg MD, Link 16, LATA, NATIA, NATOA, sneakers, UXO, (), OC-12, counterintelligence, Shaldag, sport, NASA, TWA, DT, gtegsc, nowhere, .ch, hope, emc, industrial espionage, SUPIR, PI, TSCI, spookwords, industrial intelligence, H.N.P., SUAEWICS, Juiliett Class Submarine, Locks, qrss, loch, 64 Vauxhall Cross, Ingram Mac-10, wwics, sigvoice, ssa, E.O.D., SEMTEX, penrep, racal, OTP, OSS, Siemens, RPC, Met, CIA-DST, INI, watchers, keebler, contacts, Blowpipe, BTM, CCS, GSA, Kilo Class, squib, primacord, RSP, Z7, Becker, Nerd, fangs, Austin, no|d, Comirex, GPMG, Speakeasy, humint, GEODSS, SORO, M5, BROMURE, ANC, zone, SBI, DSS, S.A.I.C., Minox, Keyhole, SAR, Rand Corporation, Starr, Wackenhutt, EO, burhop, Wackendude, mol, Shelton, 2E781, F-22, 2010, JCET, cocaine, Vale, IG, Kosovo, Dake, 36,800, Hillal, Pesec, Hindawi, GGL, NAICC, CTU, botux, Virii, CCC, ISPE, CCSC, Scud, SecDef, Magdeyev, VOA, Kosiura, Small Pox, Tajik, +=, Blacklisted 411, TRDL, Internet Underground, BX, XS4ALL, wetsu, muezzin, Retinal Fetish, WIR, Fetish, FCA, Yobie, forschung, emm, ANZUS, Reprieve, NZC-332, edition, cards, mania, 701, CTP, CATO, Phon-e, Chicago Posse, NSDM, l0ck, beanpole, spook, keywords, QRR, PLA, TDYC, W3, CUD, CdC, Weekly World News, Zen, World Domination, Dead, GRU, M72750, Salsa, 7, Blowfish, Gorelick, Glock, Ft. Meade, NSWT, press-release, WISDIM, burned, Indigo, wire transfer, e-cash, Bubba the Love Sponge, Enforcers, Digicash, zip, SWAT, Ortega, PPP, NACSE, crypto-anarchy, AT&T, SGI, SUN, MCI, Blacknet, ISM, JCE, Middleman, KLM, Blackbird, NSV, GQ360, X400, Texas, jihad, SDI, BRIGAND, Uzi, Fort Meade, *&, gchq.gov.uk, supercomputer, bullion, 3, NTTC, Blackmednet, :, Propaganda, ABC, Satellite phones, IWIS, Planet-1, ISTA, rs9512c, Jiang Zemin, South Africa, Sergeyev, Montenegro, Toeffler, Rebollo, sorot, Yucca Mountain, FARC, Toth, Xu Yongyue, Bach, Razor, AC, cryptanalysis, nuclear, 52 52 N - 03 03 W, Morgan, Canine, GEBA,
INSCOM, MEMEX, Stanley, FBI, Panama, fissionable, Sears Tower, NORAD, Delta Force, SEAL, virtual, WASS, WID, Dolch, secure shell, screws, Black-Ops, O/S, Area51, SABC, basement, ISWG, $@, data-haven, NSDD, black-bag, rack, TEMPEST, Goodwin, rebels, ID, MD5, IDEA, garbage, market, beef, Stego, ISAF, unclassified, Sayeret Tzanhanim, PARASAR, Gripan, pirg, curly, Taiwan, guest, utopia, NSG, orthodox, CCSQ, Alica, SHA, Global, gorilla, Bob, UNSCOM, Fukuyama, Manfurov, Kvashnin, Marx, Abdurahmon, snullen, Pseudonyms, MITM, NARF, Gray Data, VLSI, mega, Leitrim, Yakima, NSES, Sugar Grove, WAS, Cowboy, Gist, 8182, Gatt, Platform, 1911, Geraldton, UKUSA, veggie, XM, Parvus, NAVSVS, 3848, Morwenstow, Consul, Oratory, Pine Gap, Menwith, Mantis, DSD, BVD, 1984, blow out, BUDS, WQC, Flintlock, PABX, Electron, Chicago Crust, e95, DDR&E, 3M, KEDO, iButton, R1, erco, Toffler, FAS, RHL, K3, Visa/BCC, SNT, Ceridian, STE, condor, CipherTAC-2000, Etacs, Shipiro, ssor, piz, fritz, KY, 32, Edens, Kiwis, Kamumaruha, DODIG, Firefly, HRM, Albright, Bellcore, rail, csim, NMS, 2c, FIPS140-1, CAVE, E-Bomb, CDMA, Fortezza, 355ml, ISSC, cybercash, NAWAS, government, NSY, hate, speedbump, joe, illuminati, BOSS, Kourou, Misawa, Morse, HF, P415, ladylove, filofax, Gulf, lamma, Unit 5707, Sayeret Mat'Kal, Unit 669, Sayeret Golani, Lanceros, Summercon, NSADS, president, ISFR, freedom, ISSO, walburn, Defcon VI, DC6, Larson, P99, HERF pipe-bomb, 2.3 Oz., cocaine, $, imapct, Roswell, ESN, COS, E.T., credit card, b9, fraud, ST1, assasinate, virus, ISCS, ISPR, anarchy, rogue, mailbomb, 888, Chelsea, 1997, Whitewater, MOD, York, plutonium, William Gates, clone, BATF, SGDN, Nike, WWSV, Atlas, IWWSVCS, Delta, TWA,
Kiwi, PGP 2.6.2., PGP 5.0i, PGP 5.1, siliconpimp, SASSTIXS, IWG, Lynch, 414, Face, Pixar, IRIDF, NSRB, eternity server, Skytel, Yukon, Templeton, Johohonbu, LUK, Cohiba, Soros, Standford, niche, ISEP, ISEC, 51, H&K, USP, ^, sardine, bank, EUB, USP, PCS, NRO, Red Cell, NSOF, DC7, Glock 26, snuffle, Patel, package, ISI, INR, INS, GRU, RUOP, GSS, NSP, SRI, Ronco, Armani, BOSS, Chobetsu, FBIS, BND, SISDE, FSB, BfV, IB, froglegs, JITEM, SADF, advise, TUSA, LITE, PKK, HoHoCon, SISMI, ISG, FIS, MSW, Spyderco, UOP, SSCI, NIMA, HAMASMOIS, SVR, SIN, advisors, SAP, Monica, OAU, PFS, Aladdin, AG, chameleon man, Hutsul, CESID, Bess, rail gun, .375, Peering, CSC, Tangimoana Beach, Commecen, Vanuatu, Kwajalein, LHI, DRM, GSGI, DST, MITI, JERTO, SDF, Koancho, Blenheim, Rivera, Kyudanki, varon, 310, 17, 312, NB, CBM, CTP, Sardine, SBIRS, jaws, SGDN, ADIU, DEADBEEF, IDP, IDF, Halibut, SONANGOL, Flu, &, Loin, PGP 5.53, meta, Faber, SFPD, EG&G, ISEP, blackjack, Fox, Aum, AIEWS, AMW, RHL, Baranyi, WORM, MP5K-SD, 1071, WINGS, cdi, VIA, DynCorp, UXO, Ti, WWSP, WID, osco, Mary, honor, Templar, THAAD, package, CISD, ISG, BIOLWPN, JRA, ISB, ISDS, chosen, LBSD, van, schloss, secops, DCSS, DPSD, LIF, J-Star, PRIME, SURVIAC, telex, Analyzer, embassy, Golf, B61-7, Maple, Tokyo, ERR, SBU, Threat, JPL, Tess, SE, Alex, EPL, SPINTCOM, FOUO, ISS-ADP, Merv, Mexico, SUR, blocks, SO13, Rojdykarna, RSOC, USS Banner, S511, 20755, airframe, jya.com, Furby, PECSENC, football, Agfa, 3210, Crowell, moore, 510, OADR, Smith, toffee, FIS, N5P6, EuroFed, SP4, shelter, Crypto AG Croatian nuclear FBI colonel plutonium Ortega Waco, Texas Panama CIA DES jihad fissionable quiche terrorist World Trade Center assassination DES NORAD Delta Force Waco, Texas SDI explosion Serbian Panama Uzi Ft. Meade SEAL Team 6 Honduras PLO NSA terrorist Ft. Meade strategic supercomputer $400 million in gold bullion quiche Honduras BATF colonel Treasury domestic disruption SEAL Team 6 class struggle smuggle M55 M51 Physical Security Division Room 2A0120, OPS 2A building 688-6911(b), 963-3371(s). Security Awareness Division (M56) Field Security Division (M52) Al Amn al-Askari Supreme Assembly of the Islamic Revolution in Iraq (SAIRI) Binnenlandse Veiligheidsdienst Komitet Gosudarstvennoi Bezopasnosti Federalnaia sluzhba besopasnosti GCHQ MI5 Kill the president al-Qaida God...

Porr är farligt, ondskefullt, våldtäktsbefrämjande och borde förbjudas. Eller...?

I Piteå väller moralpaniken fram som en tsunamivåg, och kulturchefen arbetar för "goda värderingar". Det har skrivits spaltmeter (här, här, här, här och här) om Henrik Svenlin, det unga mackbiträdet på OKQ8 i Piteå, mackägaren Mikael Åström, SAC (Syndikalisterna) samt Hans Hansson, chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Piteå, och den propagandakampanj kulturchefen satt igång, med utpressning, tvång och annan otillbörlig påverkan av berörda parter. Många bloggare har också bidragit till debatten, förstås.

Men alla har inte fallit för masspsykosen. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, som också är kolumnist på Piteå-Tidningen, skrev en härligt sarkastisk och avväpnande artikel om hela rabaldret, och den är verkligen värd att läsa. Som en intressant information i anslutning till denna artikel kan nämnas att Stig-Björn sade upp sig som kolumnist eftersom chefredaktören stödde kampen för att porrfritt Piteå och vägrade köra hans kolumn. Att han hade ryggrad, och valde att säga upp sig från en arbetsplats som han inte var nöjd med (ja, en liten välriktad spark mot den narcissistiska mesen Henrik Svenlin) hade hon tydligen inte räknat med, för hon valde raskt att be honom att stanna kvar. Hon bet i det sura äpplet och körde hans kolumn.

Många har förstås blivit arga och upprörda över denna flagranta respektlöshet mot demokrati, anständighet och frihet, men många andra har också försökt beskriva hela detta förlopp som en bagatell, en tillfällig liten löjlighet i en ytterst begränsad omfattning, ett välfärdsproblem utan substans. Inget att ödsla energi på. Piteå, liksom – duh...

Problemet är att det är just på detta sätt tyranni och fascism börjar. Små, små steg, som ingen orkar bråka om, och så är massor av de saker som vi själva kunde bestämma över plötsligt förbjudna, utan att vi märkte hur det gick till. Med en helhetsblick kan vi sammanställa detta med införandet av FRA-lagen och flera andra integritets- och frihetskränkande åtgärder och lagar, och då inser vi att vi nu är närmare ren fascism än vi tror.

Alla som inför diktatur börjar med att införa lagstiftning mot de som avviker mest, som homosexuella, prostituerade, politiskt extrema m.fl, och sen kan man dra åt tumskruvarna lite till, och lite till, och lite till. Som den berömda grodan i kastrullen – om du slänger ner en groda i kokande vatten kommer den att hoppa ur som ett skott, men om du lägger ner den i kallt vatten och sakta höjer värmen kommer den inte att märka något. Så säger myten i alla fall, och även om det eventuellt inte skulle vara sant i verkligheten (som det där med strutsarna med huvudet i marken) så är det en bra liknelse.

Porr är INTE ett tecken på ett sjukt samhälle. Det är snarare tvärtom. Närvaron av pornografi är ett lackmuspapper på att ett samhälle är fritt, friskt och levande. I diktaturer lyser all porr och annat snusk med sin frånvaro. I fria länder med lättillgänglig porr är jämställdheten alltid större än i de länder där porren är förbjuden.

Jag vill påminna om ett tidigare blogginlägg som jag skrev för en tid sedan här på TantraBlog – Porr är gott och nyttigt! I det inlägget demonterar jag en hel del av den desinformation som sprids av den kristfascistmoralistiska porrhatarmaffian. I sammanhanget passar även mitt mest lästa och kommenterade blogginlägg Nakna kroppar är inte farliga!. Läs gärna också min recension av Petra Östergrens bok Porr, horor och feminister. Den tillför oerhört mycket i debatten. Boken, alltså. Läs den också - men börja gärna med recensionen, som sagt.

Eller för att citera en bekant; Björn Elzen, chef på Hydra Förlag:

Den som vill slåss för och försvara friheten måste ha modet och kraften att göra det i tid och även försvara sådant som man inte direkt gillar eller sådant som kan bagatelliseras och förlöjligas. Att ge sig på pornografi är ett mycket signifikant steg - måhända litet och harmlöst i sig - mot ett mardrömssamhälle.

Samtliga foton i detta blogginlägg är mina egna bilder.
Se mer på min erotiska hemsida Cirkus Eros.

Varför inte? Av respekt. Av respekt för mina närmastes integritet. Ingen ska behöva känna sig övervakad eller tjyvläst i smyg i min familj. Inte ens av de som ändå är nära och kära. Det är en fråga om moral. Varje människa behöver, och förtjänar en privat sfär, ett eget tid och rum som man själv bestämmer över, där man åtminstone i sin fantasi är enväldig härskare, dit ingen får komma in om man inte är inbjuden.

Detta borde vara en absolut okränkbar mänsklig rättighet.
Men nu är det alltså inte det, har vår regering bestämt. Nu är det fritt fram för myndigheterna att läsa våra privata brev, våra bekymmer och våndor, våra lekar och fantasier, våra kärleksbrev och hatbrev, våra hemligaste bekännelser. Allt vi säger och skriver i elektroniska media är snart 100 % tillgängligt för regeringens representanter, alldeles oavsett om vi är misstänkta för något brott eller ej.

FRA-lagen är den värsta kränkningen av medborgarna i Sverige i modern tid. Somliga politiska debattörer jämför med IB-affären, men detta är alltså mycket, mycket värre, av den enkla anledningen att ALLA skall granskas. ALLA skall nagelfaras under lupp, som misstänkta brottslingar. Utom möjligen regeringsledamöter, förstås, i alla fall så länge de lyder partipiskan. Vad vår regering onsdagen den 18 juni 2008 har beslutat om, är det hittills mest effektiva redskapet för införande av ren fascism, som någonsin skådat dagens ljus.

Jag överdriver inte. Detta är verkligen, verkligen mycket illa. Kritiken mot denna lag har varit massiv, från IT-experter, SÄPO och en hel drös andra instanser, eftersom den inte på något sätt kan göra ett skit för att få fast brottslingar. Riktiga brottslingar alltså. En av de allra hårdaste domarna mot denna lag är just att den bara granskar vanligt folk. Riktiga brottslingar, terrorister och andra som har mycket att dölja, kommer förstås att göra just det – dölja sina förehavanden.

Men det är detta som är det stora missförståndet. Folk har inte förstått att det är just det som är syftet med denna lag – att bedriva terror mot de vanliga medborgarna. Att skrämma folk till tystnad och lydnad. Rättning i ledet! Sitt i båt! I den stund vanliga människor börjar känna sig övervakade, så kommer de att börja censurera sig själva, tänka efter innan de skriver eller säger vad de egentligen tänker. Värst av allt är det när det sker undermedvetet, så att vi inte ens märker själva hur vi underordnar oss kontrollstaten.

Folk är alldeles för medgörliga och undfallande. Vi tror alla om gott, och delar gladeligen med oss av vår privata sfär utan någon misstänksamhet. Vi litar på "överheten" blint, och tror att allt är bra bara för att vi lever i en demokrati. Men, men men... Hitler blev också demokratiskt vald. Sen tog han bort människors frihet, steg för steg. Och undersåtarna i Tyskland lät honom göra det. Däri låg det största misstaget.

Vi kan inte skylla på politikernas svaghet. Vi måste gå till oss själva. Vad gör du, vad gör jag, för att försvara demokratin, friheten, yttrandefriheten, de mänskliga rättigheterna? Vad är ditt bidrag till upprätthållandet av det öppna, fria samhället? Hur mycket ansvar tar du för att demokratin inte korrumperas av fascistoida, makthungriga politiker?

Den parlamentariska demokratin som vi känt den är död.
Nu krävs en annan slags demokrati, ett annat slags folkstyre. Vi måste obstruera alla försök att styra oss från ovan, börja kryptera, vägra lyda, bevaka politikerna, punktmarkera varenda riksdagsledamot och tjänsteman i riksdagen, och avslöja varenda liten skamlig hemlighet, offentligt. Låta dem smaka medicinen.

Vi måste ta makten över våra egna liv. Vi måste ta tillbaka den makt som vi tillitsfullt överlåtit åt våra ombudsmän – som nu visat sig vara ovärdiga vår tillit. Det är dags att vi beväpnar oss. Med kunskap, argument, övervakningsinstrument, krypteringsprogram och en allmänt omedgörlig attityd. Och i värsta fall måste vi kanske även bryta statens våldsmonopol.

Regeringen har just förklarat krig mot medborgarna i Sverige, och därför är det fullt legitimt att vi försvarar oss. Detta kan vara början till ett inbördeskrig, en utdragen maktkamp mellan olika ideologier. Några vill ha skendemokrati, som i själva verket är diktatur, andra vill ha riktig demokrati, och frihet för samtliga medborgare att själva ta ansvar för sina liv, med bibehållen integritet och makt över den egna sfären.

När jag deltog i demonstrationen mot FRA, utanför Riksdagshuset den 18 juni 2008, samtalade jag med en kvinna, och hävdade att alla politiker ljuger. Då svarade hon med att "alla ljuger". Men det stämmer inte. Så kan man inte relativisera hur som helst. Det finns faktiskt verkliga ärkelögnare, och det finns de som alltid talar sanning. Och det är sanningssägare vi behöver nu. Personer som vågar stå för det som är sant och rätt, det som är gott för varje enskild människa.

Thomas Jefferson var en riktig sanninggsägare, och en alldeles osedvanligt klok man, som levde på 1700- och 1800-talet, var USA:s tredje president, och därtill en av huvudförfattarna av den amerikanska konstitutionen. Idag skulle vi behöva en Jefferson. Särskilt med tanke på den ynkedom vi bevittnat i Sveriges regering. Total avsaknad av ryggrad och socialt patos. Gärna en Benjamin Franklin och en Thomas Paine också, men åtminstone en Jefferson.

Jag har samlat några citat av Jefferson – läs dem gärna, och se hur tidlösa de är, och hur intressant det politiska livet skulle kunna vara i Sverige, om fler faktiskt försökte leva efter dessa principer...

A wise and frugal government, which shall leave men free to regulate their own pursuits of industry and improvement, and shall not take from the mouth of labor and bread it has earned - this is the sum of good government.
– Thomas Jefferson

All tyranny needs to gain a foothold is for people of good conscience to remain silent.
– Thomas Jefferson

As our enemies have found we can reason like men, so now let us show them we can fight like men also.
– Thomas Jefferson

Every citizen should be a soldier. This was the case with the Greeks and Romans, and must be that of every free state.
– Thomas Jefferson

Experience hath shewn, that even under the best forms of government those entrusted with power have, in time, and by slow operations, perverted it into tyranny.
– Thomas Jefferson

For a people who are free, and who mean to remain so, a well-organized and armed militia is their best security.
– Thomas Jefferson

My reading of history convinces me that most bad government results from too much government.
– Thomas Jefferson

I know of no safe depository of the ultimate powers of the society but the people themselves; and if we think them not enlightened enough to exercise their control with a wholesome discretion, the remedy is not to take it from them but to inform their discretion.
– Thomas Jefferson

I own that I am not a friend to a very energetic government. It is always oppressive.
– Thomas Jefferson

Information is the currency of democracy.
– Thomas Jefferson

One man with courage is a majority.
– Thomas Jefferson

That government is best which governs the least, because its people discipline themselves.
– Thomas Jefferson

That government is the strongest of which every man feels himself a part.
– Thomas Jefferson

Timid men prefer the calm of despotism to the tempestuous sea of liberty.
– Thomas Jefferson

When the people fear their government, there is tyranny; when the government fears the people, there is liberty.
– Thomas Jefferson

We hold these truths to be self-evident: that all men are created equal; that they are endowed by their Creator with certain unalienable rights; that among these are life, liberty, and the pursuit of happiness.
– Thomas Jefferson

Just nu är jag mest besviken, eftersom regeringen hann rösta genom lagen på kvällen. Min tilltro till parlamentarisk demokrati är nu på bottennivå. Den ENDA allianspolitikern som visade sig faktiskt ha en ryggrad, var folkpartisten Camilla Lindberg. Läs mer om henne här.

Välkommen tillbaka efter midsommar!

Aftonbladet publicerade häromdagen en "nyhet" – det vill säga, det AB rapporterade om hände i själva verket för en månad sedan, men det har nått pressen först nu. Hur som helst kommer denna rapport av att ett klipp ur denna debatt har hamnat på YouTube, till mångas förtjusning.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) chockade denna dag somliga riksdagsledamöter med ett för riksdagen ovanligt rakt och rättframt språk. Den socialdemokratiska riksdagskvinnan Monica Green hade nämligen ställt en fråga till jordbruksminister Erlandsson om det inte borde vara dags med ett totalförbud mot sex med djur. Erlandsson förklarade lugnt (precis som jag själv gjort i mitt blogginlägg Idioti och dubbelmoral - om tidelag, från den 14 januari i år) att det redan finns en djurskyddslag som förbjuder djurplågeri, av såväl psykisk som fysisk art, och att en lag mot tidelag därmed inte behövs.

Monika Green gav sig dock inte, utan kacklade tanklöst på om sitt lagförslag, att alla sexuella övergrepp mot djur måste förbjudas. Naturligtvis måste hon påpeka att det inte handlar om moralism (eftersom det helt och hållet handlar om moralism och inget annat). Och lika självklart hade hon, med idealistens rätt, inte tänkt genom sitt förslag, inte funderat över konsekvenserna av förslaget, eller hur lagen skall upprätthållas. Inte heller hade hon tänkt genom var gränserna går egentligen, vad som ska räknas som sexuella övergrepp eller ej.

Kärringpladder och korkat kackel, med andra ord. Inget att låta sig förvånas över vid fikabordet, men högst upprörande när det kommer från någon som har suttit i vår högsta lagstiftande församling sedan 1994. Intressant blir det också när man läser om hennes gärningar på Riksdagens hemsida, och finner en riktigt flitig motionär, med starkt fokus på klassiska kvinnofrågor som barn och vård, men även lokala frågor (hon är västgöte) som pansarmuseum i Skövde, samt upprustning av kyrkor i Skaraborgs län. Hon har också medverkat i en motion som yrkar på censur och blockering i alla datorer i Riksdagen.

Och som det inte räckte med detta elände blandar sig nästa höna in i kacklet - Ulla Andersson (v), en dagisfröken som blev riksdagsledamot, men som fortsätter med dagisfrökenattityd i Riksdagen, och stödjer Monika Green i hennes pläderande. Hon börjar med att be om ursäkt för sig själv, och sedan refererar hon till förslag från Djurskyddsmyndigheten (en myndighet som blev nedlagd på grund av sin egen onödighet, och framför allt totala inkompetens och fnattighet), och inser inte själv att hon, så fort hon öppnade munnen, effektivt sågade av grenen hon satt på. Med sådana vänner behöver man inga fiender.

Då sker det oförutsedda, det oerhörda, den retoriska bomben. Jordbruksministern gör en oerhört våghalsig retorisk manöver, och beskriver i detalj svårigheterna i en sådan lag som Monica Green föreslår.

"Låt mig ta några exempel. Är det, och ska det vara, lagligt att på ett kön stryka på något som för exempelvis en hund smakar eller luktar gott, för att låta denna hund slicka av det som är påstruket på könet? Ska det vara tillåtet att smeka en tik på spenarna av kärlek, eller ska det räknas som ett sexuellt nyttjande av djur? Det blir ytterst svåra bedömningsfrågor att ta ställning till även med en förändring av lagstiftningen."

Se filmen här!

Monica Green tappar koncepterna. Monica Green blir chockad. Monica Green avslöjar sig som den ogenomtänkta, pladdrande tant hon är. Ur hennes mun kom en ström av plattityder och korkskalligheter, som bara visade med all önskvärd tydlighet att hon inte hade tänkt ta ansvar för sina förslag, inte fullfölja sina resonemang, inte diskutera de direkta konsekvenserna av sitt ogenomtänkta förslag.

– Jag blev paff, chockad och satt där som en fågelholk. Vad står karln och säger?

– Han blandade ihop människors sexualitet med djurens sexualitet. Hans exempel var dessutom fruktansvärt dåligt. Att göra som han sa med en hund är ju att utnyttja djuret för sina egna sexuella behov.

– Det var osmakligt. En fruktansvärt låg nivå. Jag tycker inte man ska behöva diskutera sådana här detaljer i riksdagen.

Green beskyller jordbruksministern för det hon själv gör - blandar ihop människors sexualitet med djurens sexualitet. Dessutom påstår Green att ministerns exempel var dåligt, eftersom "Att göra som han sa med en hund är ju att utnyttja djuret för sina egna sexuella behov" – ja, och var det inte just det hela diskussionen handlade om? Slutligen påstår hon att hon tycker att man inte "ska behöva diskutera sådana här detaljer i riksdagen". Men det är ju just det man måste göra, om det ska fattas beslut om nya lagar! Man måste med all nödvändighet diskutera konsekvenserna av all lagstiftning, och särskilt ny lagstiftning. Det görs i alldeles för låg omfattning, vilket leder till att vi har en massa idiotiska lagar.

Man kan tycka vad man vill om tidelag. Man kan tycka att det är äckligt och motbjudande (jag tycker själv att det är riktigt urvidrigt, och helt avtändande), men det räcker faktiskt inte för att stifta lagar. Jag tycker att leverstuvning är äckligt också, men det betyder inte att jag yrkar på att det ska förbjudas. Men den principiellt verkligt viktiga frågan i denna diskussion gäller den oerhörda dubbelmoral som det innebär att vilja skydda djur mot sexuellt utnyttjande, men samtidigt tycka att det är O.K. att slakta och äta upp djur, att utnyttja deras lidande och död för egen njutning och fåfänga (pälsverk och skinnkläder). Jag skulle med andra ord respektera en vegan som yrkade på en sådan lagstiftning, även om jag inte håller med.

Heja jordbruksministern! Go Eskil! Lite mer av den rättframheten och frispråkigheten vore oerhört konstruktivt och uppfriskande i vår lagstiftande församling. Skulle fler riksdagsledamöter våga vara så konsekventa och frispråkiga, så skulle den politiska processen bli oerhört mycket intressantare. Och fler av de värsta stolpskotten (som t.ex. Monica Green och Ulla Andersson) skulle bli effektivt utmobbade från riksdagen, vilket vore en god sak.

Läs hela diskussionen!

Jordbruksminister Eskil Erlandsson – Foto: Anna Molander

Masturbate-a-thon är ett fantastiskt evenemang som har arrangerats regelbundet sedan starten 1995 i San Francisco, av The Center for Sex & Culture. Masturbate-a-thon är särskilda tillfällen då människor helt enkelt samlas under festliga former för att onanera tillsammans, en hel dag. Masturbate-a-thon har också hållits i England.

Masturbate-a-thon är förstås inte bara en kul sexhappening, det är också ett politiskt och filosofiskt evenemang, en hyllning till den privata sexualiteten – och med privat menar jag då inte det man vill gömma undan och stänga dörren om, utan det som helt och hållet rör den egna personen, den egna kroppen.

Och nu är det dags i Danmark. Orgasmterapeuten Pia Struck (som bl.a. håller orgasmkurser för både kvinnor och män) har tillsammans med en grupp sexaktivister i Danmark organiserat en Masturbate-a-thon i Köpenhamn. Det hela kommer att ske på lördag den 31 maj 2008, på swingerklubben SwingLand i Ishøj, och det kommer att pågå hela dagen. Enligt vad jag fått höra är det nu många som har anmält sig, så intresset finns uppenbarligen.

Det finns ett enormt värde i att avskaffa skammen kring den egna kroppen, och den egna sexualiteten. Det är helt absurt att vi har kollektivt har accepterat samhällets dom över oss som syndare, och som äckliga och snuskiga, bara för att vi tar i våra egna kön. För hundra år sedan stämplades onani som en sjukdom, en åkomma som var farlig och skadlig för alla och envar som föll för frestelsen att njuta av sin egen sexualitet.

Och det var inte bara "Händerna på täcket, Gud ser allt!" – unga människor fick utstå plågsamma och såväl fysiskt som psykiskt stigmatiserande terapier mot sitt onanerande. Det kunde vara olika varianter av kyskhetsbälten, bränning med glödgade järn på klitorisollon på flickor, och penisollon på pojkar, könsstympning och i värsta fall kastration.

Det amerikanska oskicket att kollektivt omskära gossar kommer från denna tid, då man på så sätt ville förhindra onani. Den komplett galne och starkt sexnegative hälsoprofeten Dr. Kellogg (ja, han som uppfann Corn Flakes) hävdade att omskärelsen på gossar helst skulle göras utan bedövning, för att på så sätt skapa trauma kring könet, och därmed hindra gossarna än mer effektivt från att ta till den hemska onanin.

Vi lever i en annan tid nu. Men onani betraktas alltjämt som något att skämmas för. Många skulle aldrig våga onanera ens så att ens partner ser. Det är fortfarande något som är "fult" och nedvärderande med onani, och detta påverkar oss känslomässigt och mentalt. Våra kroppar är inte helt erövrade av oss själva. Det finns fortfarande andra som gör anspråk på våra kroppar, på att bestämma över vad som är rätt och fel i förhållande till den egna kroppen.

Frågan är – vem äger dig? Vem bestämmer över din kropp, reglerar vad du får göra eller inte göra med din egen kropp? Det kan låta som en helt absurd fråga, för rent känslomässigt tror jag att de flesta reagerar utifrån att de naturligtvis själva bestämmer över sina egna kroppar. Men så enkelt är det inte. Ytterst sett har staten fortfarande högre bestämmanderätt över din kropp än du själv, i fler avseenden än du kanske tror. Och vi låter oss därtill bli ägda av våra partners (de allra flesta äktenskap är i praktiken ömsesidiga äganderättskontrakt), våra arbetsgivare, våra barn, våra släktingar och så vidare. De stunder då vi känner att vi faktiskt kan äga oss själva, disponera vår egen tid för oss själva, är ytterligt begränsade – och därtill, absurt nog, skambelagda. Det betraktas ofta som fult och egoistiskt att ta hand om sig själv – och därför gör många det aldrig, och förvandlas därmed till att vara slavar på heltid.

Solo-sex är Safe Sex.
Att onanera är garanterat riskfritt, särskilt beträffande överförande av sjukdomar.
Onani är skönt, hälsosamt, lugnande och gratis. Det finns inga nackdelar med onani.
Onani är nyttigt och bra.
Onani tillsammans med andra kan vara oerhört sexigt och spännande, eggande och roligt, inspirerande och lärorikt.
Att se på när andra onanerar kan vara väldigt upphetsande, men också bara mysigt. Och framför allt - befriande.

Att onanera är en frigörelsehandling, en bekräftelse på att jag är min egen, att jag kan bryta mig ur slaveriet att ständigt vara ägd av andra. En onanistund kan vara den enda tiden då jag faktiskt helt och hållet fokuserar på min egen njutning, min egen glädje.

Danmarks första Masturbate-a-thon har förstås fått massor av mediarespons, och inte bara i Danmark. Onanér for en god sag, i EkstraBladet, och i samma tidning kan man läsa om den amerikanska onanigurun Betty Dodson, God onani gør dig til bedre elsker, och i Politiken kan man läsa DM i onani afholdes til maj och Onanister sprøjter penge hjem til gode formål. Och på Amine.dk kan man läsa den roliga artikeln Give me five! Även i Sverige har det skrivits om danska Masturbate-a-thon - i HD hittar du "I Köpenhamn förbereds just nu ett maratonrunk"
Läs gärna mer om Masturbate-a-thon på Wikipedia!

Man kan köpa fräcka onaniprylar också – t-shirts, hängslen och mössor på denna butik på nätet. Gulligt. Nåt att ha på sig på nästa släktmiddag. Om inte annat så slutar föräldrarna kanske att tjata om hur härligt det skulle vara med barnbarn...

*******************
Samtliga foton av Calle & Jennie Rehbinder, och animationen av Calle Rehbinder

Nu börjar det kanske bli lite tjatigt, det här med bara bröst, men uppenbarligen är denna fråga större än man kan tro vid en första anblick. Det skrivs artiklar, det görs TV-reportage, det anordnas debatter – och vågorna går högre än man kanske väntat sig. Men jag vet varför. Sex och naket engagerar förstås alltid, eftersom det fortfarande är så tabubelagt och skräckstämplat, men framför allt visar denna symbolfråga på djupare strukturella problem - hur jämställda är vi egentligen, och hur står det till med objektifieringen av kvinnors kroppar?

RFSU inledde i tisdags kväll en samtalsserie, som de kallar "Sex med RFSU", på Kägelbanan på Södra teatern, Mosebacke torg i Stockholm, och där avhandlades just Bara Bröst-kampanjen. Jag var där förstås, tillsammans med min kära hustru Jennie. Klassiskt var att det egentligen fanns väldigt lite tid för samtal, men att det var ett litet fåtal utvalda nyckelpersoner som fick sitta i en panel i varsin fåtölj på ett podium, medan vi andra skulle sitta och lyssna. Ungefär som på TV. Det är ett lite tröttsamt format, som lämnar mycket tid till snömos från panelen, och alltför lite tid till intressanta kommentarer från auditoriet, vari jag såg många som förmodligen skulle ha minst lika intressanta saker att tillföra som personerna på scenen. Inte minst jag själv.

I samtalet deltog Ragnhild Karlsson från aktionsgruppen "Bara bröst", Andreas Ahlén, jurist från JämO, samt Beatrice Fredriksson från Muf, som tillsammans med Malin Petré startat bloggen "antifeministiskt initiativ" och som menar att jämställdheten kan lösas på annat sätt än genom feminism. Moderator för hela kvällens samtal var Ulf B. Andersson från RFSU Stockholm. Med skulle egentligen även ha varit Nour El-Refai, som blottade sina bröst i humorprogrammet "Raj-Raj" och blev fälld för ofredande, men hon fick förhinder i sista stund.

Det var dock bra att ha representanter för Bara Bröst och JämO på plats, för att på så sätt kunna få klarhet i vad som faktiskt har hänt i beslutsgången, när JämO avslog Bara Brösts anmälan av Fyrishovsbadet för könsdiskriminering. JämO avstod från rättsprocessen mot badet, eftersom de gjorde bedömningen att det inte skulle gå att vinna den striden. Det finns nämligen ett undantag i reglerna om könsdiskriminering, gällande "privatliv och anständighet". Vad denna anständighet består i är svårt att definiera, men det måste antagligen vara "prydast sätter ribban" som gäller.

På flera badhus är det nu fritt fram för barbröstat badande för både män och kvinnor, "så länge ingen tar anstöt", och det låter ju bra – men hur stor seger är det egentligen? Det betyder ju i alla fall att räddhararna och moraltanterna bestämmer var skåpet ska stå. Ingen riktig seger för oss som kämpar mot objektifiering, och för verklig jämställdhet mellan könen.

Mitt motförslag är att anmäla dem som tar anstöt. Om någon öppet klagar på att någon har nakna bröst, med motivet att det är äckligt, omoraliskt, oanständigt, fult eller vilken motivering som helst, så tycker jag att det är högst motiverat att anmäla den personen för sexuella trakasserier eller ofredande. Det skulle kunna bli intressant att se vad som blev av det...

Många argument kom upp i samtalet, många synvinklar skärskådades, och den jag tycker uttryckte sig klokast var definitivt Ragnhild från Bara Bröst. Väldigt ung, sådär, men ändå väl genomtänkt, uppriktig och ärlig, med alla argumenten på plats. Advokaten från JämO var korrekt, avmätt och... tja, en advokat, helt enkelt. Beatrice med antifeministbloggen, stackarn, pladdrade på och kunde knappt svara på en enda fråga, eftersom de alla var "så svåra". Hon hade passat bättre i ett annat, lite mindre forum. Hon utgick från ett ultraliberalt, superindividualistiskt perspektiv, utan gruppidentitet, utan diskrimineringslagar, men med en naiv utopisk idé om personligt ansvar. Att tala om marknaden, att ägarna av badhusen måste få välja sina egna regler, och att man får välja mellan olika badhus om man inte gillar ett av dem, känns rätt unket, och framför allt hopplöst naivt. De allra flesta orter med badhus har bara ett badhus, inte fler att välja mellan.

Det gamla trötta argumentet att man måste också ha valfriheten att inte behöva se nakna bröst kom förstås upp (måste man inte då också ha valfriheten att slippa se tjocka magar, negrer, springande barn, eller vadhelst man nu kan välja att ta anstöt av?), och riktigt tröttsamt blir det med föräldrar som vill skydda sina barn från att se nakna bröst på badhuset. Ragnhild svarade mycket bra på detta, och påpekade att föräldrar kanske borde ta sitt ansvar i att berätta för barnen att folk är olika. Där är en mörkhyad, där är en handikappad, där är en lång, där är en gammal, där är en ung - och där är en kvinna, och där är en man. Det kan vara bra att lära barnen att det inte är fel med variationer.

Ett annat riktigt sunkigt argument är att man borde ta hänsyn till personer med olika religioner. Men med denna logik så blir det ju till slut burkha för alla. Intressant nog är det ju aldrig strikta kristna, hinduer eller muslimer som för fram denna önskan, utan bara välmenande svenssons, i sedvanlig kvasikolonialistisk arrogans. "Stackars muslimer som ska stå ut med att se svenska flickors bröstvårtor!"

Självklart kommer även frågan om nakenhet upp, om det inte borde vara tillåtet att vara naken på badhusen. Men det är ju inte det diskussionen handlar om, hur god tanken än är. Diskussionen handlar om olika behandling av män och kvinnor. När vi har den jämlikheten kan vi ta diskussionen ett steg till, och diskutera en liberalare syn på kroppen över huvud taget. Självklart tycker jag som gammal nudist att det vore underbart om det var helt fritt att bada naken även på badhusen, precis som utomhus på somrarna. Men det får väl bli nästa strid, när kvinnorna åtminstone får välja själva om de vill täcka brösten eller ej.

Men värst av alla verkar vara badhuspersonalen. I utslag av spontan onaniskräck och ett fruktansvärt mansförakt, kan tanterna (för det handlar vanligen om tanter) bräka nedlåtande om "gubbarna" som inte kan hantera nakna bröst, för då går de iväg och runkar, och tänker på de stackars tjejerna. Jaha. Och varifrån kommer den här idén att alla kvinnor är totalt osexiga (och därmed anständiga) i bikini eller baddräkt, men blir sexbomber som får männen att tappa kontrollen totalt så fort BH:n åker av? Vad finns det egentligen för en magisk kraft i kvinnors bröstvårtor, som får oss män att fullkomligt tappa koncepterna? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Vad jag upplever som mest positivt med kvällens samtal var att det över huvud taget förs sådana samtal. Att det finns folk som bryr sig, som vill delta i det politiska livet, som vill påverka. Dock kan jag tycka att Ulf B. Andersson och RFSU-gänget verkar lite rädda för verkliga samtal, där alla deltagare kan vara med. Med RFSU Stockholms kafëkvällar i gott minne, ser jag just denna tendens som genomgående. Det ska bjudas in nyckelpersoner, men det blir väldigt lite tid över till att släppa samtalet mer fritt. Det vill jag gärna uppmuntra RFSU Stockholm att våga lite mer, i framtida samtalsarrangemang. Vi som kommer och lyssnar är ofta engagerade och pålästa, och har också intressanta saker att säga.

Allas vår Thomas "Stasi" Bodström får stryk igen, denna gång på Expressens debattsida Sidan 4. Han får verkligen inte vara i fred, och det är precis som det ska vara. Artikeln heter "Även Bodström och Ecpat ska hålla sig till sanningen", och påtalar Bodströms och ECPAT:s "liberala" hållning gentemot vad som är sant eller falskt.

Denna gång är vi en grupp som undertecknar (kompanistryk, med andra ord) - Sunny Börjesson, före detta strippa; Björn Elzén, förläggare (Hydra Förlag); Isabella Lund, sexsäljare, och innehavare av Årets Politiska Blogg i Sverige 2007; Pia Struck, sexualterapeut i Danmark, jag själv, samt Dick Wase, historiker. Det är Dick som har fört pennan, men vi andra har haft synpunkter och har kunnat påverka artikeln.

Läs artikeln! Kommentera gärna här i min blogg sen.

Dubbelmoralen triumferar, om vi ska tro Margareta Flygt. I en artikel i Sydsvenskan ifrågasätter artikelförfattaren det dubbla i att det å ena sidan ses som omoraliskt och hemskt att anlita prostituerade, å andra sidan är det helt O.K. att anlita tantramassören för en sinnlig massage av hela kroppen, inkluderande könet, kanske t.o.m. med en avslutande orgasm.

Nu gör Margareta det väldigt lätt för sig i sin artikel, eftersom de yttre omständigheterna har stor betydelse för sammanhanget. Att New Yorks guvernör Eliot Spitzer fick sparken var förstås inte bara för att han anlitat lyxprostituerade. Det hela komplicerades nämligen av att guvernör Spitzer var en hård förespråkare för moral, och en stark motståndare till prostitution. Officiellt. Det som alltså har varit mest upprörande är hans extremt dubbelmoraliska hållning. Så även om man skulle vara för legaliserad prostitution kan man knappast anse att det är ett dugg upprörande att han får sparken.

Att det skulle vara politiskt korrekt och allmänt accepterat med tantramassage är förstås också en sanning med modifikation. Den artikelförfattare i tidskriften Elle som beskriver sitt besök hos en tantramassör, har för det första inte fått denna behandling i Sverige, utan i Tyskland. Här skulle den med stor sannolikhet betraktas som olaglig. Det vill säga, det skulle vara olagligt att betala för en sådan tjänst. Vår prostitutions- och kopplerilagstiftning sätter käppar i hjulet för all behandling som på ett eller annat sätt kan vara sexuellt tillfredsställande.

Vid första anblicken kan Margareta Flygts artikel verka radikal och skärskådande, men det är den inte. I själva verket är Margareta Flygt en fegis, som inte vågar föra resonemanget hela vägen. Hon stannar i ett halvt fördömande av dubbelmoral, och vågar inte ta ställning alls i frågan om det borde vara O.K. att köpa sexuella tjänster eller ej, samt att de sexuella tjänsterna faktiskt kan se väldigt olika ut.

Vad som är riktigt intressant i den här frågeställningen är om den faktiskt kan belysa det faktum att vår nutida sexualmoral, med vidhängande lagstiftning, är komplett orealistisk och rejält hycklande. Vi tillåter människor att utföra en mängd olika tjänster mot betalning, varav flera handlar om fysisk njutning – allt från restaurangjobb till fotmassage. Men sexuella tjänster är inte godkända, för sex ska vara gratis – så säger vår moral. Men vad sägs då om alla de tjänster som ligger i gråzonen? Jag menar, jag kan ju råka bli kåt av en vanlig sinnlig massage - har jag då plötsligt brutit mot prostitutionslagstiftningen då, om jag blir kåt? Och varför är det tillåtet att massera hela kroppen utom just könet? Är det förresten tillåtet att ge könsmassage mot betalning, om syftet inte är att ge sexuell klimax i form av en orgasm? Och varför är det i sådana fall just orgasmen som gör det hela farligt? Var går gränserna egentligen? Och varför behövs dessa gränser över huvud taget? Varför betraktas just sex som så oerhört farligt? Varför uppstår det plötsligt en maktsituation, som betraktas som så farlig att den är i lag förbjuden, så fort sexualiteten berörs?

Det är verkligen dags att ta dessa frågor på allvar, och att vi kan ha en förutsättningslös och fördomsfri diskussion i ämnet. Det finns många frågor som aldrig kommer upp på bordet, eftersom de omgärdas av skam och juridik i ohelig allians. Vad är det egentligen som gäller i olika sammanhang? Vilka regler gäller för en personlig assistent, t.ex., eller en massageterapeut? Om jag jobbar inom vården, och kan hjälpa en patient att få sexuell tillfredsställelse, på ett eller annat sätt, och det sker med bådas samtycke, är det fel? Borde det finnas särskilda sexterapeuter på sjukhus och andra vårdinrättningar? Om jag masserar en person, och massagen frigör massor med sexuell energi, och klienten ifråga gärna tar en orgasm, med min hjälp – ska det vara förbjudet? Varför det?

Kuken och fittan är kroppsdelar som alla andra, och naturligtvis kan det ha mycket positiva hälsoeffekter att ge könen en omsorgsfull och positiv fysisk behandling, precis som det kan ha positiva hälsoeffekter att ge massage på fötter, ryggar eller huvuden. Och kom nu inte och säg "det är faktiskt skillnad på en kuk och en fot"! Ja, visst är det skillnad – på samma sätt som det är skillnad på en hand och ett öra, eller mellan en fot och en nacke. De fyller olika funktioner i kroppen. Men kroppen är också en helhet, och jag vågar påstå att det kan ha negativa effekter om vi ständigt, konsekvent undviker vissa kroppsdelar, av en eller annan anledning.

På våra kärlekskurser, för såväl par som singlar, lär jag och min hustru Jennie ut hur man ger tantrisk massage, och det brukar vara oerhört populärt. De positiva effekterna av könsmassage är så påtagliga, att det verkligen vore en välgärning att kunna erbjuda en sådan tjänst även mot betalning, av rena hälsoskäl. Men det låter sig alltså inte göras för tillfället.

Det här är viktiga frågor som måste diskuteras, och vissa svar måste vi också producera, eftersom den lagstiftning som råder just nu beträffande sexuella tjänster är väldigt illa anpassad till verkligheten, och den bygger på moraliska ställningstaganden som rimmar mer och mer illa med den världsbild som de flesta av oss har.
Vi måste tillåta oss att släppa taget om filosofiska snuttefiltar, som den auktoritärfeministiska maktordningsanalysen, pengatabut inom sexrelaterade tjänster, samt förstås den neurotiska och kroppsfientliga sexualskräcken.
Man måste även klara av att undvika egocentrisk empati – "det jag tycker är läskigt måste vara lika läskigt för alla andra också" – fenomenet att projicera sina egna rädslor på andra. Annars kan det inte bli en konstruktiv debatt.

Denna man verkar vara i stort behov av kukmassage...

Andra bloggare som skrivit om samma ämne:
Isabella Lund, Jag vecklar ut vingarna, Miss Evil, Kamferdroppar

Jan Guillou skrev i en av sina krönikor i Expressen, närmare bestämt i september 2007, att Thomas Bodström är farligare än Osama Bin Laden. Det låter som en typisk Guillou-överdrift, en dramatisering för att locka till sig läsare. Men Jan Guillou har rätt, på fler sätt än ett.

I sin vansinniga strävan att utplåna allt vad personlig integritet och yttrandefrihet heter, arbetar Thomas "Stasi" Bodström idogt på att vi steg för steg ska få ett allt ofriare samhälle – och hittills har det fungerat alltför väl. Bodströms förslag har gällt och gäller allt från datalagringsdirektiv, buggning, mjukvarupatent, censur av Internet, superfängelser, preventiv avlyssning, hemliga husrannsakningar, utökade DNA-tester och mycket annat. En hel del skrämmande artiklar kan man finna på denna länksida - läs och begrunda.

Thomas "Stasi" Bodström har nu än en gång avslöjat sig som en manipulativ lögnare, en obalanserad skitsnackare med en dold agenda. Och det är helt underbart. Jag brukar säga att ibland är det bäst att bara låta idioterna prata, för förr eller senare avslöjar de sig som just idioter. Och det senaste utspelet av Thomas "Stasi" Bodström är verkligen helt fantastiskt. Han tillämpar ovetande Godwins lag, och jämför OS i Kina med OS i Berlin 1936! Smakfullt och finkänsligt, Bodström...

Men det stannar inte därvid. Nu börjar drevet gå, och sällan har det varit så välförtjänt. I en efterlängtad artikel i Expressen tar Johannes Forssberg bladet från munnen och ger den kristna organisationen ECPAT en riktig bredsida. Kritiken är skoningslös, och med tanke på att allas vår Thomas "Stasi" Bodström är ordförande i svenska ECPAT, så får han rejält med stryk. Att ECPAT har en dold agenda borde länge ha varit uppenbart för alla som läser ett endaste litet mellan raderna ECPAT:s egen propaganda. Så mycket lögner och manipulation ägnar man sig inte åt om man har ett ärligt uppsåt. Men eftersom ECPAT utåt sett arbetar för ett gott syfte, låter vi dem hållas. Vägen till helvetet är kantad med goda avsikter...

Vad gäller just ECPAT, så tog GP den 22 februari 2008 in en extremt tendentiös och lögnaktig artikel av Thomas "Stasi" Bodström, med rubriken Stoppa sexturismen, en "rapport" från barerna i Bangkok, med allehanda skräckskildringar och propagandistiskt språkbruk. Denna artikel översattes och skickades till en organisation för prostituerade i Thailand, som blev högeligen upprörda över det lögnaktiga skitprat som Bodström vräkte ur sig, och så skrev de ett genmäle, som GP vägrade ta in. Så opartisk är svensk media.
Läs mer i detta ärende på bloggen Svensk Sexualpolitik Idag.

Jag lanserade öknamnet Thomas "Stasi" Bodström i en kommentar till ett inlägg på Blogge Bloggelitos blogg nån gång i vintras, eftersom jag tycker att allt Thomas "Stasi" Bodström gör verkar rikta in sig på en enda sak - mer kontroll av medborgarna. Mer register, mer avlyssning, mer buggning, hårdare lagar, brutala inskränkningar i yttrandefriheten - kort sagt, Thomas "Stasi" Bodström är en tvättäkta fascist.

[Festligt nog har detta öknamn spritt sig, och jag har sett flera bloggare använda det. Ett av mina otaliga mediaexperiment som slog väl ut.]

Superdebattören Oscar Swartz har skrivit två böcker som heter "Marschen mot Bodströmsamhället" och "Alternativ till Bodströmsamhället", och jag kan varmt rekommendera Oscars blogg om du är intresserad av att få reda på lite mer om hur "omtänksamma och respektfulla" våra politiker är gentemot oss andra medborgare.

Slutligen – för den som vill uppdatera sig ytterligare gällande uppgifter om Thomas "Stasi" Bodström, så kan man på denna sida läsa en synnerligen intressant uppräkning av integritetskränkande lagar och lagförslag som herr Thomas "Stasi" Bodström har drivit, och driver alltjämt.

Under påskhelgen 2008 firades Holi, en stor hinduisk festlighet i en skola i Vällingby, organiserat av Hindu Swayamsevak Sangh Sweden. Holi är en av alla de stora festliga och färgstarka högtider som firas i Indien under året, och den mest påtagliga effekten av just denna högtid är kastande av färgpulver, samt sprutande av färgat vatten. Om man upplever detta på plats i Indien (som jag gjort vid ett par tillfällen, senast för ett år sedan i februari 2007), så kan det gå rätt så vilt till, och man får räkna med att inte ha en enda ofärgad fläck kvar någonstans.

Så vilt gick det emellertid inte till i Vällingby. Där hade samlats ca 130 hinduer från flera europeiska länder, för att ha ett hinduiskt kulturläger under hela påskhelgen, som nu turligt nog råkade inträffa samtidigt som Holi. Det var väldigt många unga, och det kändes verkligen att detta var en helt organisk samvaro mellan personer av alla generationer och åldrar, och alla hade gott om utrymme att komma till uttryck.

En alldeles särskilt rolig sak med denna festival i Vällingby (i alla fall för mig) var att jag blev inbjuden att tala om nordisk sed, samt de paralleller som finns med vår urgamla förkristna tradition och hinduism. Eftersom jag även blev ombedd att berätta om våra gamla gudar, så tog jag med mig fyra gudabilder för att göra ett litet improviserat altare på plats – Odin, Tor, Frej & Freja.

Nu undrar kanske du som läser – varför i hela fridens namn vill dessa samlade hinduer höra på ett föredrag av en svensk hedning? Nå, det är nu inte så konstigt som det kanske verkar vid första anblicken. Till att börja med är hinduismen av hävd en inklusivistisk tradition, som är öppen för variation och mångfald. till skillnad från de mer rigida och hatbaserade traditionerna kristendom och islam. Dessutom har jag en personlig historia med engagemang i olika hinduiska sammanhang, och därmed en hel del kontakt med hinduer. Men det starkaste bandet finns genom mitt engagemang i nordisk sed, faktiskt, och då som deltagare i multi-kulturella evenemang.

För två år sedan, i februari 2006, var jag och min kära hustru Jennie inbjudna som delegater på en multikulturell religiös konferens i Jaipur, Indien, arrangerad av två organisationer – World Congress of Ethnic Religions, en europeisk organisation för paganistiska grupper, samt ICCS, en internationell hinduisk organisation. Där träffades ca 250 delegater från 33 länder – sikher, hinduer, franska kelter, maya-indianer, en cherokee-indian, buddhister, religiösa grupper och enskilda individer från Trinidad & Tobago, Israel, U.S.A., England, Lettland, Litauen, Danmark och Sverige - och många andra länder.
Läs gärna min rikt illustrerade artikel om denna konferens!

På grund av denna konferens har jag fått många fina kontakter med olika företrädare för hinduistiska organisationer, såväl i Indien som här i Sverige, och även i andra länder. Och några som jag mött både här i Sverige och i Indien i samband med konferensen var även involverade i denna Holifestival i Vällingby.

Så jag kom, ställde upp mina gudabilder, höll ett föredrag, och fick mycket positiv respons. Eftersom en stor del av deltagarna kom från andra länder än Sverige (nästan 30 från England), så höll jag föredraget på engelska. Jag talade om likheterna mellan hinduism och nordisk sed, en del om hur jag själv inspirerats av indisk kultur i såväl mitt andliga liv som i andra aspekter av livet, mina resor i Indien (som t.ex. Holi-firande i Varsana - det är VILT!), och en del om konferensen som jag var med på i Jaupur 2006.

Men det viktigaste inslaget i mitt föredrag var nog ändå att uppmuntra hinduerna att se sin egen tradition som värdefull, inte bara för dem själva, utan för hela världen, i det att hinduismen skulle kunna tjäna som en fantastisk förebild för människor i andra religioner och traditioner. Hinduismen är sedan tusentals år tillbaka en tolerant, accepterande, kärleksfull kultur, med mångfald och personliga uttryck som självklara komponenter i det dagliga livet. Detta förstås i kontrast till de hårda, fanatiska, exklusivistiska, aggressiva och monopolistiska traditionerna från mellanöstern. De som blivit utstötta och förtryckta i andra kulturer har fått en fristad i Indien. Sufierna som blev utsparkade som otrogna av muslimerna fick en fristad i Indien, Baha'i, judar och många andra, som helt har sluppit förföljelse, eftersom det hinduiska Indien alltid öppnat sina dörrar för alla som sökt en fristad.

"In 3000 years of our history, people from all over the world have come and invaded us, captured our lands, conquered our minds. From Alexander onwards, The Greeks, the Portuguese, the British, the French, the Dutch, all of them came and looted us, took over what was ours. Yet we have not done this to any other nation. We have not conquered anyone. We have not grabbed their land, their culture, their history and tried to enforce our way of life on them. Why? Because we respect the freedom of others."

– Dr. Abdul Kalam

Många hinduer anser att Indien har varit för välkomnande genom tiderna, för eftergivligt, för mjukt, och att de har låtit sig köras över av blodtörstiga muslimska och kristna erövrare. Men det kan också vara så att just denna eftergivlighet, denna mjukhet, hinduismens jordnära, flödande kultur har överlevt just på grund av denna mjukhet. Här i Norden, och i många andra kulturer, såg sig de kristna mer angelägna om att utplåna allt förkristet, kanske just för att det var en mer "hård" kultur - det blev mer konfrontation, och då måste den ena nedkämpas. Vem vet.

Det finns naturligtvis inga kulturer som saknar baksidor, och hinduismen har sina skamfläckar som alla andra – brahminvälde, rigida samhällsklasser, fatalism, skrock och mycket annat. Men det mesta av detta är mer att betrakta som allmänmänskliga problem som kan dyka upp i vilka mänskliga kulturer som helst. Det som saknas, och som är det som ger hinduismen sitt största värde som förebild för omvärlden, är just anspråket på sanningsmonopol, det enfaldigt monoteistiska, det exklusivistiska, det våldsamma fördömandet av allt som avviker från profetens mässande.

Efter föredraget blev vi bjudna på godis (laddu!), och så blev vi utsatta för lite färgbombardemang. Oerhört civiliserat och stillsamt jämfört med de helgalna färgkrigen jag upplevt i Indien, men mycket trevligt. Och jag kan fortfarande använda mina kläder. God mat bjöds vi på (mmmm... ris, dhal, chapatis, paneer subji, sallad), och flera inspirerande pratstunder. Jag hoppas att detta möte inte kommer ensamt, och ser fram emot fler av liknande sort.

Det finns en allmänt förekommande idé om att porr skulle vara väldigt farligt, skadligt, omoraliskt och allmänt oacceptabelt för oss "moderna" och "upplysta" människor. Att porren skulle leda till ökad brottslighet, fler våldtäkter ("porr är teori, våldtäkt är praktik") och en förvrängd sexualsyn. Detta är förstås en komplett galen idé utan någon som helst faktabakgrund, och utan stöd i någon vetenskaplig forskning. Denna idé stammar helt och hållet ur kroppsfientlig och sexualneurotisk moralism, till största del kommen ur den kristna kyrkans världsfrånvända ideologi.

Det finns till och med en hel del förvirrade stackare (eller i värsta fall fascistoida idioter) som anser att porr borde förbjudas. Vad dessa personer har tänkt med innan de redovisat sina åsikter är inte känt, men en hjärna kan det knappast ha varit. För det första förutsätter det att vi helt och hållet ger upp alla ideal om yttrandefrihet och åsiktsfrihet, och inför en stenhård censur. Sen kommer ett större problem – vad ska vi censurera, och vad får sägas/publiceras?

Det största problemet med denna censurambition är naturligtvis att bestämma vad som ska vara tillåtet eller ej. Ska man förbjuda själva offentliggörandet av erotiska bilder, eller är det redan framställandet av dem som ska förbjudas? Om Nisse Persson plåtar sig själv och sin fru med mobilkameran – nakna, i en erotisk situation – ska det vara olagligt? Eller är det om bilderna ses av någon annan som det förvandlas till ett brott? Detta är uppenbart absurt, som vem som helst kan inse, och den enda självklara slutsatsen man kan dra av detta är att om man vill förbjuda porr, så måste man införa totalitär diktatur, med fruktansvärt inskränkt yttrandefrihet. Alltså ingen yttrandefrihet alls.

Ett annat uppenbart problem är själva tanken att vi skulle kunna komma överens om en allmän definition om vad som är porr eller inte. Det låter sig svårligen göras, eftersom det helt och hållet är en fråga om tycke och smak. Men låt oss ändå försöka. Om vi tillåter oss att använda den definition av porr, eller pornografi, som vi hittar i Svenska Akademins Ordlista, så står där "sexuellt retande framställning i ord eller bild". Ur den synvinkeln måste vi dra slutsatsen att all media som kan upplevas som sexuellt retande också är pornografisk. Konstverk av Zorn, Ingres, Courbet, Michelangelo, Picasso m.fl. är ofta utstuderat pornografiska, liksom litterära verk av D.H Lawrence, Anaïs Nin och Giacomo Casanova. Carl Larssons illustrationer med badande, nakna barn måste med självklar konsekvens betraktas som barnpornografiska.

Allt detta måste förstås förbjudas. Franska kort ska vi inte tala om. Men även resekataloger med badbilder och underklädesreklam måste förbjudas, eftersom även dessa kan upplevas som sexuellt retande. Och hur vi än gör med censuren, så måste vi, om vi ska ha den, låta någon annan fatta dessa beslut åt oss, vad som skall censureras och förbjudas. Vi frånsäger oss rätten att själva bestämma och välja vad för slags information vi vill ta del av. Vi frånsäger oss våra demokratiska rättigheter.

Många hävdar att porren bidrar till förtryck av kvinnor. Men detta är en paradox, eftersom man internationellt sett kan göra den iakttagelsen att de länder som har yttrandefrihet, och därmed större jämställdhet och frihet för kvinnor, är också de länder som har mer pornografi. Och de länder där pornografiska alster är förbjudna är generellt sett också de länder där kvinnorna är mest förtryckta och underställda männen.

För att slingra sig ur detta generande resultat av ogenomtänkt moralism, så har man uppfunnit en kategorisering som förstås bara finns i fantasin – man skiljer på "erotik" och "porr". Erotik är fint, och porr är fult. Erotik är kultur och uppbyggligt, porr är farligt och snuskigt. Men vari ligger egentligen skillnaden, förutom belysningen, eller möjligen produktionstekniken? (oljemålningar är konst, video är skräp, svartvitt är kultur, färg är snusk, gammalt är spännande, nytt är chockerande och vulgärt)

Det är alltså O.K. med råa knullbilder om de är tecknade av Picasso eller Bror Hjorth, men inte om de är framställda av någon med lägre konstnärlig profil. Varför? Och det är O.K. med foton om de är väldigt gamla. Då är de charmiga. Till och med ren hårdporr från förra sekelskiftet kan ses som rätt gullig. Någonstans i tiden förvandlas den äckliga porren till kittlande erotik.

Denna uppdelning är förstås helt och hållet artificiell, och har inget med verkligheten att göra. Det är ett försök att dela upp erotika i finkultur och fulkultur. "Porren" är det folkliga, vulgära och smaklösa uttrycket för behovet av erotiska skildringar (som förstås borde förbjudas), medan "erotiken" representerar det konstnärligt högtstående, det fiiiiiina, det kulturellt godkända. Och som alltid så finns det en bred medelklass som strävar efter att framstå som fiiiiinare än de lägre samhällsklasserna, och då framhäver man gärna det som gör att man verkar mer högtstående - som t.ex. hur man ser på sexskildringar. Erotik är fint, porr är fult. Samma öde har drabbat dansbanekulturen, jazzen, serietidningar, videovåldet och alla yttringar av folkkultur.

Jag har i snart tio år haft en hemsida på nätet som jag kallar Cirkus Eros. Underrubriken är "Erotik för finsmakare". Men man skulle faktiskt helt krasst lika gärna kunna säga att erotik är porr för finsmakare. Det är bara en formuleringsfråga. Jag har själv formulerat det så för länge sedan att jag inte gillade den porr jag fann, och därför har jag gjort min egen. Och eftersom jag är konstnärligt lagd, och därtill en smula romantisk, så präglas mina erotiska bilder och noveller av såväl konstnärlig vision som romantiska ideal. Men jag hävdar också att det inte gör dem mindre pornografiska. De ÄR gjorda med tanke på att skildra sexualiteten och lusten som något härligt och livskraftigt, och självklart vill jag att de som ser mina bilder och de som läser mina berättelser ska bli kåta! Alltså är det pornografi.

All erotik är med nödvändighet pornografisk, annars är den inte erotik. Detta är min absoluta slutsats av diskussionen. Jag har själv fotograferat naket sedan början av 1980-talet, och under en lång tid har jag naturligtvis inte tänkt på mina bilder som "porr", utan som konstnärliga verk, innerliga skildringar av kvinnokroppen. Rätt så pretto, men helt i linje med det allmänna betraktelsesättet. Faktum kvarstår - självklart blev jag kåt av en del av mina bilder (vilket också var en av orsakerna för mig att framställa dem), och följaktligen har jag använt en del av mina egna bilder som runkobjekt. Alltså hade jag helt enkelt framställt porr, fast i enlighet med min egen smakriktning. Och vari ligger problemet med det, egentligen? Varför kände jag behovet att förfina min kättja, sublimera min önskan att njuta av pornografiska alster genom att kalla det "erotik", inte porr? Varför blir det plötsligt "snuskigt", eller på annat sätt dåligt?

För att det handlar om sex. Sex betraktas fortfarande allmänt som det farligaste som finns. Sexskildringar är de mest censurdrabbade av samtliga kulturyttringar, och det som vanligen väcker mest motvilja, ilska och skräck. Mycket, mycket mer än skildringar av våld och övergrepp. I tidningar och på TV blir vi dagligen fullpumpade med våld, blod och elände. Krossade skallar, kulhål, blodpölar och sår, ackompanjerade i bild av de vapen som använts för att skapa dessa skador, redovisas öppet och högfrekvent i det vi kallar nyhetsrapportering och underhållning. För några år sedan hade en av våra kvällstidningar ett helt mittuppslag ägnat åt ett bildreportage, i vilket vi får följa processen, bild för bild, vari en afrikansk man får sin ena hand och sin ena fot avsågade. Jag kan fortfarande drömma mardrömmar om detta. Det var det mest motbjudande jag någonsin sett i en kvällstidning - som för övrigt får säljas helt öppet, till såväl barn som känsliga vuxna, utan varningstext. Detta ansågs som relevant nyhetsrapportering, vilket man väl kan hävda. Men kan du tänka dig ett mittuppslag i Expressen där man bild för bild, detaljerat och nära redovisar ett samlag? Det skulle sannolikt väcka en läsarstorm, och många skulle bli ohyggligt upprörda, inte minst å barnens vägnar. Det skulle med stor sannolikhet ses som mycket farligare, och möta oerhört mycket mer kritik, än reportaget med avsågningen av lemmar. Och vad värre är – med stor sannolikhet skulle fler tycka att det vore äckligt och motbjudande, och det skrämmer mig verkligen.

"Det är något grundläggande fel med en kultur där brutala mord, misshandel och tortyr betraktas som legitim underhållning medan litteratur, konst och film som visar människor som njuter av sex med varandra anses fult eller omoraliskt."
– Håkan Blomqvist –

För att göra det hela än mer komplicerat, så blandas den här diskussionen alltsomoftast upp med varierande uttryck för en amerkansk typ av puritansk feminism, introducerad främst av personer som Catherine McKinnon och Andrea Dworkin, karismatiska demagoger som myntat uttryck av sorten "porr är teorin, våldtäkten är praktiken" - trots att det inte finns en enda vetenskaplig studie värd namnet som visar på ett samband av det slaget. Snarare finns det fler studier som antyder motsatsen – att porren har en dämpande effekt på sexbrottsligheten.

Vi ska inte glömma att det finns en starkt sexpositiv feministisk rörelse som också är porrpositiv, eftersom porr kan hjälpa även kvinnor att stärkas i sin egen sexualitet, förutsatt att porren ifråga gestaltar sex på ett sätt som inte är kvinnoförnedrande, utan snarare uppmuntrar kvinnor att utforska sin egen sexualitet. Och det finns faktiskt en hel del sådan porr/erotik, vad än somliga förstoppade moralfeminister påstår.

En typ av argument som ofta kommer upp i diskussionen kring pornografins vara eller icke vara, är arbetsvillkoren för dem som figurerar i porrfilmer och porrbilder. Och självfallet är det relevanta frågeställningar, som bör behandlas. Men inte på det sätt som ofta görs idag, med censuriver och förbud. Det blir som att bota förkylning genom att skära bort näsan. Vi kommer inte åt problemen med förbud. Tvärtom kan det förvärra situationen drastiskt, på samma sätt som sexköpslagen och kopplerilagen har gjort i Sverige.

Vi kommer inte åt problem på arbetsplatser genom att förbjuda hela yrkeskategorier – särskilt inte om det är ett yrke som alltid har funnits sedan tidernas begynnelse, och som alltid kommer att finnas, eftersom behovet alltid har funnits, och alltid kommer att finnas. Det enda vettiga sättet att komma åt eventuella problem är att istället ta upp trollen i solen – att belysa problemen precis för vad de är, och åtgärda därefter. Genom positiva regleringar, facklig verksamhet, yrkesorganisationer m.m. Vi bojkottar t.ex. inte alla mattor, bara för att det finns ett antal mattfabriker i Pakistan som har förslavade och misshandlade barnarbetare som tillverkar mattorna. Vi förbjuder inte allt bruk av skor, bara för att det finns sweatshops i Sydostasien.

Det är för övrigt djupt antifeministiskt, och därtill både föraktfullt och nedlåtande, att påstå att kvinnor som deltar i pornografisk konst inte förstår sitt bästa, att de är manipulerade eller tvingade, att ingen kvinna kan vilja utsätta sig för detta frivilligt. Detta är verkligen att cementera bilden av kvinnor som underlägsna, viljelösa offer, och det kan jag bara inte gå med på. Jag har själv som sagt fotograferat ett stort antal nakna män, kvinnor och par i mer eller mindre erotiska situationer i många år, och jag har aldrig upplevt någon av mina modeller som offer, ovilliga eller manipulerade. De som har blivit fotograferade av mig har som regel själva kontaktat mig för att vara mina modeller, eftersom de gillar det jag gör. Och jag har ingen anledning att tro något annat än att detsamma gäller för de allra flesta som ställer upp i andra fotografers studior, eller för den delen i porrfilmer.

Jag är inte så naiv och godtrogen att jag inte förstår att det existerar en hel del missbruk och utnyttjande av människor i porrbranschen, precis som i modebranschen, musikbranschen, filmbranschen och tusen andra branscher. Det finns gott om folk som blir rövknullade i de allra flesta branscher, utnyttjade, misshandlade, slängda på soptippen. Börsmäklare, sjuksköterskor, gruvarbetare, kommunalpolitiker – alla löper risken att bli trampade på och förödmjukade, och somliga t.o.m. offentligt. Sådant är livet, oavsett om vi gillar det eller ej. Så varför detta överdrivna fokus på just porr? Återigen - för att det handlar om sex. Och sex är ju som bekant det fa-a-a-a-arligaste som finns.

Porr har alltid funnits, och kommer alltid att finnas. Sedan tidernas begynnelse, så länge människor har haft förmågan att måla och teckna, grottmålningar, hällristningar eller vadhelst för teknik vi har använt oss av, så har människor avbildat varandra, görandes det som människor gör. Människor som jagar, rider, åker båt, driver djur, plogar, bygger hus – och har sex. Sexskildringar finns sedan urminnes tider, och kommer alltid att finnas. Och på samma sätt som vi människor har utvecklats tekniskt, så har vi också utvecklat våra sexskildringar. Så snart skriftspråket uppfanns så skrev man sexskildringar, bland allt annat man skrev. Så fort målerikonsten utvecklades så följde de erotiska bilderna med. Så fort fotograferingskonsten uppfanns så fanns det fotografer som ville skildra nakna män och kvinnor, gärna tillsammans, och detsamma gäller naturligtvis de rörliga bilderna – filmen. Detta hör till vår natur, och är inget som en hel armé av magsura moralister kan ändra på, hur välmenande de än tror att de är.

Jag vill gärna vända på resonemanget och tala lite om hur bra det kan vara med porr. Ja, det finns en hel del usel porr, och jag skulle nog t.o.m. påstå att majoriteten av all porr är rätt så undermålig, men vi kan inte döma ut en hel genre bara för att vi är för lata för att hitta guldkornen. Och så kan det vara idé att fråga sig varför porren ofta är så usel. Personligen tror jag att det handlar om acceptans. Den tid när DN recenserar nya porrfilmer sida vid sida med andra filmer, teaterföreställningar, litteratur och konst, så kommer också den pornografiska konsten att höjas i kvalitet. Och i samma grad vi fulstämplar och stigmatiserar porren så kommer väldigt få etablerade och erkända konstnärer, filmare m.fl. våga försöka sig på att skapa högkvalitativa pornografiska verk.

Idén med porr är ju egentligen bara att skildra sex i text och/eller bild, för att vi ska bli kåta av den, för att vi ska kunna höja vår sexuella energi. Och vad är egentligen fel med det? Den enda anledningen till att tycka att det är något fel med det är om man i grunden tycker att det är något fel och omoraliskt med sex som helhet. Men om man nu inte tycker det, utan faktiskt kan se sex som något nyttigt, roligt, helande, uppfriskande, hälsosamt, kärleksbefrämjande och skönt, så måste väl ändå skildringar av samma aktivitet ses som något positivt?

Porren beskylls ofta för att vara orealistisk, könsstereotypisk och befästande av schabloner – och självklart är porren som regel inte direkt socialrealistisk, men det är väl inte meningen heller? Porren är vanligen tänkt som fantasier som skall kåta upp betraktaren/läsaren. Funkar det så funkar det. Och vad gäller det könsstereotypa så upplever jag tvärtom att porren ofta är mycket mer varierad och fantasifull i såväl sexualsyn som i könsroller än vanlig spelfilm ens kommer i närheten av.

Porren har bidragit till att berika människors sexliv och inspirera till större variation och lekfullhet. Porren har också haft stor betydelse för marginaliserade gruppers identifikation. Bögporr, fetischporr och porr som skildrar allehanda variationer kan fungera som skamlösande befriare, bekräftande olika personers sexuella identitet genom att erbjuda speglar, identifikationsobjekt. Redan Casanova och Markis De Sade gjorde viktiga insatser för att befria fjättrade sinnen från skuld- och skamtyngd moralism, och det kan även nutida porr göra.

Det är dags att sluta döma människor för deras sexuella val. Det är dags att sluta moralisera utifrån egna paranoida föreställningar om "rätt" och "fel". Det är dags att dra upp huvudet ur sanden och acceptera att sex faktiskt inte är farligt. Inte skildringar av sex heller. Jag tror att det var Lenny Bruce som ställde frågan om hur många mord någon hade sett i en porrfilm. Tänk på det ett tag. Vad tar vi mest skada av? Att se folk bli mördade på löpande band, eller människor som knullar?

MAKE LOVE, NOT WAR!

Ibland undrar jag om jag ska skratta eller gråta. I Expressens Sidan 4 Debatt orerar frilansjournalisten Beata Wielgosz vilt om djursex - Förbjud våldtäkt på våra hönor - och sen utgjuter hon sin förtvivlan över alla dessa hemska människor som vill ha sex med djur, som t.ex. höns (redan rubriken ser ut som en skrattretande satir). Som om det vore tillåtet att knulla höns. Det är det inte. Det räknas nämligen som djurplågeri, och då är det förbjudet.

Det finns en djurskyddslag, och den omfattar självklart även de sexuella övergrepp som faktiskt skadar djuren rent fysiskt. Visserligen får vi låta höns gå i lador och hacka ihjäl varandra, vi hänger dem i fötterna och knipsar huvudena av dem på löpande band, och sedan äter vi upp dem. Men det är O.K. så länge vi inte har sex med dem. Det är något i denna ekvation som ringer jävligt illa.

Det finns en sjuk dubbelmoral inbyggd i denna frågeställning. Om de som vill förbjuda djursex är vegetarianer kan jag eventuellt respektera deras ståndpunkt, även om jag kanske inte hålle rmed helt och hållet, men en person som äter kött, och samtidigt vill förbjuda djursex och djurporr, har inte tänkt genom frågan särskilt noga. Det är något oerhört bisarrt med en person som tycker att det är O.K. att på det mest obarmhärtiga och okänsliga sätt transportera djur till ett slakteri, slakta dem, stycka dem och äta upp dem - men det är alltså inte O.K. att ha sex med dem.

En ko lider inte av att bli knullad av en människa. Har ni sett storleken på en tjurkuk? Den f�