Kåldolmar och kelimer

letaguldkorn — Thu, 31 May 2007 00:53:15 +0000

Med förra årets kravaller färskt i minne vill stadens politiker ta tillbaka gator och torg från höger- och vänsterextremister den 6 juni. "Vi vill visa att Stockholm tillhör de positiva krafterna i samhället", säger Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd (fp), till SvD.se.

Kravallerna beror kanske på att det inte känns som om det finns något att fira. Liksom i brist på annat så kan man puckla på de som firar nationaldag av ”fel anledning”.

Vilken anledning är rätt?

Vem har rätt att fira nationaldag och vad är det vi firar?

Hur många vet varför vi firar nationaldag den 6 juni?

Vi firar den 6 juni därför att Gustav Vasa blev vald till svensk konung på riksdagen i Strängnäs den dagen.

Men vänta nu?

Svensk kung - vilket år?

1523

Men då upplöstes Kalmarunionen och Skåne tillhörde Danmark - så Gustav Vasa har aldrig krönts som konung över Skåne.

Inte heller över Halland, Blekinge, Bohuslän, Jämtland, Härjedalen eller Lappland. Dessa landskap lydde inte under svensk lag.

Däremot var Finland svenskt då.
Firar ni 6 juni som er nationaldag i Finland?

Att harva om vad och vem som egentligen är svensk kan te sig ganska meningslöst. Sverigedemokrater vill mota ut invandrare, men hyllar samtidigt kungahuset - där inte en svensk kotte kunnat skymtas sedan generalen Jean Baptiste Bernadotte som vuxen adopterades av svenska kungahuset och blev kung i Sverige och Norge år 1818.

Sanningen att säga har det inte flutit mycket svenskt blod i de kungliga ådrorna sedan den siste vasen* lämnade tronen. Om det nu spelar någon roll.

Nej - det som är intressant är hur vi inspireras av varandra - hur olika kulturer berikar varandra. Hur byn inspirerar staden, den unge inspirerar den gamle, systern sin bror, hur svenskarna inspirerades i Turkiet och tog med sig receptet på vinbladsdolmar - och hemma i Sverige ersatte vinbladen med vad de hade hemma: kålblad - voilá: den svenska kåldolmen med lingonsylt var född.

Bilden är härifrån - där också ett recept på kåldolmar kan fås.

Äts numera med potatis (denna utlänning hade nått skandinavisk mark vid tiden för Karl XII:s kalabaliker - odlades i botaniska trädgården i Uppsala - men var inte populär som maträtt i de svenska hemmen - introducerades först 1724 på allvar av Jonas Alströmer i Sverige - men svenskarna var länge misstänksamma).

Turkiska vinbladsdolmar. Bilden kommer härifrån - där man kan få fina recept på olika dolmar.

Dolma betyder för övrigt fodral. Som fodral går även paprika att användas.
Men en kalemdolma ska inte ätas - det är ett pennfodral.

Något som jag länge tänkt på - men inte riktigt satt mig in i är hantverksinspirationer.
Att frakta tyger, kläder, kuddar, mattor och gardiner över haven är lätt och dessa textilier har alltid varit populära exportvaror.

Nog har hantverkarna i de importerande länderna låtit sig inspireras av de exotiska föremål som lossades runt om i våra hamnar?

Jag njuter varje sommar i Julius Kronbergs ateljé av de två asymmetriska gardinerna i kelim. Många besökare - särskilt äldre kvinnor frågar om de verkligen är turkiska/kurdiska - de ser så svenska ut.
Och ja, de ser faktiskt ut som röllakan.

Jag ska kort reda ut begreppen röllakan och kelim:

Röllakan kommer från det fornsvenska ryglakn, som i sin tur härstammar från det tyska ruggelakan - vilket betyder ryggkläde - det vill säga: det som sattes upp på väggen vid den väggfasta sittbänken till exempel. Detta kläde - detta lakan, hängde då bakom den sittandes rygg. Röllakan är en speciell vävteknik - där skarvarna är tydliga. Färgerna brukar inte gå in i varandra.

På liknande sätt vävs kelim. Där finns dessutom små slitsar i väven - mellan färgområdena.Skillnaden är att en kelim ser likadan ut från båda håll - det finns ingen tydlig framsida och baksida - medan röllakan har fram och bak klart definierad.
Kelim vävs ofta av kvinnor i Kurdistan. Vävens mönster berättar en historia.

Kelim vävs dessutom ibland på en smal vävstol i två asymmetriska längder, som sedan sys ihop - för att få ett bredare tyg. Förr sålde man inte familjens kelimvävar - de användes av de nomadiserande grupperna själva. Lätta att plocka med sig, att använda som mattor, filtar och underlag.

Här är några exempel på kelim och röllakan:

Kudde med kelimväv

Röllakansväv för kudde

Till vänster en kelimmatta och till höger en röllakansmatta.

Och som bonus:

Ett par kelimljus Dessa finns här att köpa.

För den som vill läsa mer om kelimvävar kan jag rekommendera Etnografiska museets bok "Kelim - symbolfyllda vävnader från Kurdistan". För övrigt den enda bok jag hittar just nu om kelim. Finns inte att köpa på nätboklådorna, men på museet för 40:-.
En bok om röllakan kunde jag inte finna.

Tack och lov för influenserna.

Tack och lov att vi inte bliver vid vår läst och låter nationalismen bli en hämsko, en grund för inavel.

Tack och lov för kelim, röllakan och kåldolmar samt alla andra influenser som ligger och skvalpar som vågor mellan nationer och kulturer, låt influenserna befrukta konsten, kulturen och kärleken.

Och som halvdansk boende i Skåne får jag väl fira med en Tuborg och vifta lite provocerande med Dannebrogen den 6 juni.

Danmarks nationaldag – som firas den 5 juni – viftar jag naturligtvis med den blågula och dricker Lyckholms.

Du gamla, du fria,

Der er et yndigt land, du fjällhöga Nord,
det står med brede bøge

du tysta, du glädjerika sköna!

nær salten østerstrand...

Sydsvenskans diskussion om Nationaldagen

Svenska Dagbladets artikel om Nationaldagskravaller

* Vase - medlem i familjen Vasa

rollakan « WordPress.com Tag Feed

Kåldolmar och kelimer