Men det är ju valkampanj på gång, och då gäller inte samarbetets lagar för att få nåt gjort. Nä då gäller det antal röster. Till vilket pris som helst. Och då verkar det mer som en boskapsmarknad där hjordar av kreatur säljs fram och till baka i en budgivning som få klarar av att följa. Några hjordar trilskas fortfarande och tycks inte vilja gå under klubban vadän priset må vara. I vart fall inte ännu. “The undecided” som gruppen kallar sig.

USA och världen i övrigt står inför en utomordentligt allvarlig finanskris. Men USAs presidentvalskampanj går oförtrutet vidare med så seriösa inslag som läppstift på Pitbull hundar, hur många hus har egentligen McCain, osv i en ganska löjlig ordväxling som har föga eller inget att göra med allvaret ute i den kalla verkligheten.

Men så är det väl med politiker. Om ett land gör framsteg, så är det nog oftast inte tack vara de valda politikerna utan trots dessa politiker. Men vad har USAs presidentval att göra med DR? USA är landets främsta och viktigaste handelspartner (om man undantar den livsviktiga oljan från Chavez i Venezuela) och hyresgästen i Vita Huset är mycket viktig för små länder som DR. Och resten av världen. Och skillnaderna mella de två kandidaterna där borta är stor. Ta bara som ett exempel att McCain vill skapa ett alternativt FN, där USA kan välja och vraka bland de som vill bli medlemmar. I McCains FN alternativ blir alltså många stater portade, om man inte gör som USA vill att man skall göra. Eller för att ta ett annat ur högen, ta Obamas varning om att vända upp och ner på de frihandelsavtal som USA ingått under både Clinton och Bush administrationerna.

Vad blir konsekvenserna för oss utanför USA av de alternativ som står till buds för väljarna därborta? Tänker dom nånsin på de följder deras val har på världen i övrigt? Stormakters inflytande är på många sätt avgörande för väl och ve i många delar av resten av världen. När man nyser i Washington får vi andra ofta influensa.

DR följer med spänning vad som händer och sker i USA just nu. Inte bara Presidentvalet utan också Finanskrisen.....Det ligger nog några tuffa år framför oss alla. Så det kanske inte spelar nån roll om hyresgästen i Vita Huset heter McCain eller Obama. Eller... ?

Jag, liksom många andra, glädjs oerhört mycket över att USA ("The Greatest Democracy on Earth" - okej) äntligen har en svart presidentkandidat.

Jag är inte en fantastiskt politiskt kunnig person, åtmindstånde inte vad gäller så stora skalor som vem som bli bäst som president. Men jag är, som kanske du med (?), trött (milt uttryckt) på den sittande presidenten. Jag är också trött på äldre vita män i kostym och grått hår, på republikaner, på ALLT (kanske med vissa undantag) som skett i USA främst vad gäller utrikespolitik in the name of George W Bush.

Ingen tvekan om att det behövs nytt blod i vita huset! Det kan nog de allra flesta skriva under på. Men vad vore bäst? McCain eller Obama? Jag kan inte svara på det, men jag kan ge er en hint om vad jag känner (läs denna text så är det inte svårt att klura ut).

Föreställ er bara vilken oerhörd skillnad det skulle ha globalt att ha en demokratisk svart man som "ledare för den fria världen"! :) Det skulle kunna binda ihop världen en liten aning, och få människor över hela världen att aningens lättare kunna identifiera sig med USA:s president.

Det första raderna om Obama på hans webbsida:

"Barack Obama was raised by a single mother and his grandparents. They didn't have much money, but they taught him values from the Kansas heartland where they grew up. He took out loans to put himself through school."

Och de första raderna om McCain på hans webbsida:

"John McCain has a remarkable record of leadership ande experience that embodies his unwavring lifetime commitment to service, First elected to the U.S. House of Representatives from Arizona in 1982, John has led the fight for reforming Washington, eliminating wasteful government spending, and strengthening our nation's armed forces."

Onekligen vill ju McCain mer presentera sig som "professionell", och Obama som "folklig". Jag tror att många av väljarna i USA vill ha en president som de kan relatera till.

På Demokraternas hemsida kan vi läsa om hur McCain röstat *ja* eller *nej* i samma utstreckning som Bush:

"John McCain has voted with George W. Bush 90 percent of the time, including 95 percent in 2007 and 100 percent this year. He really is just more of the same. We released this video to show, visually, what that looks like."

En underhållande liten film från Demokraterna. :D

Och texten: "American Families Cant Afford More of the Same Old Politics" tror jag talar till många amerikaners hjärtan.

På Republikanernas hemsida listas hur McCain resonerar jämfört med Obama:

Angående utrikespolitk:

John McCain would strengthen our alliances, keep America safe, and enhance American prosperity by expanding trade.

Obama says he would meet unconditionally with the world’s worst dictators, from Ahmadinejad to Castro to Kim Jong Il.

McCain: "strengthen our alliances, keep America safe" bla bla bla.... har du hört den förut? Politiskt dravel utan förklaring.

Obama: "meet unconditionally with the worlds worst dictatiors"... tycker jag låter bra, för det kan bygga broar och bättre diskussioner mellan länders olika ledare. Det sänder inte signaler som "vi är för goda/bra för att möta med er!.

Nåväl.. jag vet att jag inte är en expert på USA's politik, men jag vet också att jag är en typisk "medborgare", och många amerikaner känner som jag: "Vote for Change!"

Det finns även kul klipp att hitta där skotten Craig Ferguson gör samma sak något år tidigare. Jag vet också att en av mina andra favoritkomiker, Lewis Black, har uppträtt på denna middag men därifrån har jag inte hittat några bilder ännu tyvärr...

Nej, min teori är en annan. Lite tråkigare. Lite mer sann.

Myndigheten har för lite att göra. Kalla Kriget är över. Det gäller att hålla budgeten uppe och framstå som samhällsviktiga. Skitviktiga Kalle Anka-figurer med ovanligt fyrkantiga skallar.

En uppmaning: När FRA´s uppdrag startar , mailar alla svenskar till http://www.whitehouse.gov/ med orden "bomb" och "al-kaida". Hehe, lite skoj borde det bli?

Passa samtigt på fråga Mr Bush något trivialt, som ex varför Kalle Anka går utan byxor? Jag har iaf alltid undrat det...

bor i ???

Med sig i panelen har hon Helene Laube, korrespondent från Financial Times, David Demarest som tidigare var presstalesman för Vita huset men numera höjdare på Stanford samt Michael Zielenziger från Berkeley-universitetet.

Ett svar är förstås internet. Numera kan man ju sitta var som helst och bevaka det mesta. Så resonerar också de svenska korrespondenterna på Östkusten. Skulle det behövas går det ju ganska fort att flyga över kontinenten, menar man.

Michael Zielenziger menar att Silicon Valley är en unik plats (till skillnad från övriga platser i världen) och om man verkligen ska förstå vad som händer behöver man finnas på plats. Situationen är därmed inte annorlunda i Dalen än den är i Dalby. Vill man veta och förstå vad det buzzas om så är närvaro första punkten på to-do-listan. 

Vad innebär frånvaron, undrar Cecilia? Helene Laube försöker svara men blir omgående avbruten av moderatorn som tycker att hans egen fråga är intressantare.

Det är den inte.

Det är nästan lite synd om Cecilia. Det här kunde blivit intressant. 

Och precis när tiden börjar rinna ut får David Demarest ordet. Han verkar har mycket att berätta om. Får bli någon annan gång för nu är det nya puckar från moderatorn.

Paranoikerpåvarna vid U.S homeland security kan om dom vill, kopiera din hårddisk.

Det om det finns skälig misstanke.  Det finns inte så mycket att tilllägga till Aftonbladets artikel.  Och det är dags att skaffa sig ett krypteringsprogram.  Var är alla nyttiga idioter?  Tystnaden är talande.

Ho Ho Thomas Rymmaren Bodström varför är du så tyst? Håller du på och skriver en uppföljare.  Kanske får den titeln. Min egen white wash! Det var Jag som tvättade Vita Husets byk!

Bäst att sätta på sig foliehatten med dubbla lager koppar .

Se upp. Ett färskt domstolsbelut ger den amerikanska tullen rätt att utan skälig misstanke inte bara söka igenom, utan även kopiera innehållet på dina prylar.

Microsoft hjälper till

Nu har dock den amerikanska säkerhetsivern nått nya höjder. En amerikansk domstol fastslog den 21 april att den data eller de bilder som du har lagrat på hårddisken eller på minneskortet är att likställa med ditt bagage. Därför kan det också genomsökas

Tinker tailor soldier spy: John le carré finns mer på jo tuben

Och så var han mannen bakom ett av de märkligaste Holmes-sällskap som sett dagens ljus, The Brothers Three of Moriarty. Namnet på sammanslutningen hänger samman med att professor James Moriarty dels hade en bror som var överste och även han hette James Moriarty, dels en yngre bror som var stins i västra England.

B3M, som sällskapet brukar förkortas, har sitt säte i New Mexico i södra USA. I november varje år vallfärdar sällskapets medlemmar till en av delstatens allra minsta hålor – det lilla samhället med det helt osannolika namnet Moriarty. The Frontier Bar, som i många år var Moriartys enda matställe med utskänkningstillstånd och dessutom stoltserar med sina ”Astronaut sandwiches”, fungerar som mötesplats när B3M vill fira sitt årliga Unhappy Birthday You Bastard Professor Moriarty Party. Ett av Shaws påfund var traditionen att varje medlem skulle medbringa (eller posta till Shaw i förväg) lite dynga – djurskit för att tala klarspråk – och vid ett lämpligt tillfälle samlas ute på parkeringsplatsen utanför baren och skapa en nätt liten ceremoniell gödselhög intill en för tillfället uppställd skylt. Sedan fick vinden göra sitt och sprida denna ”hyllning” till Moriarty...

Men nu var året 1991 och medlemmarna ville göra något extra i samband med hundraårsjubileet av Holmes dödskamp med Moriarty vid Reichenbachfallet. Inspiration fann man i Shaws alla anekdoter om överlastade brevbärare som levererade stinkande, läckande paket från medlemmar över hela landet. Idén var självklar: man skulle denna gång samla djuravföring från var och en av USA:s femtio delstater!

Ett propert brevpapper togs fram. Ett välformulerat brev författades. Och så skickades det till de styrande i respektive delstat samt till vissa andra högt uppsatta potentater. Huvudmålet var i och för sig bara att få kul svarsbrev, men bidrag av mer animalisk natur var förstås en bonus.

Till en början var svarsfrekvensen bedrövligt låg, men man ska komma ihåg att detta var året före ett presidentval i USA och kanske var det inte alla som ville bli förknippade med sådana här skitsaker. Det dök dock upp humoristiska svarsbrev från Montana och Idaho, och ett aningen mer politiskt korrekt från Virginia. Jordbruksmyndigheten i Idaho ville av hänsyn till invånarna i Moriarty inte skicka gödsel, men föreslog att man på dagen ifråga skulle göra en gemensam Professor James Moriarty Memorial Toilet Flush.

Efter att andra sherlockianer runtomkring i USA börjat utöva påtryckningar på sina regionala myndigheter började äntligen fler svar att dyka upp. Ordentliga bidrag till gödselhögen kom från såväl Alaska (kattproducerat) som Utah (älgproducerat). Två delstatsguvernörer svarade själva på uppropet. Från Vita huset dök, aningen för sent, ett brev upp med bland annat följande ordalydelse: ”Because of the great number of similar requests received for Presidential messages, I’m sorry that it is not possible for us to comply with all of them.” Det skulle vara lite intressant att läsa någon av alla dessa "similar requests"...

Och så var det där med Bill Clinton. En av B3M:s initiativtagare till jubileumsfestligheten var John F Farrell Jr. Han publicerade i efterhand en liten skrift om jubileet, med svarsbreven inkopierade och sina egna kommentarer till händelsen. Han berättar bland annat att projektet blev lite väl politiskt känsligt i en av delstaterna: ”Our representative in Arkansas told us that he had inquired for assistance there, but the obscure state governor, named, I think, Bill Clinton, was afraid to commit to this project because he had ambitions. Serves him right if we never hear from him again.”

Konstfullt undviker fröken *Chief Information Officer, Therese Payton att att besvara frågan och slingrar sig som en orm. Läser man texten noggrant så kan man om man är skicklig uttyda att nog kan det vara så att e-posten är borta. Och kanske är det rimligt att anta att man förstört bevis i något syfte?

Jag tycker ni skall lusläsa texten och försöka kolla tidslinjen för det är lite märkligt att mailen möjligen blev raderade ungefär samtidigt som Department of Justice DoJ började utreda läckorna kring Valery Plame.

Kanske vill "Någon" att e-post till (S)libby från någon Dick, och e-post från någon från (S)libby till någon Dick inte ska bli offentligt.

Undrar om NSA National Security Agency har en backup i någon krypterad datorfil.

*eller kanske uttydas Career is Over

Läs: White House Admits No Back-Up Tapes for E-mail Before October 2003Responds to Court's Questions; Claims Not to Know Whether Critical E-mails Were Erased

Declaration of Therese Payton Case 1:07-cv-01707-HHK-JMF Document 48-2 Filed 01/15/2008 Page 1 of 8

 White House Says It Routinely Overwrote E-Mail Tapes From 2001 to 2003

 WHITE HOUSE FILING IN CREW LAWSUIT ADMITS TO DESTROYING BACK-UP COPIES OF EMAILS

Såvida det inte blir en "Florida omräkning" igen av rösterna. Fast det är klart. GW Bush är ju inte med den här omgången så det ska nog gå rätt till.

Turerna kring valen av senaten, kongressen och presidentposten är inte helt enkla och logiska. Vet inte ens om jag skulle kalla det för demokratiska. Kunde det ett tag under några poäng i statsvetenskap för 20 år sedan. Såg att Expressen har gjort en "lathund" för de som vill hänga med. Ska läsa den sedan när jag har läst färdigt telefonkatalogen.

Crea Diem! / Susanne

På min bloggpromenad för att hämta lite frisk luft så hälsade jag på en gammal bekant. Där blev jag upplyst om att jakten på Vita Husets försvunna email går vidare.

Konstigt att inte konstruktörer av e-mailklienter kan addera ett spårpaket så att de lättvindigt kunde hittas. Eller att listiga applikationer i dokumentstödssystem förhindrar att medborgarkorrspondens "oavsiktligt" raderas eller borttappas, då de hamnat i statsapparatens diarier.

Läs
Archive seeks to discover true extent of missing e-mails at White House; Demands the initiation of discovery to ensure Executive Office of the President cannot render judicial preservation decisions meaningless